Julia Rolandsdotter, Idéer om samhälle och individ: Abortdebatten under 1960- och 1970-tal med inriktning på Realpolitik och ideologi, Uppsala Universitet: Institutionen för idé- och lärdomshistoria, C-uppsats, HT 2013.This essay aims to investigate and scrutinize the debate surrounding abortion during the years of 1964 and 1974 respectively. By analyzing elements of different opinions in the debate from daily press, a wide range of aspects concerning the issues of free abortion have been distinguishable. This analysis shows that the abortion debate was, to a high degree, a question of Realpolitik and ideology whereas the differences over time have been visible rather than the differences between parties of varying opinion. By applying the theories of Ian Hacking concerning the effects of categorization, ideas surrounding people and society among others, have been highlighted in the debate. In 1964 we see ideas about the woman as motherly or a victim and the society as defective or exposed among other factors.

Västsahara och Östtimor är två konflikter som ofta jämförs. Både har fått stöd från omvärlden och ockupationerna har blivit fördömda av FN. Bara Östtimor har fått en folkomröstning om självständighet genomförd, detta trots att många börjat acceptera Indonesiens makt över området. Vi undersöker på vilka punkter konflikterna skiljer sig åt för att därigenom få kunskap om varför utfallet blivit olika. Vi kommer fram till att det är religionen, naturtillgångarna och den väpnade kampen.

Denna uppsats syftar till att undersöka och försöka förstå inverkansfaktorer och maktrelationer bakom planeringen av ett större infrastrukturprojekt. Studiens fokus ligger på det stora vägprojektet Förbifart Stockholm, som bland annat syftar till att avlasta befintligt vägnät och bidra till att bättre knyta samman Stockholms norra och södra kärnor. Den reella politiken och planeringen behöver inte alltid vara densamma som den formella, vilket i uppsatsen klargörs genom bland annat uttalanden i media, remissvar och intervjuer med involverade aktörer och politiker. Maktbegreppet kan förstås och synliggöras på flera olika sätt och därför studeras och används flera olika resonemang och teorier kring maktbegreppet. I fallet med Förbifart Stockholm kan till exempel det diskursiva maktbegreppet synliggöras, vilket Foucault har utvecklat och skrivit om, men även Bachrach & Baratzs teori om icke-beslut, Flyvbjergs resonemang om Realpolitik och Realrationalitet samt den konventionella planeringsmodellen kan synliggöras i samband med studien av Förbifart Stockholm..