Uppsatsen syftar till att utifrån receptionsstudier studera huruvida det finns en koppling mellan ungdomstidningarnaFRIDA och Veckorevyns framställning av sina omslag och tonårsflickors (i åldern 14 år och läsare av tidningarna) tolkning av respektive tidnings omslag. Utifrån tidningarnas omslag vill vi göra en semiologisk bild- och textanalys för att undersöka hur tidningarna valt att konstruera dessa.

The objective of this entire essay, founded on nineteen interviews of poetry readers at thepublic library in Borås, is to ascertain why people do read poetry. But in addition to examinewhat sort of people who enjoy poetry, as well as what they appear to get out of their exercise.I have also put together the position of the poetry reader as a customer of the library.The summary of contents is primarily based on direct quotations of the interviews, and doesnot reflect any generally applicable facts about poetry readers. I am only trying to focus on thethoughts and sentiments on poetry experienced by a few randomly selected individuals. DanAndersson, Karin Boye, Nils Ferlin and Gustaf Fröding were stated as favourites by many.The only thing in common subsequently found by those interviewed was a great affection forliterature and a diligent usage of the library..

Syftet med studien var att ta reda på om ungdomar vet skillnaden mellan public service och kommersiella kanaler. Vi ville även ta reda på vad det är som skiljer public service och kommersiella kanaler åt i medvetandet hos ungdomarna, som speglas ireceptionen av olika typer av serier?I studien har vi tillämpat kvalitativ metod i form av Receptionsforskning, där intervjuer och observationer har utförts.Resultatet av studien visar att 20 av 25 respondenter tillhörde kategorierna: respondent medveten samt respondent något medveten. Resultaten visar att ungdomar är medvetna om vad skillnaden mellan public service och kommersiella kanaler är. De diskuterar ledigt och öppet kring de olika kanalernas programutbud.

Forskning inom utbildning för hållbar utveckling kopplas vanligtvis inte till de två forskningsfälten litteraturvetenskap och Receptionsforskning. Syftet med denna uppsats är därför att öka förståelsen för hur barnlitteratur kan användas inom utbildning för hållbar utveckling. Barnlitteraturen har analyserats utifrån ett ekokritisk perspektiv med fokus på relationen mellan människa och natur samt vilken syn på naturen som förekommer i texterna. Två kvalitativa textanalyser har genomförts av Tove Janssons skönlitterära böcker om Mumindalen. Ett speciellt fokus har funnits på översvämningar och torka då dessa begrepp ofta förekommer inom klimatdebatten.Denna studie visar hur Jansson beskriver naturkatastrofer och de känslor som kan uppkomma vid exempelvis översvämningar, torka och hetta.

I den aktuella kursplanen för svenska på grundskolan, Lpo94, går det att utläsa att svenskämnet inte ska delas upp i delmoment, utan att språk och litteratur ska ses som en helhet. Kursplanen erbjuder inga lösningar på hur denna undervisning ska se ut, och detta kan automatiskt innebära problem för lärarna. Denna uppsats strävar efter att ta reda på hur verksamma lärare tillämpar skönlitterär undervisning och om skönlitteratur är ett isolerat eller integrerat delmoment i svenskundervisningen. Undersökningen behandlar även elevernas uppfattning av den sköntlitterära undervisningen de får i skolan. För att bättre förstå de verksamma lärarnas arbetssätt har en grundlig genomgång av litteratur? och Receptionsforskning genomförts.

AbstractThis paper is a study in press reception with the intent to examine how twelve female actionheroes have been portrayed in Swedish media between 1974 ? 2006. The purpose is to discern patterns and differences in how the female movie character is received by their contemporary journalists and to relate their views to social and gender related theories. The female actionhero is an independent and brutal character, often alone and without a mother or a child. This separates her from typical female roles, which historically been characterized by passivity, fear and dependency on the male characters in the movie. The female actionhero as a character opens up for complex reception. One perspective in the research identifies the independent woman as a feministic icon.

Abstrakt Den här studiens problemställningar är uppdelade i tre. Den första handlar om hur ämnen och källor fördelas i artiklar om privatekonomi i fyra dagstidningar. Den andra om hur två av dessa tidningar, Dagens Nyheter och Aftonbladet, förklarar privatekonomiska sammanhang i text och den tredje hur publiken uppfattar texten. Undersökningen har genomförts med kombinerade metoder eftersom problemställningarna är indelade i separata frågeställningar. Hur ämnes- och källfördelningen ser ut har undersöks genom en översiktlig kvantitativ innehållsanalys.