Bakgrund: En åtgärd för att effektivisera stödfunktioner i organisationer är att etableraoch använda sig av så kallade SSC. Det innebär att spridda stödfunktionerna flyttas tillett separat och ansvarigt bolag inom koncernen. Där redovisarna arbetar på SSC medancontrollers arbetar ute i organisationen. Det är vanligt förekommande attarbetsfördelningen aldrig når fullt ut mellan redovisarna och controllers, vilket harpåvisats på det studerade företaget.Syfte: Det övergripande syftet för studien är att öka kunskapen om hurarbetsförhållandet kan organiseras mellan Redovisare och controllers när yrkesrollernautvecklas och förändras i en global organisation.Metod: Studien innefattar en fallstudie av en globalorganisation inom detaljhandel.Datainsamling för studien har skett genom semi-strukturerade intervjuer ochföretagsdokumentation.Slutsatser: I studien har det påvisats att bolagsansvarig (Redovisaren) har en specialistochkonsulteranderoll, som hanterar redovisning och utför viss transaktionshantering.Business navigators (controllers) har en affärsparterroll och ?navigerar? verksamheter.En rad problemområden samt åtgärder för arbetsfördelningen har identifierats och ärpresenterade i tabell 14.

Ett företags utveckling inom redovisningsområdet påverkas ständigt av den miljö ochomgivning som redovisningen befinner sig i. Normgivningsorganen IASB och FASBhärstammar från två olika redovisningstraditioner och har därmed utvecklat olika syn påredovisningens utformning. IASB och FASB har sedan år 2002 inlett ett samarbete sombenämns konvergensprojektet där man inom ramen för projektet harmoniserar finansiellarapporter. Finansiella rapporter utgör en viktig informationskälla för externa användarepå kapitalmarknaden och är av en betydande karaktär för att redovisningen ska blitransparent och jämförbar. Från och med räkenskapsåret som inleds efter den 1 januari år2009 införs ett nytt resultatrapporteringssätt för noterade bolags koncernredovisning.

SammanfattningSom hjälp för att upprätta redovisningen köper många småföretagare redovisningstjänster från Redovisare. Utifrån kontakt med en revisor har vi givits bilden att småföretagaren generellt ser redovisningen som ett lagstadgat måste och en onödig kostnad. Anledningen tros vara att företagaren inte förstår vad redovisningen ska användas till. Genom detta fick vi idén att vi undersöka; hur redovisningsinformationen som köps från redovisningskonsulter kan användas för att förbättra företagets ekonomiska ställning? Samt hur redovisningsinformationen ska förmedlas från konsulten till företagaren på ett så effektivt sätt som möjligt?För att undersöka detta har vi gjort en intervjustudie där vi intervjuat fem redovisningskonsulter för att se; hur redovisningsinformationen kan användas? samt hur de väljer att paketera informationen? För att få en bild hur företagaren uppfattar den köpta redovisningsinformationen har vi även intervjuat tre åkeriföretagare.Slutsatser vi kommit fram till i undersökningen är att företagarna har en vilja att använda redovisningsinformationen i så stor utsträckning som möjligt, men för att kunna göra det behöver de stöd från redovisningskonsulten i form av utbildning samt att redovisningsinformationen paketeras på ett särskilt sätt..

Syftet med studien är att öka förståelsen för hur K3-företagen valde att göra (de facto) vid värdering av förvaltningsfastigheter under räkenskapsåret 2014. Vidare avser studien att undersöka om det finns faktorer som kan förklara vilka likheter och olikheter som finns för företagen gällande redovisning av informationen kring verkligt värde på förvaltningsfastigheter Studien är genomförd med en kvantitativ metod där en dokumentstudie använts för att studera årsredovisningar från företag som ingår i studien. Resultatet i denna studie visar på ett flertal faktorer som påverkar i vilken utsträckning K3-företagen väljer att lämna ytterligare upplysningar utöver vad som står i K3-regelverket i noten om verkligt värde på förvaltningsfastigheter. Studien visar även på faktorer som påverkar företagens val av värderingsmetod vid fastställandet av verkligt värde på förvaltningsfastigheter. Vidare forskning inom området kan innebära att en undersökning görs för att ta reda på vad Redovisare anser om K3-regelverket i allmänhet och upplysningsnoten på verkligt värde i synnerhet. Forskning kan även göras gällande andra faktorer som inte finns med i denna studie, som exempelvis genomsnittligt verkligt värde per kvadratmeter. .

Bakgrund: På senare tid har det blivit allt vanligare att svenska företag söker notering på utländska länders börser. En börsnotering i USA innebär nya redovisningskrav för de svenska företagen. Detta följerav att svenska och amerikanska redovisningsprinciper skiljer sig åt. För att säkerställa att utländska företags finansiella redovisning kan förstås av amerikanska investerare samt jämföras med inhemska företags räkenskaper ställer Securities and Exchange Commission (SEC) krav på att de utländska företagen omräknar sin ordinarie finansiella information till amerikanska redovisningsprinciper. Då kunskap om US GAAP är ovanlig bland svenska Redovisare kan denna omräkning innebära problem.

