Den ekonomiska och monetära unionen är tänkt att öppna den sista dörren, de olika valutorn, för en ännu smidigare handel inom EU. Sverige kommer att stå utanför unionen från start den 1 januari 1999, men de svenska företagen kommer ändå att påverkas av införandet av den gemensamma valutan euron. Syftet med vår uppsats är att se vilka Redovisningsproblem som de svenska småföretagen kan koma att stöta på när euron införs i EU-länderna som går med i EMU från start. För att kunna besvara vårt syfte har vi gjort intervjuer med personer insatta i vårt problemområde. Utifrån svaren tillsammans med övrigt material så kom vi fram till att småföretagens redovisning kommer att påverkas i olika omfattning och på olika sätt beroende på typ av företag.

Syftet med vårt examensarbete är att identifiera ett antal problemområden för onoterade aktiebolag samt att diskutera företagens val mellan olika redovisningsalternativ. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning med djupintervju och mailenkäter. Våra respondenter består av revisorer och ekonomiansvariga. I teorikapitlet ger vi en beskrivning av de olika regelverken för onoterade aktiebolag samt en redogörelse av de empiriska problemområdena. Några av de vanligaste problemområdena inom redovisning för onoterade aktiebolag enligt våra respondenter är varulager, avskrivningar och moms.

Uppsatsen behandlar intellektuellt kapital och de Redovisningsproblem som finns med dagens normer gällande externredovisning. Syftet med uppsatsen var att undersöka befintlig teoribildning inom området för redovisning av intellektuellt kapital samt att utveckla ett teoretiskt förslag på lämpliga indikatorer för att underlätta synliggörandet av detta. Syftet var även att undersöka indikatorernas lämplighet genom empiriska studier med aktörer inom redovisningsområdet. Vårt bidrag till redovisningsmetod för redovisning av intellektuellt kapital bemöttes av positiva reaktioner hos aktörerna. Den dominerande slutsatsen från arbetet är att mer forskning krävs inom området för att konstruera en fungerande redovisningsmetod.

Uppsatsen behandlar intellektuellt kapital och de Redovisningsproblem som finns med dagens normer gällande externredovisning. Syftet med uppsatsen var att undersöka befintlig teoribildning inom området för redovisning av intellektuellt kapital samt att utveckla ett teoretiskt förslag på lämpliga indikatorer för att underlätta synliggörandet av detta. Syftet var även att undersöka indikatorernas lämplighet genom empiriska studier med aktörer inom redovisningsområdet. Vårt bidrag till redovisningsmetod för redovisning av intellektuellt kapital bemöttes av positiva reaktioner hos aktörerna. Den dominerande slutsatsen från arbetet är att mer forskning krävs inom området för att konstruera en fungerande redovisningsmetod.

Bakgrund: Pågående arbeten är ett omdebatterat område där valet av redovisningsmetod får stor inverkan på det redovisade resultatet. Det finns två metoder att tillgå; successiv vinstavräkning och färdigställandemetoden. Beroende på val av metod ställs olika krav på t ex styrning, kalkyler och ekonomisystem. Syfte: Syftet med denna uppsats är att visa på hur redovisning av pågående arbeten sker såväl internt som externt i de företag vi studerar och därmed beskriva sambanden mellan extern och intern redovisning. För att erhålla en helhetsbild av pågående arbeten vill vi även studera styrningens, kalkylens och ekonomisystemets roll i ett projekt.Genomförande: Både litteratur och empiri har studerats.

Sedan Internets revolution har domännamn blivit en allt viktigare tillgång för företag. Författarna har identifierat två syften med att inneha domännamn, varumärksesyfte och spekulationssyfte. Företag som investerar i domännamn i spekulationssyfte köper domännamnet för att sedan avyttra tillgången med vinst. Genomförd förstudie visar på att det kan uppstå problem när det kommer till klassificeringen av domännamn i spekulationssyfte. Idag finns det inte heller något uttalande från BFN om hur domännamn specifikt skall redovisas eller klassificeras.

BakgrundSverige har blivit alltmer internationaliserat under de senaste årtiondena och detta gäller inte bara Sverige, utan världen vävs ihop av globaliseringen. Företagsspridningen och globaliseringen har skapat Redovisningsproblem då man använder olika redovisningsmodeller i olika länder. När en investerare inte har bra och tillförlitlig information att grunda sina beslut så blir systemet inte trovärdigt och det skapar ännu mer problem. För att lösa detta inom EU så har man byggt med hjälp av IFRS ett enhetligt system av redovisningsregler. Men de nya reglerna som infördes den 1 januari 2005 för alla EU länder har inte undgått kritik.ProblemIFRS har inte tillämpats utan diskussioner och rekommendationen IAS 39 är en av de mest omtalade.

Varumärkens betydelse för företagen är idag mycket stor. Det är svårt, för att inte säga omöj-ligt för ett företag att sälja sina produkter till konsumenter utan ett varumärke. Ur ett redovis-ningsperspektiv betraktas inte ännu internt upparbetade varumärken som tillgångar. Detta eftersom de inte uppfyller de gängse erkännandekriterier som ställs på de tillgångar som kan aktiveras på balansräkningen. Flera forskare hävdar att detta leder till att kravet på att redo-visningen skall visa en rättvisande bild av företagets ekonomiska situation inte är uppfyllt.