This paper focuses on the role freedom plays in Michel Foucault?s analyze of liberal and particularely neoliberal governmentalities. From his perspective, neoliberalism operates through the strategic production of entrepreneural subjectivity and distribution of self-governing. Here autonomy is central for governing, which raises questions about what freedom can mean at all in Foucault, and how resistance can be possible. Through Foucault?s thinking on liberal freedom, we can gain a better understanding of his philosophy on subjectivation and resistance..

Syftet med denna uppsats är att beskriva skrattets, humorns och komikens roll inom religionen i allmänhet och kristendomen i synnerhet.Min frågeställning är: Har skratt, humor och komik påverkat och förändrat förhållanden inom religionen, tron, kyrkan? Har skrattet påverkat det bestående, den Regerande uppfattningen som förfäktades av dem som innehade makten inom samhälle och kyrka?Min tes är att skratt och humor tillsammans med många andra fysiska och kroppsliga uttryck har en viktig roll i att budskapet tolkas rätt och rättvist.För att uppnå detta syfte vill jagge en bakgrund där jag beskriver några teorier om skrattets och humorns väsen och funktion med särskild fokus på förändring och påverkan.beskriva ett antal exempel ur kyrkohistorien som beskriver hur humor, ironi och gyckel använts dels för att tydligare förmedla budskapet och dels för att visa på hur makt och överhet förvanskat detta budskap. Exemplen är valda utifrån att det kan tas för troligt att de har påverkat sin samtids utveckling.Utifrån frågeställningen om förändring av rådande förhållanden i sin tid har jag valtatt återge i referatform samt analysera fyra gycklarspel från medeltiden, sammanställda av Dario Fo, där gycklet i komik och allvar verkade förändrande i sin ursprungsmiljö men också skulle kunna påverka och förändra i vår tid..

Under senare år har en negativ bild av den svenska skolan målats upp i media, med stöd av den nu Regerande borgerliga alliansen. Här har Folkpartiet liberalerna skaffat sig en position som talesman för denna avseende skolfrågor. Som relativt nyblivna lärare blir vi förvånade över slagsidan mot det nattsvarta i debatten. Detta har väckt vårt intresse att undersöka bilden av den svenska skolan. Vårt fokus har varit ordning och reda.

En vanlig inställning är att ingen ska behöva tigga i dagens välfärdsamhälle. I och med ökadrörlighet och globalisering har dock tiggeri som fenomen blivit allt synligare på våra gator iGöteborg. Medierna uppmärksammar frekvent tiggeri vilket även gör det till en aktuell del avallas vår verklighet. I Göteborgs stad är även tiggarna en grupp människor som dykt upp påsocialpolitikens agenda. Syftet med denna studie är därför att undersöka lokala politikers bildav tiggeri i Göteborgs stad samt dess kopplingar till samhällsdiskursen.

Sammanfattning Vår uppsats syftar till att undersöka hur det skrivs om organisationsförändringar i svenska tidskrifter som riktar sig till företagsledare. Hur organisationsförändringar framställs, hur förändringarna problematiseras och vad som uppfattas som naturligt och självklart. Studiens frågeställning är att studera hur det skrivits om organisationsförändring mellan åren 2000-2014 och den teoretiska förankringen är socialkonstruktionism utifrån Vivien Burr samt Michel Foucaults diskursanalys.De tidskrifter som valts ut som underlag för vår studie riktar sig mot chefer och ledare. Valet motiveras av tidigare forskning där det framkommit att det är chefer som i de flesta fall initierar en organisationsförändring. En ytterligare avgränsning var att enbart inkludera de tre tidskrifter med flest antal läsare.