Bakgrund: Socialt företagande utmärks av entreprenörens förmåga att identifiera samhällsproblem och tillmötesgå de sociala behoven i samhället. Det finns olika definitioner av socialt entreprenörskap, och dessa antyder att de styrande drivkrafterna skiljer sig ifrån de i traditionellt entreprenörskap. De motivationsfaktorer som den sociala entreprenören har skulle kunna återspeglas i hur verksamheten bedrivs och hur organisationens grundtankar förmedlas ut i företaget. Vidare skulle detta kunna ha en påverkan i strävan efter företagets uppsatta mål, vare sig deär socialt, miljömässigt eller ekonomiskt motiverade.Problemformulering: Vad finns det för drivkrafter hos en social entreprenör samt hur genomsyras det i företaget?Syfte:Syftet med uppsatsen är att genom fallstudie skapa ökad förståelse för den sociala entreprenören samt hur den motivation som finns visar sig iverksamheten.Metod: För uppsatsen har en kvalitativ ansats valts,och baseras på en fallstudie av ett företag vars verksamhet utgår ifrån socialt entreprenörskap.

Bakgrund och problem: IASB beslutade 2008 att ersätta IAS 39 med IFRS 9 då IAS 39 ses som alltför omfattande och komplex. Processen har delats upp i tre faser. Fas 1 behandlar klassificering och värdering, fas 2 behandlar nedskrivningar och fas 3 behandlar säkringsredovisning. Denna uppsats behandlar endast fas 2. Både Redovisare, revisorer och användare av finansiella rapporter anser standarden för finansiella instrument vara komplex.

Under de senaste ?ren har digitaliseringen framfart f?r?ndrat hur m?nniskor lever och arbetar, vilket har lett till stora f?r?ndringar inom m?nga yrken ?ver v?rlden. Redovisningsyrket, som traditionellt innefattar rutinm?ssiga uppgifter som bland annat bokf?ring, registrering, uppr?ttande av ?rsredovisningar och finansiella rapporter, har inte varit ett undantag. Denna studie syftar till att utforska hur digitaliseringen har p?verkat redovisningskonsulters yrkesroll i Sverige.

Bakgrund och problem: Intäkter är en viktig post i den finansiella rapporteringen för användares beslutsfattande. Dock omgärdas intäktsredovisningen av flera svårigheter gällande bedömningar av när och till vilket belopp intäkter ska redovisas. Detta är speciellt ett problem vid redovisning av uppdrag som löper över flera redovisningsperioder, vilket är vanligt i byggbranschen. IASB har haft ett förslag till en ny standard för intäktsredovisning ute på remiss och IASB:s främsta syfte är att redovisningen ska vara användbar för användare av finansiella rapporter. Införandet av en ny standard kommer att innebära förändringar i byggbolagens redovisning och därmed även användbarheten i redovisningsinformationen.

Problembakgrund:     Huruvida redovisningen är regelbaserad eller principbaserad är en viktig fråga för både Redovisare och revisorer. I en regelbaserad redovisning finns detaljerad vägledning för hur reglerna ska tillämpas vid upprättandet av finansiella rapporter. Däremot bygger en principbaserad redovisning på bedömningar och tolkningar av hur redovisningsprinciperna ska tillämpas i en specifik situation. Vad implementering av K2 som är ett regelbaserat regelverk och K3 som är ett principbaserat regelverk innebär för de som upprättar finansiella rapporter och de som använder sig av dessa rapporter, har diskuterats mycket under senaste tiden, bland annat av forskare, normsättare, redovisningsexperter och revisorer. K3-regelverk är mer komplext och ställer höga krav på redovisningen till skillnad från K2 som är ett förenklat regelverk och anpassat till mindre företags behov. Problemförmulering: Vad har revisorer för åsikter om att revidera regelbaserad kontra principbaserad redovisning i ljuset av de nya redovisningsreglerna K2 och K3? Syfte: Denna studie har för syfte att skapa en ökad förståelse för vad revisorerna har för uppfattningar om regelbaserad kontra principbaserad redovisning genom att beskriva och analysera revisionsprocessen i ljuset av de nya redovisningsreglerna K2 och K3. Metod: Jag har gjort en kvalitativ studie med en abduktiv ansats.

Sammanfattning: Det har under lång tid tillbaka varit praxis att tillämpa alternativregeln vid intäktsrapporteringen av pågående arbeten på löpande räkning, vilket innebär att man som Redovisare väljer att inte aktivera företagets ofakturerade pågående arbeten. I HFD 2011 ref. 20 blev det fastställt att området pågående arbeten på löpande räkning är frikopplat från beskattning. Det i sin tur innebar att de flesta normgivningsorgan ändrade sina råd och rekommendationer, dock inte BFN.Syftet med studien är därmed att undersöka hur parterna och instanserna i fallet från 2011 har argumenterat i frågan samt att se hur domen påverkar redovisningen av pågående arbeten på löpande räkning.För att kunna genomföra studien och finna svar på studiens forskningsfrågor har vi intervjuat fyra utvalda respondenter och grundligt undersökt akten från rättsfallet 2011. Vi har även tagit del av den pågående debatten gällande studiens område i tidskriften Balans.

FrågeställningarTre frågor avser uppsatsen att besvara. Vilka delar av revision är av störst alternativt minst betydelse för småföretag i Västerbotten och hur kommer dessa faktorer att påverka valet om fortsatt revision? Existerar ett förväntningsgap bland småföretag i Västerbotten och, hur påverkar det valet om fortsatt revision? Finns det något samband mellan hur småföretag i denna studie väljer vid frivillig revision och hur företagen i Finland och Danmark valde första året efter revisionspliktens borttagande?SyfteUppsatsens teoretiska syfte är att ge ett bidrag till forskning inom val av revision. Ett teoretiskt delsyfte är att jämföra företagen i uppsatsen med hur småföretagen i Danmark och Finland valde ett år efter revisionspliktens borttagande. Uppsatsens praktiska syfte är att ta reda på vilka delar av revision som har störst alternativt minst betydelse för småföretag samt om ett förväntningsgap existerar.