Denna uppsats analyserar filmrecensioner skrivna om två filmer av Ella Lemhagen och två filmer av Daniel Alfredson. Recensionerna är lästa ur ett genusperspektiv för att undersöka om recensentens sätt att skriva avsöljar om regissören är en man eller en kvinna, och i så fall hur detta kan se ut..

Målet med denna C-uppsats är att försöka kartlägga och analysera det recensionsmaterial som finns i dags- och kvällstidningar angående två av Kerstin Thorvalls romaner. Romanerna är Det mest förbjudna respektive När man skjuter arbetare. Uppsatsen utgår från en frågeställning där recensionernas behandling av Thorvall själv står i fokus, främst eftersom just Thorvall som person diskuterades ovanligt mycket i recensionerna av romanerna. Teorin som används i uppsatsen är en intersektionell teori, vilket ger en bred synvinkel på ämnet och tillåter många olika infallsvinklar i analysen..

Undersökningens syfte är att ta reda på vilka uppfattningar och tolkningar underklädesföretaget Liaison Dangereuse skapar genom sin senaste reklamfilm, ?Sexiness for everyone. Everywhere?, och om dessa uppfattas olika beroende på tolkarens bakgrund.  Frågeställning: I studien har jag ställt frågor kring hur kvinnan framställs i reklamfilmen och om publikens olika kulturella ursprung och bakgrundsideologi har någon påverkan i deras tolkningsprocess.   Metod/Teori: Med hjälp av tidigare forskning om utformning och berättelsens form av reklam och Stuart Halls encoding/decoding modell har jag genomfört en Receptionsanalys.

Denna undersökning syftar till att med en kvalitativ Receptionsanalys svara på frågan hur de anställda på Banken X tolkar en intern reklamfilm på ett dominant, förhandlande eller oppositionellt vis. Ytterligare en frågeställning om huruvida de anställdas uppfattning av begreppet ambition, som är centralt i den interna kampanjen, korresponderar med det som Banken X vill att den ska förmedla. Undersökningens metodik är en receptionsstudie som innefattar dominant, förhandlande samt oppositionella tolkningar. Resultatet för dessa tolkningar bygger på nio stycken kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med anställda på ett av bankens lokalkontor.Våra teoretiska utgångspunkter är Receptionsanalys, kritisk teori, socialkonstruktionism, interkommunikation samt företagskultur. Teorierna har legat till grund för vår analys samt resultat.Resultaten visar på att olika tolkningar av den interna reklamfilmen har gjorts av de anställda, men att den dominanta tolkningen var den mest framstående. Vidare har vi sett att ambition är ett väldigt brett begrepp som tolkas olika av de anställda vilket gör det svårt att få en helt koherent uppfattning av de över tusen anställda.Vi har kommit fram till att våra valda teorier internkommunikation och företagskultur är starkt sammankopplade på det vis att internkommunikationen på något vis definierar företagets kultur.Undersökningen har även visat på att det som behövs för att nå en ökad förståelse hos de anställda är mer diskussion och information kring vad begreppet ambition står för i företagets kontext samt vad man vill förmedla både internt och externt till kunderna..

Huvudsyftet med denna uppsats är att genom användning av Receptionsanalys studera vad två reklamfilmer som anses vara normbrytande mot den heteronormativa könsordningen kan väcka för uppfattningar hos en heterosexuell publik. I denna studie kommer det dels att undersökas de attityder som kan uppstå när respondenter ser utvalda reklamfilmer och dels diskutera bakomliggande orsaker till deras attityder utifrån respondenternas demografiska faktorer. För att kunna få ett kunskapsunderlag inom detta område kommer jag således att använda mig av olika teorier om bland annat publikforskning, attityder, bakomliggande orsaker för uppfattningar och marknadsföringsknep. Mitt empiriska material kommer att vara i form av kvalitativa fokusgruppsintervjuer med tio bestämda respondenter. Respondenterna kommer i följning att fördelas i två fokusgrupper med hänsyn till respondenternas ålder för att slutligen kunna diskutera för en jämförelse.

Undersökningen syftar till att undersöka hur en hälsoinformationskampanj argumenterar för att övertyga målgruppen om att vaccinera sig mot ett virus som kan orsaka livmoderhalscancer. Uppsatsen syftar också till att undersöka hur målgruppen uppfattar kampanjen och om den har någon effekt på den. Målgruppen för hälsoinformationskampanjen är unga tjejer något som är ganska ovanligt för hälsokampanjer.Uppsatsen bygger på både en retorisk analys och en Receptionsanalys med hjälp av fokusgruppsintervjuer.Teoretiska utgångspunkter är teorier kring kampanjer. Teorier om risk och skräck, avsändares roll, utvärderingar av kampanjer samt internets roll i hälsokampanjer.Resultaten visar på att målgruppen reagerar på kampanjens argument och uppfattar en risk att drabbas av livmoderhalscancer. Att vaccinationen är kostnadsfri är ett användbart argument och har effekt.

