Syftet med denna studie var att belysa arbetsförmedlares arbetssituation. Detta utifrån de ändringar av svensk socialförsäkring som trädde i kraft 1:a juli 2008 med införandet av en Rehabiliteringskedja och utförsäkringar som följd. Därefter gällande lagstiftning ålade Arbetsförmedlingen en större roll i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Både arbetslösa och anställda med sjukskrivning eller som utförsäkrats har därefter kommit att hänvisas till Arbetsförmedlingen för hjälp och stöttning. Studien bygger på kvalitativa djupintervjuer med sex arbetsförmedlare i Jämtland och Västernorrlands län vid fyra olika intervjutillfällen under april månad år 2010.

Under senaste åren har den nya sjukförsäkringen debatterats flitigt i svensk media. Införandetav en Rehabiliteringskedja och tidsbegränsningar i försäkringen som innebär ett nytt sätt atttänka och förhålla sig till grundstenarna till vårt välfärdssystem har bidragit till oro ochosäkerhet bland de försäkrade, Försäkringskassans kunder.Regeringens mål med förändringen är att minska ohälsan i Sverige och man vill nå en merförutsägbar och rättssäker försäkring genom tidsbestämd Rehabiliteringskedja ochtidsbegränsningar för sjukpenning och sjukersättning. Uppsatsen utreder vad som hänt med depersoner som fått maximal ersättning från Försäkringskassan samt utreder hur ohälsotalet harutvecklats under perioden 2002-2010. Har Försäkringskassan nått de mål som regeringenavsett och beror utvecklingen på Rehabiliteringskedjan och tidsbegränsningarna i försäkringen.Resultaten visar att Försäkringskassan i princip har nått målet för ohälsotalet som stadigtminskat sedan 2003. Minskningen av ohälsotalet är även större från och med 2008 till 2010,jämfört med tidigare år.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur brukarna på en lågtröskelverksamhet beskriver verksamheten samt hur verksamhetens mål uppfyllts ur ett brukarperspektiv. I målbeskrivningen står att Tröskeln skall leda till meningsfull sysselsättning, ett första steg i en Rehabiliteringskedja, minskat missbruk, att undvika vård- och behandlingsinsatser och ett drägligare liv. För att ta reda på detta gjordes sju kvalitativa intervjuer med besökare på Tröskeln. I analysen lyftes brukarnas bild av Tröskeln till en socialpolitisk nivå och verksamheten placerades i en alkohol- och narkotikapolitisk kontext. Tröskeln beskrevs av de intervjuade som en samlingspunkt som erbjuder gemenskap, möjlighet till personlig omvårdnad, mat och sysselsättning.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur arbetsförmåga definieras samt hur arbetsförmå¬gan bedöms utifrån olika aktörer i samhället. Syftet var också att ta reda på hur rehabiliteringen fungerar utifrån de olika aktörerna i samhället. Frågeställningen är: ? Vad är arbetsförmåga? ? Hur bedöms arbetsförmåga? ? Hur fungerar Rehabiliteringskedjan?Intervjupersonerna har valts ut genom ett strategiskt urval genom det är de personer som valts ut för intervjun som kan svara bäst på frågorna. Alla intervjuerna var semistrukturerade och djupinter¬vjuer som tog över en timme att genomföra.