Problembakgrund:     Huruvida redovisningen är Regelbaserad eller principbaserad är en viktig fråga för både redovisare och revisorer. I en Regelbaserad redovisning finns detaljerad vägledning för hur reglerna ska tillämpas vid upprättandet av finansiella rapporter. Däremot bygger en principbaserad redovisning på bedömningar och tolkningar av hur redovisningsprinciperna ska tillämpas i en specifik situation. Vad implementering av K2 som är ett regelbaserat regelverk och K3 som är ett principbaserat regelverk innebär för de som upprättar finansiella rapporter och de som använder sig av dessa rapporter, har diskuterats mycket under senaste tiden, bland annat av forskare, normsättare, redovisningsexperter och revisorer. K3-regelverk är mer komplext och ställer höga krav på redovisningen till skillnad från K2 som är ett förenklat regelverk och anpassat till mindre företags behov. Problemförmulering: Vad har revisorer för åsikter om att revidera Regelbaserad kontra principbaserad redovisning i ljuset av de nya redovisningsreglerna K2 och K3? Syfte: Denna studie har för syfte att skapa en ökad förståelse för vad revisorerna har för uppfattningar om Regelbaserad kontra principbaserad redovisning genom att beskriva och analysera revisionsprocessen i ljuset av de nya redovisningsreglerna K2 och K3. Metod: Jag har gjort en kvalitativ studie med en abduktiv ansats.

I spelutveckling finns det idag två sätt för utvecklare att skapa digitalt innehåll. Manuellt av personer som skapar allt innehåll för hand eller automatiskt av program där ekvationer istället beskriver innehållet och generera detta vid behov. Att låta ett program generera digitalt innehåll kallas Procedural Content Generation (PCG) och används i grafiska applikationer, dataspel, simulatorer och online-applikationer. I detta arbete, gjort för Linnéuniversitetet, utvecklas ett sätt att möblera ett virtuellt rum genom att bruka konceptet för PCG. Genereringsalgoritmen är Regelbaserad och med denna lösning kan ett eller flera virtuella rum möbleras utan att innehållet i rummen behöver lagras. .

Syftet med studien är att undersöka BFNs uttalande att K3 är ett principbaserat regelverk, genom att visa hur princip- eller regelbaserat regelverket är i förhållande till IFRS for SMEs, FRS 102, FRF for SMEs och K2. För att uppfylla syftet har vi utfört en komparativ studie där vi klassificerar redovisningsregelverken utifrån ett princip- och regelperspektiv. Studien har utförts på regelverkens klassificeringar av tillgångar, skulder samt omsättnings- och anläggningstillgångar. Undersökningen är relevant då de senaste redovisningsskandalerna medfört en debatt kring regel och principbaserade standarder. Enligt vår vetskap har inget liknande klassificeringsförsök gjorts tidigare där en bedömning av varje enskild bestämmelse görs huruvida den är regel- eller principbaserad och där omfattningen av regel- eller principbasering av enskilda normer sätts i relation till andra regelverk.

Syftet med den här rapporten var att undersöka under vilka förutsättningar en Regelbaserad algoritm eventuellt skulle kunna vara e?ektivare för att lösa sudokupussel än Donald Knuths totalsökningsalgoritm Dancing links. Förutsättningarna som testades var pusselstorlek och pusselsvårighetsgrad. Den Regelbaserade lösarens regler implementerades utifrån ett antal vanliga lösningstekniker som människor brukar använda sig av och referenslösaren baserades på Knuths egna pseudokod för algoritmen Dancing links. De två lösarna implementerades i Java och deras respektive körtider för varje pussel plus övrig information om körningen och de testade pusslen sparades.

The purpose of this study is to investigate how six students at a Secondary School describes interaction patterns among teachers when students express in a way that the teacher perceives as racist and/or xenophobic, by presenting a qualitative interview study. The interviews were analyzed by two opposing models of value education: the traditional and the constructive model.The results show that students divide teachers in different categories based on five qualities: 1) they listening, 2) they accept students' opinions, 3) they allow discussion, 4) they are knowledgeable and 5) they can express their own opinions.These qualities are included in the value pedagogical model for deliberative conversations, whose strategies for interaction aim to create an understanding of different rules and values, thereby creating skills of rules by using a democratic approach. In contrast to this model, the rule-based moral education, in which the teacher uses his authority and refers to rules without giving an explanation for why they occurred, as strategies. .

