The purpose of the following essay is to analyze how the Swedish regional policy has been influenced by the regional policy in the EU. The study builds on the theoretical framework that is Europeanization, the top-down approach, which stipulates where you can find evidence of this influence. To obtain the information that I needed to answer my question formulations, which main question formulation are; in which way has the EU regional policy influenced the Swedish regional policy? I used the method of literature analysis. Both the theoretical framework alongside the chosen method pointed me to analyze the public debate in Sweden in the regional question.

Trots att den Europeiska Unionen tillhör ett av de rikaste områdena i världen så finns det stora skillnader i inkomster och möjligheter både mellan och inom medlemsländerna. Vi har försökt undersöka vilken inverkan den europeiska integrationen EU fått på BNP-fördelningen inom regioner mellan EU:s medlemsländer, det vill säga om regionerna divergerat eller konvergerat med varandra. Vi utgår ifrån två krafter: den agglomererande som genom urbanisering etc drar kapital och ekonomisk verksamhet till ländernas centrum, och EU:s Regionalpolitik som genom olika stödprojekt fördelar åtskilliga miljarder till de BNP mässigt svagare regionerna. För att kunna fördjupa arbetet fick vi begränsa antalet länder till fyra, i hopp om att kunna dra generella slutsatser för hela EU. På grund av dess olikheter valdes Belgien, Italien, Spanien och Sverige.

I denna studie studeras den europeiska integrationen ur ett konvergensperspektiv där inkomstkonvergensen spanska regioner emellan får fungera som exempel. Med hjälp av ett paneldataset innehållande data på bland annat inkomst och tilldelade fondmedel från EU för 17 spanska regioner för perioden 1980-2004, gör vi konvergensskattningar med fixed effects och finner stöd för inkomstkonvergens på 2,7 procent. Denna inkomstkonvergens innebär att regioner med initialt låg inkomst i genomsnitt har haft en högre tillväxt än rikare regioner. Vi kan dock ej finna något starkt samband mellan de strukturfonder regionerna erhållit och denna konvergens..

Syftet med uppsatsen är att visa vilken effekt befolkningsförändringarna inom landsbygdsregionerna har på den Regionalpolitik som förs idag. Samt vilka de samhälleliga konsekvenserna blir. För att detta syfte ska uppfyllas krävdes det tre stycken frågor. Dessa frågor är: Vilka effekter får befolkningsförändringarna på glesbygdsregioners socioekonomiska förutsättningar? Vad säger forskningen om den landsbygdspolitik som förs idag? Vilka är det stora dragen inom landsbygdspolitiken efter inträdet i EU?The aim of this thesis is to show what effects population changes in rural areas may have on the regional policy which is used today and what are the consequences.

There is a clear difference between types of regions and forms of regionalization. This theoretical division can point out other division lines on different areas and levels, like the one of discourses. In this article is urged that regional political discourses may be divided in West and East European ones. To argue for West and East differences in regional discourse the article shows division lines both in the history of regionalization but also in ideologies. The regional policy of the EU is one example for today's regionalization as a West discourse and the Transylvanian in Rumania as an example for the East discourse.

I studien genomförs en analys av begreppet hållbar utveckling och dess koppling till de tankar som brukar förknippas med ekologisk modernisering. Vidare beskrivs och diskuteras relationer och samband mellan den hållbara utvecklingens tre dimensioner; miljön, ekonomin och det sociala. Arbetet för hållbar utveckling på den regionala nivån sker utifrån nationella ramar men det är på den regionala och kommunala nivån som ansvaret för initiativtagande och prioriteringar ligger. Det är viktigt att ha kunskap om hur begreppet hållbar utveckling har kommit till och diskutera vad som menas med begreppet för att förstå vad begreppet syftar till och hur det bör tillämpas i det regionala utvecklingsarbetet. Med hjälp av indikatorer är det möjligt att följa och utvärdera arbetet för hållbar utveckling.

Denna magisteruppsats ämnar beskriva och identifiera studenters behov i och krav på studiependling så väl som resmönster i Mälardalsregionen i Sverige. Detta görs genom användandet av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer baserade på en intervjuguidesmetod samt kartor genererade från statistisk data av inpendling. Den geografiska avgränsningen är satt till studenter som reser till någon högre utbildning vid, Mälardalens högskola (MDH), Uppsala (UU) eller Örebro universitet (ÖU). Teorier som magisteruppsatsen baseras på är studier och offentliga rapporter om regionförstoring, Regionalpolitik och pendling. Resultaten visar att MDH är mer lokal till sin karaktär, UU är närmar knuten till Stockholms pendlingsomland och ÖU har den mest regionala karaktären.

