Syftet med studien var att undersöka och beskriva attityder till psykisk ohälsa hos Psykiatripersonal, samt att undersöka skillnader i attityd inom bakgrundsfaktorerna kön, ålder och utbildningsnivå. Studien har tagit del utav forskningsprojektet Psykisk ohälsa. En deskriptiv och komparativ design med kvantitativ ansats användes. Data insamlades från 216 returnerade enkäter från vårdpersonal inom psykiatrin. Frågeformuläret Nya CAMI-S med 29 påståenden användes.

Syftet med studien var att genom intervjuer med personal inom socialpsykiatrin ta reda på deras upplevelser av stigmatiseringstendenser och mediabild i relation till personer med psykisk ohälsa och till sig själva som yrkespersoner. Tidigare forskning visar på stigmatisering, diskriminering och mediapåverkan i samband med psykisk ohälsa. En meningskategorisering av insamlat intervjumaterial fann mönster i intervjuerna beträffande individsyn, stigmatiseringsuttryck, mediapåverkan samt generell okunskap om psykisk ohälsa. Resultatet bekräftar tidigare studier om okunskap och mediapåverkan samt motsäger delvis tidigare forskning gällande diskriminering av Psykiatripersonal. Resultatet visar även hur personalen inom socialpsykiatrin upplever att stigmatiseringen kan minskas utifrån ökad kunskap om psykisk ohälsa och medvetenhet om varje människas värde..

En tidigare studie har visat att negativa effekter av att känna empati är övervägande på kort sikt medan positiva effekter är övervägande på lång sikt, gällande Psykiatripersonal. Med den aktuella studien avsågs att undersöka huruvida liknande tendenser finns hos en generell population. 253 högskolestudenter deltog, och i en mellangruppsdesign besvarade hälften en enkät belysande upplevelser på kort sikt medan den andra hälften besvarade en likadan enkät belysande upplevelser på lång sikt. Resultatet visade att empati har olika effekter beroende på tidsperspektivet även för människor generellt, i form av mer positiva effekter på lång sikt. Denna effekt återfanns bland såväl kvinnor som män, och bland yngre såväl som äldre.

SAMMANFATTNINGDenna litteraturgranskning har utgått från ett intresse av psykosvård. I fem vetenskapliga artiklar, varav två från Australien och tre från United Kingdom, har jag granskat aspekter på bemötande vid psykos. Den fortbildning som har nått mitt arbete inom psykiatrin har grundat sig på forskning på området och har rört sig med liknande utgångspunkter och slutsatser som i den granskade litteraturen. Trots att den informationen har funnits och spritts bland Psykiatripersonal används inte rekommenderade riktlinjer och handlingsplaner fullt ut. Svårigheter att starta nya arbetsmetoder och ändra attityder i mötet med psykospatienter har många förklaringsgrunder.

 ABSTRACT  Nature of essay:                C-level, 15 pointsPage count:                        47Title:                                   The last way out?-A qualitative study of psychiatric staff and service users attitude to electroconvulsive therapy (ECT).Author:                              Hanna Nilsson Purpose: The purpose of this study is to investigate attitudes to electroconvulsive therapy (ECT) of professionals and service users within a user organization ? Riksförbundet för social och mental hälsa. (RSMH)Questions: Does the psychiatric staff believe that there are preconceptions about electroconvulsive therapy? What motivates service user?s choice of electroconvulsive therapy? Do the psychiatric staff and the service users think that the positive effects of ECT can outweigh the possible negative side effects?Method: Qualitative study. The study is based on interviews with psychiatric staffthat works with electroconvulsive therapy (ECT), and with services users who have received electroconvulsive therapy (ECT).Results: The result showed that the psychiatric staff feels that preconceived ideas occur about the treatment of ECT, and that it is affecting their approach to work.Service users motivate their choice by how bad they felt under the depression, and that ECT was their only choice left, that´s why psychiatric staff suggested the treatment.The positive effects of ECT outweighed the possible negative side effects because life is something you value higher than any memory loss and when there is currently no treatment having a similar efficiency.Keywords: Electroconvulsive therapy, Attitudes, Side effects, Experience, Patients, Professionals.

SammanfattningBakgrund: Dopinganvändning är inget nytt problem inom elitidrotten. Tidigare studier och teorier visar att beteenden och miljön har en stor påverkan på individers uppfattningar. Idrottande ungdomar ser förebilder i idrottsmiljön de befinner sig i och detta kan ha en påverkan på ungdomars uppfattningar om doping inom elitidrotten.  Syfte: Att undersöka uppfattningar om doping inom elitidrotten hos idrottande gymnasieelever över 18 år som har idrott som en del av sin utbildning i Gävleborgs län.Metod: Studien var en tvärsnittsstudie, har en kvantitativ design och innefattar en enkätundersökning med 28 deltagare. Enkäten var webbaserad och innehöll bakgrundsfrågor samt frågor som berörde doping och prestationer.