Syfte: Vi vill undersöka hur människor från olika samhällsgrupper resonerar kring politiskjournalistik.Metod: Metodologin vi har använt oss av är Receptionsstudier, och har valt att använda ossmetoden gruppintervjuer för att få en diskussion kring frågorna vi ställde.Slutsatser: De intervjuade uppvisade stort förtroende för politisk journalistik och uttryckteexempelvis stor uppskattning för rapportering kring så kallade ?politiska skandaler?..

Uppsatsen syftar till att utifrån Receptionsstudier studera huruvida det finns en koppling mellan ungdomstidningarnaFRIDA och Veckorevyns framställning av sina omslag och tonårsflickors (i åldern 14 år och läsare av tidningarna) tolkning av respektive tidnings omslag. Utifrån tidningarnas omslag vill vi göra en semiologisk bild- och textanalys för att undersöka hur tidningarna valt att konstruera dessa.

Syfte: Studien avser att undersöka studenters uppfattningar kring vilka behov som ligger bakom till varför studenter väljer att titta på reality-TV och hur de tolkar reality-TV som genre.Metod: Studien är en receptionsstudie med fokusgruppsintervjuer.Slutsatser: Denna studie bekräftar den föreställningen om att underhållning inom realitygenren uppfattas som enkel och lättsam TV. Resultatet från fokusgruppsundersökningen lyfter också fram reality-TV som något underhållande, utbildande och socialiserande att titta på. Reality-TV är enligt vår forskning tätt sammankopplat med en del moraliska frågetecken kring hur underhållning skapas och tittarnas tvivel kring hur verklig verkligheten egentligen är genom TV-rutan..

En förutsättning för att elever ska kunna tillägna sig kunskap är att de förstår det som lärarna säger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fått delge sina uppfattningar om sina lärares sätt att tala i undervisningen genom att besvara en enkät. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningsspråket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lärares språk och om lärarnas undervisningsspråk påverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt är positiva till lärares sätt att tala, men att många av dem inte alltid förstår vad lärarna säger. Eleverna ger därmed uttryck för att vara beroende av lärarnas undervisningsspråk och menar att det påverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutändan också deras inlärning. .

The aim of this study is to study the construction of literary values. I have been looking at how literature awarded with sponsored literary prizes has been reviewed in four major English and American newspapers. I have been studying the reception of literature by Ian McEwan, Hilary Mantel, Colm Tóibín and Zadie Smith between 2000 and 2012. The prizes in focus are the Man Booker Prize, the Orange prize for fiction and the Costa Awards. There seems to be an increasing number of articles related to each author after they have been awarded a prize, however with little change in the content of the reviews.

Syftet med den här studien är att undersöka hur en grupp unga, svenska kvinnor mellan 20-30 år upplever de kvinnliga skönhetsidealen, samt att granska vad målgruppen anser om Doves Campaign for Real Beauty. Syftet är att studera om informanterna upplever kampanjen som ett steg i rätt riktning för att öka diskussionen och vidga begreppet skönhet. Med detta hoppas vi uppnå en större förståelse för hur unga svenska kvinnor ser på skönhetsidealen idag och om kampanjer likt Doves, är rätt tillvägagångssätt för att nå ett förändrat ideal.Teori: Delar av feministisk teori, Receptionsstudier samt Stuart Halls teori om inkodning och avkodning.Metod: Två kvalitativt semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med totalt sju kvinnor.Slutsatser: Informanterna skiljer på skönhet och skönhetsideal. De anser att Doves kampanj, Campaign for Real Beauty är ett steg i rätt riktning för ett förändrat ideal. Däremot ifrågasätter de Doves uttalade budskap med kampanjen och menar att det huvudsakliga målet skulle vara att öka försäljningen och stärka varumärket, snarare än att öka kvinnors självförtroende..

Genom att framställa vissa fenomen som viktiga och samtidigt exkludera andra har media en stor inverkan på hur vi upplever nyheter, exempelvis om forskning. De senaste decennierna har biomedicinsk alkoholforskning tagit allt större plats i nyhetsmedia, framför allt i artiklar som rör hälsofrågor. Forskningens inträde på arenor i individers vardagsliv är intressant, dels för att det kan öka informationsflödet från forskare till samhällsmedborgare och dels för att en ytterligare dimension ? forskningen ? läggs till sammanflätningen av samhälle, media och människa. Syftet med uppsatsen är att analysera hur tidningsläsare tolkar biomedicinsk alkoholforskning skildrad i media, och vilken betydelse detta har för deras förståelse av (alkohol)beroende.

AbstractTitel: ?Saknar man själv intriger så kan man få ta del av dem i TV-serierna? En kvalitativundersökning gällande tankar om TV-serier.Författare: Sandra Dickerius & Louise LarssonHandledare: Malin NilssonExaminator: Ingegerd RydinDokument: C-uppsatsKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap 40-60 p Sektionen för Hälsa och SamhälleHögskolan i HalmstadDatum: 070521Syfte: Syftet med uppsatsen är att se om våra respondenter upplever förhållandet mellan föräldrar och deras barn som trovärdig i ett antal TV-serier. Dessutom vill vi undersöka om man känner igen sig själv i karaktärerna och om man märker om och i så fall hur TV-serien lämnar ettavtryck.Teori: För att närma oss vårt ämne valde vi ut relevant teoretisk litteratur inom två olika områden. Dessa är Culture Studies och den existentiella hermeneutiken. Då vi ville studera individens samspel med medievärlden valde vi sedan att använda oss av Receptionsstudier.Metod och material: Vi har gjort en kvalitativ undersökning med individuella djupintervjuer.Resultat: Vi har förstått att beroende på om man har en fördjupad eller distanserad inlevelse förTV-serien identifierar man sig olika mycket.