Titel: Supernatural- Fans, tolkningsprocesser och meningsskapandeNivå: C-uppsats inom Medie- och kommunikationsvetenskapFörfattare: Marie Louise Öhman och Johanna ÖstlundHandledare: Anna EdinExaminator: Eva Åsén EkstrandDatum: juni 2013Syfte: Studera fansens tolkningar, engagemang och meningsskapande med fokus på den amerikanska TV-serien Supernatural.    Teori: Analysera fansens tolkningsprocesser utifrån Stuart Halls Encodning/Decoding- modell och de tre tolkningssätten, dominant, förhandlande och oppositionell läsning.  Metod: Kvalitativundersökning. Med ett antal enkätfrågor som besvarades av 43 respondenter. För att nå ut till fansen annonserade vi efter respondenter via internetforumet Tumblr.Resultat/slutsatser: Av våra respondenter gjorde majoriteten en förhandlande läsning av TV-serien.

Film is a medium which is mainly used for entertainment. It is a medium that is constantly expanding, and beside from it being a relaxing activity it can also be used for educational purposes. This is an aspect of film that should be valued, since it has the possibility to engage, educate and move its viewers. This is a study which aim is to analyze how employees within the care of disabled in Umeå have perceived educational movies. The movies that the staff has watched are a part of a basic training program, which all employees are required to fulfill.

Reklam försöker fånga intresset hos likgiltiga och stressade mottagare. Den försöker få oss att stanna till, men vill även bli ihågkommen efter att vi har lämnat den. I den här c-uppsatsen Are you smart enough to be stupid? är syftet att få ökad förståelse för hur Diesels - ett modeföretags - image framställs i dessa annonser. Vi besvarar frågor om vilket budskap annonserna förmedlar till dess mottagare och hur orden smart och stupid tolkas.

Systembolaget har producerat nio stycken reklamfilmer  där de vill uppmana föräldrar att de inte skall ge minderåriga tonåringar alkohol. Jag har valt att  göra en Receptionsanalys på en av dessa reklamfilmer, ?Sanningen?. Filmen uppvisar en dialog mellan en far och hans dotter där den minderåriga dottern ber om att få en flaska vin och fadern ger henne det.Denna uppsats belyser hur sex stycken föräldrar genom en kvalitativ intervju tolkar ?Sanningen?.

Huvudsyftet med denna uppsats är att genom användning av Receptionsanalys studera vad två reklamfilmer som anses vara normbrytande mot den heteronormativa könsordningen kan väcka för uppfattningar hos en heterosexuell publik. I denna studie kommer det dels att undersökas de attityder som kan uppstå när respondenter ser utvalda reklamfilmer och dels diskutera bakomliggande orsaker till deras attityder utifrån respondenternas demografiska faktorer. För att kunna få ett kunskapsunderlag inom detta område kommer jag således att använda mig av olika teorier om bland annat publikforskning, attityder, bakomliggande orsaker för uppfattningar och marknadsföringsknep. Mitt empiriska material kommer att vara i form av kvalitativa fokusgruppsintervjuer med tio bestämda respondenter. Respondenterna kommer i följning att fördelas i två fokusgrupper med hänsyn till respondenternas ålder för att slutligen kunna diskutera för en jämförelse.

Hur uppfattar en grupp med yrkeserfarenhet av funktionshindrade personer respektive en studentgrupp som studerat livsvillkor för olika samhällsgrupper, dokumentärserien ?I en annan del av Köping?? Detta är utgångspunkten i denna uppsats som är en Receptionsanalys med två fokusgrupper avseende stereotypa föreställningar, representation, normalitet och avvikelse i samtal kring uppfattningar och tolkningar av programmet ?I en annan del av Köping?. Till viss del berörs även medias, och i detta fall TVs, roll som producent och reproducent av verkligheten..

Min uppsats handlar om mottagandet i media av Åsne Seierstads två böcker, Bokhandlaren i Kabul (2002) och Med ryggen mot världen ? Serbiska porträtt (2004). Jag har gjort en Receptionsanalys där jag använt recensioner från olika media som material. Min teoretiska utgångspunkt är från ett västerländskt perspektiv och har stämt väl med mitt resultat av undersökningen..

Syftet med detta examensarbete var att kommunikativt sänka kraven på musikkulturell förkunskap vid interaktion med det digitala musikarkivet Every Noise At Once. Studien tog stöd i teorier inom kognitiv semantik och teknisk kommunikation.De metoder som användes var omvärldsanalys, expertintervjuer och Receptionsanalys. Längs arbetets gång formades en hypotes som sedan prövades genom empirisk datainsamling och analys av denna.Resultatet antydde att vi förstår musik, och gör oss språkligt förstådda om musik, via taktila och visuella metaforer. Detta resultat guidade sedan gestaltningen av en prototyp där utvalda akustiska attribut översattes till liknelser med taktil och visuell koppling. .

Syfte: Studien avser att undersöka studenters uppfattningar kring vilka behov som ligger bakom till varför studenter väljer att titta på reality-TV och hur de tolkar reality-TV som genre.Metod: Studien är en receptionsstudie med fokusgruppsintervjuer.Slutsatser: Denna studie bekräftar den föreställningen om att underhållning inom realitygenren uppfattas som enkel och lättsam TV. Resultatet från fokusgruppsundersökningen lyfter också fram reality-TV som något underhållande, utbildande och socialiserande att titta på. Reality-TV är enligt vår forskning tätt sammankopplat med en del moraliska frågetecken kring hur underhållning skapas och tittarnas tvivel kring hur verklig verkligheten egentligen är genom TV-rutan..