AbstractThe aim of this study is to investigate the implementation process and the implementation steering of the social development aspects, gender equality and integration, in the program for regional development of the region Kronoberg in the period of 2004-2007.The study asks three questions: 1) How have the social development aspects, gender equality and integration, been implemented in the program for regional development of the region Kronoberg? 2) What has facilitated or hindered the implementation of the two social development aspects? 3) What possibilities to steer the implementation process of the two social development aspects exist at the governmental and at the regional level?In order to answer these questions a qualitative method has been used. To be able to analyse the empirical material, which consists of documents and interviews, the theoretical framework comprehends the policy process and implementation steering. The conclusion is that the incorporation of the social development aspects in the regional development program does not fully correspond with the central intentions, and that is due to circumstances at the regional level..

German regional policy has changed from a strategy of redistribution to a regional growth focused policy- strategies, which are often seen as opposites. Both policies, however, still have to relate to the constitutional objective ?to achieve equal living conditions for the country?s citizens.?This paper examines what effects a political change may have had on the interpretation of the German constitutional objective. Its aim is to examine German regional policy and its relationship to justice, using John Rawls? A Theory of Justice.

This thesis aims at analyzing why the municipality of Flen, in the eastern part of Sweden, has experienced strong depopulation for the last forty years in spite of its relative vicinity to Stockholm. The study uses current theories on regional developement, population theory and theories on regional enlargment to help explain and to evaluate the different regional factors that affect the developement of Flen on the local level. The thesis is primarily focused on the subject of regional policy and strategies to meet regional depopulation. The study also gives a presentation of the strategies of major regional institutions as well as analyzing what impact regional policy have on local policy in the municipality of Flen.Interviews with local officials, politicians and other people representing the population of Flen were carried out to achieve a better understanding of the specific challenges that the municipality faces and of the measures that are taken to meet them. Regional policy in Sweden prioritises measures that promote regional enlargment to link the housing and labour markets together with the regional infrastructure.

Under 2011 implementerade den svenska regeringen en lag om fysisk planering och hur den ska ta hänsyn till det regionala perspektivet. Den regionala nivån har traditionellt sett varit svag i Sverige i jämförelse med den lokala och nationella nivån och den fysiska planeringen ligger på kommunernas ansvar. Den regionala nivån har också anklagats, från vetenskapen och forskare, att vara avpolitiserande och fokusera på förhandling och samförstånd. Den fy-siska planeringen är organiserad och drivs genom demokratiska processer på kommunal nivå och det är politikerna som fattar de beslut som den fysiska planeringen jobbar efter.När fysisk planering ska ta hänsyn till det regionala perspektivet förändras villkoren för poli-tiken och det blir en förändrad politisk arena. Syftet med denna studie är att analysera aktörer i Värmland och deras syn på denna förändrade arena och de nya villkoren för politik den för med sig.

Historiskt sett har bostadsfastigheter begränsats till den areal som krävs för att fastigheten väsentligen ska få karaktär av en bostadstomt. En ökad efterfrågan på ett attraktivt landsbygdsboende resulterade i ändringar av fastighetsbildningslagen, vilket gjorde det möjligt att bilda stora bostadsfastigheter med kombinerat ändamål, helt i linje med den gällande glesbygdspolitiken. Fortfarande fanns det dock restriktioner mot att tillföra skogsmark till bostadsfastigheter för att skydda det produktiva skogsbruket. Lantmäteriet tog därför fram arbetsrekommendationer för att underlätta möjligheten att tillföra skogsskiften, bland annat för uttag av husbehovsved. Denna studie hade syftet att undersöka hur lagändringen med efterföljande arbetsrekommendationer påverkat bildandet av stora bostadsfastigheter på landsbygden.Varför människor flyttar är en viktig fråga för både forskare inom området och politiker, eftersom Regionalpolitik bör anpassas till var människor vill bo och varför de väljer att flytta dit.

Sverige är ett stort land där förutsättningarna för ekonomisk utveckling varierar mellan de olika regionerna. I flera årtionden har Regionalpolitik bedrivits för att jämna ut dessa skillnader. Politiken har inte alltid fått det förväntade resultatet och det beror, enligt kritikerna till top-down- tänkandet, på att det inte går att skapa utveckling uppifrån. De menar att policy skapas på lokal nivå i samhället i så kallade policynätverk. Enligt Burts teori bör ett sådant nätverk vara väl integrerat internt och aktörerna måste ha många kontakter utanför nätverket för att det ska vara maximalt presterande.

Bakgrund och problem: Hela 40 procent av EU:s totala budget går till ett område kallat ?Hållbar tillväxt?, vilket främst utgörs av EU:s Regionalpolitik. Regionalpolitiken är till för att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regionerna i EU och därmed bidra till en mer harmonisk utveckling inom hela EU. Detta görs bland annat genom lokala samverkansprojekt mellan olika kommuner, myndigheter och företag. Inom offentlig sektor ställs dock annorlunda krav på projektägare, projektledare och andra intressenter som på ett eller annat sätt är delaktiga i projektet.