Detta arbete utgör en del i miljöarbetet med att hitta lösningar för restprodukterna i stålindustrin och fokuserar på Recirkulation av metallhydroxidslam, som i dagsläge deponeras.Inom arbetet utreds en upparbetningsmöjlighet av metallhydroxidslam från Sandvik AB i Sandviken, genom att en patenterad behandlingsmetod, nämligen sintring, testas och utvärderas.Denna behandling ger en produkt som kan återanvändas i stålsmältningsprocessen, varvid produkten fungerar som flussmedel och kan ersätta naturligt flusspat (CaF2) som normalt används som flussmedel.Efter litteraturstudier har praktiska sintringsförsök i liten skala gjorts på slam från Sandviken, samt analyser på slammet och den sintrade produkten. Sandvikenslammets egenskaper och sammansättning har jämförts med de av slammer från andra stålverk i Sverige. Jämförelserna har lett till förslag på ändringar i processen där slammet uppkommer för att få ett lämpligare slam för upparbetning.Resultaten visade att sintring som upparbetningsmetod kan användas på Sandvikenslammet, men i sammansättningen är detta slam mindre lämpligt som flussmedel än t.ex. slam från Outokumpu Stainless AB. Vissa oönskade ämnen i slammet, såsom fosfor och svavel, gör att det krävs ändringar i processen.

Structural rationalizations and regionalization of the agricultural sector in Sweden has lead to unevenness in thedistribution of plant nutrients. Nutrients are lost from crop producing farms as harvest products are sold, whilefarms with animal production often have manure in excess of their needs. In addition to this the retention ofwater and nutrients in naturally occurring wetlands has decreased due to a reduction of wetlands in number andsize in the agricultural landscape. This increases nutrient levels in agricultural run-off and causes eutrophicationas well as nutrient losses from arable soils. One potential solution to both problems would be to store nutrientrichsurface water from agricultural areas and use it for irrigation of agricultural crops.

I denna uppsats undersöks det hur det fungerar med enskilda avlopp utanför kommunens VA-nät. Hur enskilda avlopp är uppbyggda och hur de fungerar. Varför man bör ha avloppsrening, och vilka lagar och regler som styr enskilda avlopp. Jag utreder vidare varför man ska jobba för en ökad rening av avlopp och varför man ska jobba mot att uppnå ett uthålligt samhälle.Uppsatsen har en teoridel som handlar om hur och varför vi ska sträva efter en uthållig samhällsutveckling. En strävan som kommuner som Söderköping har när dom försöker få människor att byta till hållbara VA-system.Med dom här funderingarna som bakgrund och ett antal frågeställningar har jag skrivit en fyllig bakgrund som går igenom Östersjöns problematik och även relevant information om enskilda avlopp.

Inledning: Idag krävs det att alla aktiebolag i Sverige får sina räkenskaper granskade av en kvalificerad revisor. Det har länge varit på tal om att avskaffa revisionsplikten i landet och följa utvecklingen inom EU. Olika förslag på gränsvärden har tagits fram under åren och det senaste presenterades av Näringsminister Maud Olofsson den 25 mars 2010 vilket avser bli gällande i november 2010. Förslaget gäller för de aktiebolag som underskrider två av följande kriterier: 3 miljoner kronor i nettoomsättning, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 anställda. Avskaffandet av revisionsplikten ses som ett viktigt steg i den svenska regelförenklingen för företag.Problemformulering: Revisionsarbetet har hittills nästan enbart behandlat de delar som är lagstadgade och andra delar har kommit i skymundan.

Tungmetaller i naturen är ett stort problem att handskas med. Vid vattenrening i vattenreningsverken bildas slam som har stora användningsområden inom exempelvis jordbruket på grund av sitt höga fosforinnehåll som är en viktig resurs för att plantor och grödor ska kunna växa. Att erhålla ett bra och fungerande kretslopp av fosforn är därför väldigt viktigt, då det är en ändlig resurs som kommer att ta slut om inte Recirkulation till kretsloppet utförs. Problemet med att använda fosforrikt slam är att det kan innehålla olika miljögifter, däribland nickel och kadmium, som anrikas i jorden och kan tas upp av grödorna på åkrarna. Detta medför att människor får i sig dessa gifter via maten.Revaq är ett certifieringssystem som är till för att certifiera det erhållna slammet för att visa att det är av god kvalité med avseende på renhet från olika gifter.