The base for the study is laid during an internship at a regional office in Brussels. The study initially concentrates on the function and activities of different regional offices located in Brussels, in order to answer the core question.The main focus is to reveal an eventual change of cooperation patterns between different regional offices, and in particular the eventual redirection away from a main cooperation between offices deriving from the same national state.Through an empirical material, based on a series of interviews, an analysis is made using three hypotheses concerning the patterns of cooperation among regional offices.The notion of a coming change stated by, in particular, two older studies is used as a theoretical steppingstone with the conclusion that a change, in the way offices collaborate, has taken place..

Titel: Marknadsföring av välgörenhetsorganisationer.Författare: Olof Näslund och Daniel Wallin.Handledare: Carina Bärtfors.Kurs: Kandidatuppsats 15 hp i Företagsekonomi nivå III.Program: Marknadsföringsprogrammet, Linnéuniversitetet, Vårterminen 2011.Syfte: Syftet med vår uppsats är att beskriva hur välgörenhetsorganisationer använder sig av marknadsföring. Vi vill skapa en förståelse för hur organisationerna positionerar sitt varumärke via sin marknadskommunikation på en marknad där det finns ett stort antal aktörersom konkurrerar om de potentiella bidragsgivarna.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie genom ett deduktivt arbetssätt. Till vår empiriska studie har vi intervjuat sex personer som innehar kommunikationsroller på fyra av de största välgörenhetsorganisationerna i Sverige nämligen:Kristina Tapper, kommunikationsansvarig på Röda korset sydost.Marina Johansson, föreståndare på Röda korset lokalt i Kalmar.Claes Ankarman, insamlare & ansvarig för Svenska kyrkans kampanjer.Dicran Sarafian, marknadschef på UNICEF Sverige.Terése Bergsten, kommunikatör på Rädda barnens Regionkontor i Malmö.Karin Wallby, praktiserande kommunikatör på Rädda barnens Regionkontor i Malmö.Slutsats: Vi har sett en tendens att konkurrensen har blivit hårdare mellan välgörenhetsorganisationernai kampen om att fånga bidragsgivarnas uppmärksamhet. Vi har även noterat att välgörenhetsorganisationerna själva ser det som ett problem att bidragsgivarna inte kan särskilja de olika konkurrenterna åt. Vi tolkar att välgörenhetsorganisationerna anspelar mycket på känslor i sitt positioneringsarbete.

Pliktverket genomförde under 2006 en stor förändring för att spara 100 miljoner kronor.Resultatet blev att 131 medarbetare sades upp och två Regionkontor lades ner. Syftet med denna uppsats är att undersöka anledningarna till negativa omdömen om Pliktverkets interna kommunikation under förändringsprocessen 2006 och komma fram till lösningsförslag på de bakomliggande problemen så att den interna kommunikationen kan utvecklas.Kommunikation under förändring är ett stort område och därför har jag valt att begränsa mig till fyra områden som Pliktverket i en enkätundersökning funnit att det varit problem med.Jag har arbetat utifrån följande problemområden:Tillförlitlighet ? Har tillförlitligheten till processen och informationen påverkats av problemen med kommunikationen?Förväntningar ? Har Pliktverket skapat orimliga förväntningar på förändringsarbetet via medarbetarutbildning?Delaktighet ? Varför får delaktigheten lågt betyg och hur har medarbetarna varit delaktiga?Dialog ? Varför får dialogen under processen dåligt betyg?Samtalsintervjuer med medarbetare vid Pliktverkets kvarvarande Regionkontor och huvudkontoret har använts som metod.Jag har bland annat kunnat dra följande slutsatser:? Förändringen har varit toppstyrd utan delaktighet för medarbetarna? Monolog har förekommit istället för dialog, vilket har lett till att tillförlitligheten och förtroendet för processen har blivit lågt.? Delaktigheten inom organisationen har av allt att döma varit dålig redan innan förändringsprocessen.? Medarbetarutbildningen som genomförts tidigare har gett medarbetarna förväntningar på att få vara delaktiga under en förändringsprocess.? Dålig tillgänglighet till ansvariga och chefer har gjort att dialogen blivit dålig.? Förändringens syfte är dåligt förankrad i organisationen på grund av dålig dialog..

