Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Publikmedverkan förändrats i public service-radion i och med digitaliseringen. Publikmedverkan ska undersökas ur flera aspekter men med ett särskilt fokus på nya medieformer.Teori: Då en enskild relevant teori saknas för området Publikmedverkan inom public service-radion har tidigare forskning från flera närliggande områden sammanställts i en för uppsatsens syfte unik analysmodell. Denna modell konceptualiserar infrastrukturen för Publikmedverkan i public service-radion. Den beskriver hur den tekniska utvecklingen och public service-uppdraget påverkar Publikmedverkan och att det främst är nya medier som används för Publikmedverkan.Metod: Uppsatsens empiriska undersökning består av en kvantitativ innehållsanalys som mäter utrymmet för Publikmedverkan (mängd publikgenererat innehåll i sändning och antal uppmaningar till Publikmedverkan) samt vilka medieformer som används för Publikmedverkan vid två tillfällen. Undersökningen består av 20 sändningstimmar 1995 och 20 sändningstimmar 2010, jämnt fördelade mellan radiokanalerna P1 och P3.Resultat: Den empiriska undersökningen visar att utrymmet för Publikmedverkan har ökat i och med digitaliseringen.

I dag är det mer regel än undantag att nyhetsmediernas webbsidor tillåter sin publik att kommentera texter, bilder och klipp. Möjligheterna till interaktion mellan journalister och publik har ökat markant. Publiken uppmanas i vissa fall även att bidra med egna texter och bilder. Denna utveckling har resulterat i att gränsen mellan journalister och publik blivit otydligare.I denna undersökning har 35 journalister i Sundsvall svarat på en enkät om deras inställning till Publikmedverkan i allmänhet och webbkommentarer i synnerhet. Sex journalister på Sundsvalls Tidning har också intervjuats ingående om dessa ämnen.

Titel: Fler partiledardebatter  ? ?men det är ungefär samma ingredienser? ?  en kvalitativ studie om ökad konkurrens och nya strategier när SVT, TV4, Aftonbladet och Expressen producerade partiledardebatter i valrörelsen 2014.Författare: Emma Österberg och Elvira LinderotKurs, termin och år: Vetenskaplig C-uppsats, HT 2014Antal ord i uppsatsen: 18 785Problemformulering och syfte: I studien undersöks partiledardebatterna i tv och webb-tv i valrörelsen 2014, samt den nya konkurrenssituation som uppstod i samband med det. Valet 2014 var första gången som kvällstidningarna, Aftonbladet och Expressen, producerade partiledardebatter - något som SVT och TV4 tidigare gjort. Studien utgår från ett konkurrensperspektiv och hur medieföretagen konkurrerar på olika marknader, där de bland annat vill få många tittare och ha hög trovärdighet. När medieföretagen producerar partiledardebatter kan de ha olika strategier, dels genom vilken publik de vänder sig till, dels genom hur de utformar själva programmen.