Att tillgodose slaktkycklingens behov av protein och aminosyror är viktigt för att de ska kunna ut-nyttja sin genetiska tillväxtpotential med bibehållen hälsa. Rapsmjöl och Rapsfrö har en aminosyra-sammansättning som motsvarar kycklingens behov och det är av intresse att granska om dessa råvaror kan ingå i slaktkycklingens foder i större utsträckning än vad som görs idag. Syftet med denna studie var därför att utvärdera hur 10 %, 20 % och 30 % inblandning av Rapsfrö och Rapsmjöl (förhållandet 1:5) påverkar parametrar såsom tillväxt, foderintag, foderomvandlingsförmåga, fothälsa, lever- och sköldkörtelvikt samt träckens och ströbäddens TS-innehåll. Totalt ingick 140 kycklingar i försöket jämnt fördelade i 20 burar med 7 djur i varje. Försöket innefattade fyra foderbehandlingar innehål-lande 0-30 % Raps.

The feed is a major cost in the dairy production and there is a constant interest in findingalternative cost-effective feedstuffs. Competitive dairy producers have to seek ways todecrease their production costs and the pursuit of cost-effective feed rations contributesto lower costs of production. An interesting group of protein concentrates are rapeseedproducts like ExPro (heat treated rapeseed) which have during the autumn 2008 andspring 2009 been very favourable compared to other protein feeds.This study focuses on the feedstuff products ExPro and Raps-Drank 60/40 (rapeseeddistillersgrain). The potential use of ExPro in dairy cow feed rations are also explored.ExPro is a well known feedstuff but Raps-Drank 60/40 is a relatively new product andnot known for many farmers.A field study on the use of rapeseed products was made on a limited number of dairyfarms. The main purpose was to study the management of the feedstuffs on the farms.The Farms were selected in cooperation with two local extension services.

Rapsmetylester (RME), även kallat biodiesel, är ett biobränsle som produceras av Rapsolja. Trots att RME är förnybart är växthusgasutsläppen i ett livscykelperspektiv inte försumbara, eftersom odlingen av Raps ger upphov till utsläpp. Jordbruket är en av Sveriges största källor till klimatpåverkande gaser. Utsläppen sker framförallt i form av den högpotenta äxthusgasenlustgas som härrör från produktion och användning av gödsel, men även utsläpp som beror på användning av fossila bränslen är signifikanta. År 2009 antogs EU-direktivet 2009/28/EG, som bland annat syftade till att säkerställa de förnybara bränslenas klimatprestanda, det så kallade förnybartdirektivet.

Genom litteraturstudien undersöktes Rapsoljans kemiska sammansättning och faktorer som påverkar sammansättningen av Rapsfröet och Rapsoljan under odling. Raps (Brassica napus) tillhör Brassicaceae och är en diploid korsning mellan kålrot (B. oleracea) och rybs (B. rapa). Vid vegetativ fas bildas blad och pålroten etableras.

Bakgrunden till arbetet ligger främst i vårt eget personliga intresse av att få ökad insikt och kunskap i Rapsförädling. Vi har via kontakt med Svalöv Weibull AB i Svalöv undersökt marknadsföringsmöjligheterna av Rapsoljan samt utrett produktionskostnaden genom hela produktionskedjan, från frö till färdigpressad Rapsolja. Rapsolja ligger i tiden och är en produkt med ett ökat intresse från både konsumenter, hälsoexperter och livsmedelsindustrin. Aspekter som hälsosamt, närproducerat och nyttigt blir allt viktigare. Detta är förväntningar som Rapsoljan kan leva upp till och därför tyckte vi att det skulle vara intressant att vidare studera möjligheterna med framställning och försäljning av Rapsolja.

Syftet var att studera hur utfodring av torra eller stöpta hela frön/kärnor av korn, Raps, åkerböna och ärt påverkade förekomsten av hela frön/kärnor och foderpartiklar ? 1 cm i träcken, näringsinnehåll i träcken samt vikten och hullet hos ickeproducerande tackor.En hypotes var att tackorna skulle tugga sönder de hela fröna/kärnorna så bra att de kom åt näringen i kraftfodret på ett tillfredsställande sätt. En annan var att tackornas utnyttjande av de hela fröna/kärnorna skulle vara högre för stöpt än för torrt foder.Tjugofyra sinlagda tackor (finull/dorset-korsningar) delades upp i individuella boxar fördelade på de sammanlagt åtta foderstaterna så att den genomsnittliga vikten var jämn över behandlingarna. Försöksperioden föregicks av en tre-och-en-halv veckor lång tillvänjningsperiod, under vilken tackorna utfodrades försöksfodermedlen torra. Under försöksperioden utfodrades tackorna med begränsade givor grovfoder och kraftfoder.

Oilseed rape constitutes a good break crop within a cereal dominated cropping system. The normal sowing time for winter rape in Sweden is August. It's a time in the cropping year characterized by a heavy work load, such as harvest and soil management. In addition, it is often a period with large precipitation. Thus, it is sometimes problematic for the farmer to do the sowing of winter rape at the optimal time.

