The purpose of this essay is to examine wage-earners' investment funds from the ideological point of view. Were they in any way an integrated part of social democratical democratic socialism and Reformism? I emphasize Olof Palme´s ideological idea of democratic socialism and Reformism, and how he handled the issue. How did the question of these funds correspondent with the basic ideological points of view, and what was the standpoint of Palme in this issue.My method is built upon a deep study and analyses of SAP board of party and the standing committees protocol in the light of Olof Palme´s and SAP's ideology. I even use information from literature, inquiries and dissertations.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur feministiska strävanden påverkat och eventuellt förändrat den religiösa judendomen. Studien har utgått från de fyra judiska inriktningarna: ortodoxi, Reformism, konservatism och rekonstruktivism, samt en analys av begreppen ?historik? och ?texter, tolkning och symboler?. I analysen av ovanstående kohorter i mitt arbete har jag utgått från en konstruktivistisk teoriram.Jag har uteslutande använt mig av ett feministiskt angreppssätt i detta arbete. Jag har undersökt hur den historiska kontexten, texter, symboler och tolkning bidragit till att cementera kvinnans underordning i förhållande till mannen.

Uppsatsens syfte är att undersöka reformisternas kamp mot kommunister och syndikalister inom fackföreningsrörelsen. Materialet består av protokoll från LO-kongresserna 1922, 1926 och 1931. De slutsatser som dras är att reformisternas styrka ökat under perioden. Samtidigt har kommunisternas styrka minskat och inflytandet från syndikalisterna begränsats.Det konstateras att samtidigt som maktförskjutning skett mellan grupperna reformister, kommunister och syndikalister så har LO som organisation förändrats. Detta avseende LO:s mål och syfte, synen på staten och parlamentarismen, centralism - decentralism och demokratin inom LO, samt förhållandet till partier och andra fackliga organisationer.I undersökningen har även olika strategier som grupperna använde sig av iaktagits..

Abstract: The aim of this study is to investigate the attitudes towards the labour movement?s strategies, goals and organisational issues in Swedish Miners? Union?s (Gruvindustriarbetareförbundet, hereafter Gruv) paper, Gruvarbetaren 1917-1925.The theoretical starting point is Engels? view on the class state. This perspective turns the question of socialism and the way to get there into an issue of working class power over the state. Another theoretical perspective is the partition of the labour movement into a trade-unionistic branch, seeing unions as financial organisations of interest, and a pro-state one, considering unions as political organisations.During the period investigated Gruvarbetaren was quite radical and advocated a firm class struggle strategy towards employers. Since these were considered unreliable, class struggle was seen as the only way to better the conditions for the working class.

Syftet med uppsatsen var att undersöka den lokala fackföreningsrörelsens politiska verksamhet i relation till dess ekonomiska och politiska bedömningar i gruvindustrin under perioden 1933-1945. Avsikten var att belysa den situation de organiserade arbetarna befann sig i där solidaritet och ideologi ställdes mot arbetstillgång och höjda löner till följd av Nazitysklands stora behov av svensk järnmalm. För att uppnå detta har i huvudsak mötesprotokoll och verksamhetsberättelser för organisationerna Gruvindustriarbetarförbundet avdelning 1 och Grängesberg LS studerats. I undersökningen utgick jag från fackföreningarna som språkrör för gruvarbetarna och undersökte dem därför som kollektiva aktörer. För att operationalisera undersökningens syfte och problem ställdes tre frågeställningar till respektive organisations källmaterial angående hur organisationerna bedömde den ekonomiska utvecklingen och den politiska situationen samt vilken politisk verksamhet som bedrevs.När det gällde resultaten för organisationernas ekonomiska bedömningar visade dessa att den ekonomiska utvecklingen bedömdes utifrån givna variabler.