Denna uppsats undersöker en av Försvarsmaktens senaste utvecklade förmågor, Psykologiska operationer (Psyops). Tankar och förmågor som har med psykologiska operationer att göra har alltid existerat i militära organisationer men konceptet Psyops är en nyare benämning på ämnet.Syftet med uppsatsen är att utreda om de finns användningsområden i en reguljär konflikt inom det egna rikets gränser, för det svenska Psyopsförbandet.Metoden som författaren har använt sig av är en kvalitativ deskriptiv metod samt en argumentationsanalys där Psyops vara eller icke vara inom det svenska invasionsförsvaret undersöks. Inledningsvis kommer en beskrivning över valt teoretiskt ramverk, de grundläggande förmågorna, samt en beskrivning över vad Psyops innebär. Efter det kommer en analysdel där de grundläggande förmågorna används som ett analysverktyg för att resultera i slutsatser om tänkbara användningsområden för Psyops i en nationell kontext. Dessa slutsatser presenteras i resultatkapitlet.Slutsatserna som dras är att det finns användningsområden för Psyops i en reguljär konflikt inom det egna riket.

Genom massmedierna kan hela samhällen bli influerade. Med tanke på medieteknikutvecklingen så har det varit intressant att ta reda på om medietekniken har bidragit till utvecklingen av Psyops användande. Med medieperspektivet som bakgrund har uppsatsen svarat på om det första informationskriget, Operation Desert Shield/Desert Storm, har följts upp med ännu mer användande av Psyops.Med slutsatser så som att Psyops har fått en mer framträdande roll i krigföringen och att förändringarna kan härledas till medieteknikutvecklingen kan också frågeställningen besvaras.Slutsatsen är att Operation Desert Shield/Desert Storm har följts upp med ännu mer användande av Psyops. Med medietekniken som bakgrund är denna en av anledningarna till att Psyops utvecklats men också vice versa.För att besvara dessa frågor har en faktainhämtning gjorts på området för att sedan kunna jämföra de olika operationernas mål, medel och metoder..

Informationsoperationer utgör idag en allt viktigare del i svenska internationella uppdrag. Inom informationsoperationer sorterar funktionerna Psykologiska operationer (Psyops) och Civil-Militär samverkan (CIMIC). Enligt grundsynen för informationsoperationer skall CIMIC utgöra en stödfunktion åt Psyops under internationella insatser. Dock är inte samarbetet mellan parterna närmare preciserat och beskrivet i Försvarsmaktens dokumentation. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur funktionen Psyops inom Försvarsmakten kan stöttas av stödfunktionen CIMIC vid en internationell insats.För att uppnå syftets ambition använder uppsatsen sig av en deskriptiv metod i syfte att empiriskt beskriva funktionernas karaktärer och egenskaper.

I USA infördes begreppet informationsoperationer i mitten av 1990-talet och det har sedan dess skett en stor utveckling inom detta fält. Även i den svenska Försvarsmakten har konceptetinformationsoperationer införts och en utveckling och uppbyggnad av förmågor inom detta koncept pågår. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida konceptet informationsoperationers uppkomst i Försvarsmakten kan utgöra ett exempel på idéspridning. Utgångspunkten är att USA som en av världens ledande försvarsmakter är trendsättare för andra försvarsmakter i västvärlden, däribland den svenska Försvarsmakten. Med utgångspunkt i teorin om idéspridning undersöks om den amerikanska idén om informationsoperationer har spridit sig och snappats upp av Försvarsmakten som sedan översatt idén efter sina egna förutsättningar.

Sedan 1979 när den amerikanska ambassaden i Teheran ockuperades av studenter och personalentogs som gisslan under 444 dagar har kontakterna mellan Iran och USA varit ansträngda. Iran harbland annat pekats ut av president George W Bush som ?en av ondskans axelmakter?. Syftet meddenna uppsats är att undersöka vilka metoder för amerikanskt strategiskt inflytande som haranvänts av USA mot Iran och haft framgång. Den valda metoden är kvalitativ textanalys.