Denna studie grundar sig i ett uppdrag från Trafikverket med avsikten att undersöka hur enmångfaldsstrategi kan få ökad effekt i organisationen. Utgångspunkten för denna studie är attdet tycks krävas mer forskning kring hur HR strategiskt kan arbeta med mångfaldsfrågor ochintegrera dem i organisationens alla delar. Syftet med denna studie är således att identifiera hurHR strategiskt kan arbeta med mångfaldsfrågor. Vidare är syftet att visa hur ett strategiskamångfaldsarbete kan bli mer effektivt.Teorier som belyser begreppet mångfald, effekterna av mångfald, strategi, Human ResourceManagement och Strategic Human Resource management kan ses ligga till grund för ettframgångsrikt HRM-arbete med mångfald. Ledarskap, kommunikation, kunskap och att se tillorganisationskulturen belyser teorin som viktiga komponenter för att ett strategiskt arbete skabli mer effektivt och ge effekt i organisationen.Studien bygger på en deduktiv ansats och en kvalitativ metod har genomförts utifrån treindividuella intervjuer och två fokusgrupper.

Detta arbete tar upp hur ombudsmän på ett fackförbund tolkar och förhåller sig till jämställdhet. Fackförbund består av sina medlemmar och har många viktiga frågor att förhålla sig till och att bevaka i arbetslivet för sina medlemmars räkning. En av de frågorna är jämställdhet och på det undersökta fackförbundets hemsida tar man upp hur jämställdhet är en av förbundets grundpelare eller som en av ombudsmännen uttrycker det ?en av förbundets många hjärtefrågor?. Detta arbetes syfte är att ur ett jämställdhetsperspektiv och genusperspektiv studera och analysera hur ombudsmän på ett fackförbund tolkar och förhåller sig till jämställdhet.

ÅDT-uppdraget tillhör Väg & Trafik, ett affärsområde inom Vägverket Konsult som i sin tur ägs av myndigheten Vägverket. Uppdraget innebär trafikmätning på de statliga vägarna, resultatet benämns ÅrsmedelDygnsTrafik (ÅDT). Kund och beställare är Vägverkets respektive Regionkontor.Idag har problem börjat uppmärksammas som drabbar medarbetarna och verksamheten i ÅDT-uppdraget. Det finns antydningar till missnöje kring hur uppdraget drivs samt oro för framtiden och en eventuell konkurrensutsättning. Uppdragets status har sjunkit både intern och externt.Syftet med denna studie är att visa hur ÅDT-uppdragets faktiska organisationsstruktur ser ut och vilka effekter den har på medarbetarna och verksamheten.

Regional European Offices with the purpose to represent regions and municipalities in the EU-system have had a substantial expansion over the last years. One example is the North Sweden European Office for the counties of Norrbotten and Västerbotten, consisting of seven different headmen who are representing both the private sector as well as the public system. This diverse leadership representation makes North Sweden a very good example on a so called Quango, organisations that stand under simultaneous influence from both public and private sectors. These Quangos opens up new possibilities to solve public problems, but they also bring together two different working models which is not always easy to handle for a Quango. According to earlier surveys some characteristic Quango problems within North Sweden exist, for example the ability to prioritize and thereby be as effective as possible.

För att effektivisera användningen av GIS (Geografiska Informationssystem) kan distribuerade geografiska informationssystem nyttjas. En sådan distribution åstadkoms ofta genom att en GIS-applikation med enkel funktionalitet publiceras åtkomlig för användare anslutna till ett nätverk, intranät eller Internet. Då fler och fler får tillgång till GIS ökar behovet av att kunna konvertera mellan olika format och mellan olika koordinatsystem. Även här finns krav på effektiviserad och förenklad användning. För att bibehålla datakvaliteten krävs att de verktyg som används, genomför korrekta transformationer och konverteringar samt att de är användarvänliga.

Under våren 1995 fattade Norrköpings och Linköpings kommuner beslut om att etablera ett Regionkontor i Bryssel. Enligt beslutet skulle kontoret vara verksamhet i tre år, efter det andra verksamhetsåret skulle kontoret utvärderas. Detta innebär att kontoret var en treårig försöksverksamhet och först efter utvärderingen var gjord skulle huvudmännen fatta besluta om kontoret skulle övergå till att bli enpermanent verksamhet. Under våren 1998 gjorde undertecknad en utvärdering av East Sweden Brysselkontoret på uppdrag av huvudmännen. Den kvalitativa intervjuundersökning som gjordes i samband med utvärderingen har varit ett viktigt empiriskt bidrag för denna uppsats.I uppsatsen studeras bland annat hur klara målsättningarna var med kommunernas etableringar av EU-kontor och hur hög medvetenhet som fanns.