Idrott bidrar till välbefinnande och för med sig många positiva effekter på människor. Dock har idrotten även en baksida där fotbollen är speciellt drabbad av ordningsstörningar i form av slagsmål, hot och antändning av bengaliska eldar.Medier uppmärksammar och rapporterar om fotbollens problemområden och det går att läsa om dessa ordningsstörningar i kvällstidningarna.Denna uppsats syftar till att undersöka i vilken utsträckning kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen rapporterar om bengaliska eldar i samband med allsvensk fotboll samt vad som är utmärkande i rapporteringen. Genom en kvantitativ innehållsanalys har studien sökt svar på vad som kännetecknar rapporteringen av bengaler i de båda tidningarna.Uppsatsen teoretiska ramverk består av tidigare presenterad forskning samt tre teorier med fokus på gestaltning och framställning. De tre teorierna är gestaltningsteorin (framing), kognitiva scheman och attributdagordning. Uppsatsens syfte samt frågeställningar tar avstamp i dessa tre teorier.För att genomföra en kvantitativ undersökning samlades 98 stycken artiklar in och kodades i ett kodschema i SPSS.

Denna undersökning fokuserar på fotbollshuliganismen i Sverige ur ett historiskt perspektiv. Syftet med studien är att undersöka synen på fotbollshuliganismens förändring och utveckling i Sverige mellan 1990-talet och 2012 samt att jämföra mina informanters berättelser med tidigare forskning inom ämnet. I undersökningen vill jag också redogöra för vad som ligger bakom huliganismens utveckling och hur den har kommit att påverka den svenska fotbollskulturen. I studien har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer för att samla in empiri till undersökningen och för att kunna besvara mina frågeställningar. Jag har genomfört och samlat in fakta från fyra olika intervjuer.