Recently, the IASB and the FASB initiated a joint project to determine which companies that could be defined as investment entities and thus subject to an exception from IFRS 10 Consolidated Financial Statements. The first draft, ED/2011/4 Investment Entities, was published in 2011 and included six criteria that a company must meet in order to be classified as an investment entity. Based on academic theory, the fact that the IASB and the FASB published a joint proposal is interesting for several reasons. Traditional accounting theory tends to distinguish between two different approaches in standard setting: principles- and rules-based. The IASB is considered to have a principles-based approach, while the FASB is considered to have a rules-based approach.

Bakgrund och problem: IASB beslutade 2008 att ersätta IAS 39 med IFRS 9 då IAS 39 ses som alltför omfattande och komplex. Processen har delats upp i tre faser. Fas 1 behandlar klassificering och värdering, fas 2 behandlar nedskrivningar och fas 3 behandlar säkringsredovisning. Denna uppsats behandlar endast fas 2. Både redovisare, revisorer och användare av finansiella rapporter anser standarden för finansiella instrument vara komplex.

Bakgrund och problem: Finansiella rapporters betydelse vid företagsanalyser och beslut som investerare fattar ställer krav på den externa redovisningen. Sammansatta avtal har begränsad vägledning i de befintliga redovisningsrekommendationerna, de grundläggande definitioner av intäkter präglas idag av svagheter. Hur ser efterlevnaden ut av dessa rekommendationer idag? Konvergensprojekt mellan IASB och FASB syfte är att harmonisera och skapa nya gemensamma rekommendationer kring intäktsredovisning. Kan konvergensprojektet tydliggöra och utveckla de befintliga rekommendationerna av sammansatta avtal? Syfte: Syftet är att belysa problemområden kring intäktsredovisning av sammansatta avtal enligt IFRS, samt undersöka skillnaderna mellan de befintliga intäktsredovisningsrekommendationerna och förslaget från konvergensprojektet.Urval: Studien kommer endast undersöka telekombranschen då de utgör en bransch med frekvent användning av sammansatta avtal.

Titel: Införandet av K3-regelverket - vad anser de större fastighetsföretagen?        Nivå: Magisteruppsats i ämnet företagsekonomi; inriktning redovisningFörfattare: Pär Carlsson och Dennis Gyllner             Handledare: Arne FagerströmExaminator: Stig SörlingDatum: 2013 - juniSyfte: Denna studie har flera delsyften. Det första är att utreda och beskriva vad de, i studien ingående, större onoterade fastighetsföretagen anser om införandet av det nya redovisningsregelverket K3 innan det träder i kraft år 2014.Det andra delsyftet är att undersöka om företagens inställning till införandet av kravet gällande upplysning om verkligt värde på förvaltningsfastigheter och komponentavskrivning har någon påverkan på inställningen till införandet av K3.Vidare har undersökts om det är möjligt att urskilja något samband mellan tänkbara bakomliggande faktorer såsom kostnad, tidsåtgång eller kompetens och företagens inställning till införandet av upplysning om verkligt värde på förvaltningsfastigheter och komponentavskrivning.Slutligen har undersökts om det finns någon skillnad i åsikter kring studiens forskningsfrågor mellan de allmännyttiga och privatägda fastighetsföretag som ingår i studiens urval.Metod: Studien har en deduktiv ansats och är av deskriptiv karaktär. Den teoretiska referensramen är uppbyggd av sekundärdata som huvudsakligen består av forskningsartiklar, facklitteratur samt facktidningsartiklar. Den teoretiska utgångspunkten är positive accounting theory, teori kring principbaserad kontra Regelbaserad redovisning, samt teori om förändringsprocesser.