Syftet med denna rapport är att studera möjligheter och utmaningar för framtida biodieselproduktion på Island. Island ska enligt EU direktiv 2009/28/EG om förnybara energikällor uppfylla målet att 10 % av den totala energin i transportsektorn ska komma från förnybara energikällor år 2020. Idag ligger andelen förnybara drivmedel i transportsektorn på 0.35 %. Island har lagt fram ett policydokument om att 10 % -målet även gäller för fiskindustrin, som står för en stor del av den totala oljeanvändningen på Island. Metoden i projektet har huvudsakligen varit litteraturstudier samt några intervjuer. Projektet visar att det finns goda möjligheter att öka biodieselproduktionen på Island och även nå 10 % -målet under förutsättning att tillgången på lämpliga råvaror ökar. Enligt grova beräkningar i denna rapport kan inhemsk biodieselproduktion uppgå till 3,2 % av den totala oljeimporten år 2030.

Fröbehandling kan ha olika syften t.ex. växtskydd, storleksförändring, förbättrad groning, mikronäring och fördröjd groning. Behandlingen utförs oftast för att uppnå en säkrare odling med hög skörd och god kvalitet. För detta krävs en god start med snabb, jämn och fullständig groning. Fördröjd groning av Raps är en del av fröbehandlingen som skulle kunna gynna jordbrukaren och miljön genom minskat antal jordbearbetningar.

Uppsatsen grundar sig på problematiken kring en ekonomisk Rapsetablering. Information och data har samlats in från tidigare fältförsök och applicerats på tre fiktiva fallgårdar för att undersöka utfallet enligt tre olika bearbetnings- och såddtekniker. Genom aktivt samtal med forskare och agronomer i Sverige har uppsatsen sammanställt värdefull information som belyser olika scenarion och utfall kring höstRapsodling. Tidigare forskning har riktad starkt fokus på ekonomin inom fältnivå genom bidragskalkylering. Denna uppsats har däremot även räknat på investeringar och hur dessa påverkar totala maskinkostnaden för lantbrukaren.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva riskfaktorer som kan orsaka uppkomsten av trycksår samt vilka riskbedömningsinstrument som kan användas vid bedömning av patienter i riskzonen att utveckla trycksår. Vidare var syftet att redogöra för prevention vid trycksår. För att kunna besvara dessa frågor användes vetenskapliga artiklar som söktes via Högskolan Dalarnas databaser. Resultatet av sökningen gav 22 artiklar som användes i studien, varav fem artiklar i introduktionen och 17 artiklar i studiens resultat. Av de artiklar som användes i resultatet hade 16 artiklar kvantitativ ansats och en artikel kvalitativ ansats.

Under andra delen av 1900-talet utvecklades ett stort antal kemiska bekämpnings-medel (pesticider) som gav goda kontrolleffekter mot ogräs och växtskadegörare. Dessa medel blev vanliga att använda inom det konventionella lantbruket. Under senare år har dock resistens mot bekämpningsmedel börjat utvecklas hos insekter, svampar och ogräs. Vidare har antalet tillgängliga pesticider minskat på marknaden beroende bland annat på ökade krav på låg miljöpåverkan. År 2009 tog Europeiska unionen (EU) beslut om direktivet ?Hållbar användning av bekämpningsmedel?.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva riskfaktorer som kan orsaka uppkomsten av trycksår samt vilka riskbedömningsinstrument som kan användas vid bedömning av patienter i riskzonen att utveckla trycksår. Vidare var syftet att redogöra för prevention vid trycksår. För att kunna besvara dessa frågor användes vetenskapliga artiklar som söktes via Högskolan Dalarnas databaser. Resultatet av sökningen gav 22 artiklar som användes i studien, varav fem artiklar i introduktionen och 17 artiklar i studiens resultat. Av de artiklar som användes i resultatet hade 16 artiklar kvantitativ ansats och en artikel kvalitativ ansats.

Svenska mjölkkor utfodras med proteinfodermedel där en del ofta består av importerat sojamjöl från Brasilien. Sojamjöl är den fraktion av sojabönan som blir kvar sedan oljan extraherats. Sojamjöl är rikt på råprotein och genom ytterligare behandling ökar proteinets våmstabilitet vilket leder till mer aminosyror absorberade i kons tunntarm. Produktionen av brasiliansk soja sker i viss utsträckning på ett tvivelaktigt sätt där regnskogen skövlas, biologisk mångfald går förlorad och invånarna påverkas negativt i och med föroreningar från bekämpningsmedel. Svensk mjölkproduktion har istället för soja möjligheten att utfodra mjölkkorna med inhemska proteinfodermedel, till exempel Raps, ärtor, åkerbönor eller biprodukter från öl- och etanolframställning, som drav och drank.

Importerad soja är vanligt att använda i hästfoder som en proteinkälla, men de negativa effekterna på miljön som orsakas av odling och transport skapar ett intresse för inhemska alternativ. De inhemska proteinfodermedel som tagits upp i litteraturstudien är torkad vetedrank, potatisprotein, foderjäst, drav, ärtor, åkerbönor samt mjöl och expeller från Raps och linfrö. Syftet med litteraturstudien var att se vilka möjligheter det finns att använda svenska proteinfodermedel till hästfoder vid bristande proteinhåll i grovfodret, istället för att ge dem importerad soja. Studien beaktar olika proteinfodermedel och huruvida de är lämpliga för olika hästkategorier, samt hästars behov av protein och specifika aminosyror. Även begränsande faktorer som anti-nutrionella substanser har belysts, samt miljöpåverkan och odlingsmöjligheterna av olika proteinfodermedel i Sverige.