Sökresultat:
8 Uppsatser om Provtagare - Sida 1 av 1
Förbättrad avfallsprovtagning: LKAB Anrikningsverk Kiruna
Detta examensarbete har gjorts åt Luossavaara Kiirunavaara aktiebolag (LKAB). Företagets vilja är att förbättra brytningen och förädlingen av järngenom hela processen. Ett sätt är att få en effektivare malmproduktion är att få en inblick i det spill som uppkommer genom processen. Det problem som behandlas i detta examensarbete är spillet från Kirunas anrikningsverk, då nuvarande Provtagare inte tar representativa prover. Anrikningsverket är ett av tre förädlingsverk, i anrikningen finkrossas malmen och skiljs från gråberg och fosfor innan den transporteras till kulsinterverket.
Från avfall till lönsam produkt: egenkontroll och produktmärkning av järnsand vid New Boliden Rönnskärsverken
Rönnskärsverken är ett smältverk som fokuserar på kopparframställning. Vid framställningen av koppar uppstår en slagg som främst består av järn och kisel. Slaggen bearbetas och granuleras till ett svart grovkornigt material, som sedan säljs under namnet järnsand. Järnsandens tekniska egenskaper gör att den är lämplig att använda som vägfyllnadsmaterial. Eftersom järnsanden uppstår som en biprodukt till följd av kopparframställningen vid Rönnskär så räknas järnsanden som en restprodukt.
Sedimentprovtagning
Detta examensarbete behandlar sedimentprovtagning och några av de tekniker som idag finns på marknaden. Grunden till examensarbetet kommer från en litteraturstudie som utförts under våren 2011, samt från egna erfarenheter som förvärvats under min verksamhetsförlagda utbildning hos SWECO Environment under vintern och våren 2011. Arbetet behandlar bottenhuggare och rörProvtagare, samt för- och nackdelar med dessa. Det har visat sig under arbetets gång att det vid mindre provtagningar är det främst rörProvtagare som används och även mer eller mindre modifierade versioner av denna. Den största svårigheten med denna är även risken att Provtagaren fryser ihop vid provtagningar under vintertid.
Metodik för bakteriologisk provtagning från näshålan på får :
Respiratory infections are one of the major causes of disease in sheep throughout the world. In the beginning of 2008 the Swedish National Veterinary Institute and the Swedish Animal Health Service together started a project about respiratory infections in Swedish sheep. This study is an initial part of that project and the aim of this study was to investigate different sampling possibilities with focus on nasal swabs.
This study is composed partly of a literature review on causative agents of respiratory infections in sheep and existing sampling methods, and partly of an experimental study comprising 56 sheep. These sheep were sampled with both an ordinary nasal swab and a guarded nasal swab.
Before the start of this study there was to our knowledge no described method for sampling sheep with a guarded swab.
Provtagning och analys av totalkväve, fosfor och BOD7 på inkommande avloppsvatten till Guldfågeln AB:s reningsverk
Det huvudsakliga syftet med detta arbete var att undersöka innehållet av totalkväve, fosfor och BOD7 på inkommande avloppsvatten till Guldfågeln AB:s reningsverk. Guldfågeln AB har ett tillstånd enligt miljöskyddslagen för verksamhet vid fjäderfäslakteri från 1999. De har ett eget reningsverk där processvattnet renas genom fällning och flockning. Därefter går avloppsvattnet vidare till Mörbylånga kommunala avloppsreningsverk (KARV) där det renas ytterligare innan det når recipienten Kalmarsund. Guldfågeln har haft problem med förhöjda värden av kväve och BOD7 i sitt avloppsvatten som når KARV.Genom att ta prover på avloppsvattnet under ett dygn undersöktes förändringarna under processdygnet.
Spårning av tungmetaller i Örebros spillvattenledningsnät
Examensarbetets syfte har varit att försöka ge klarhet i vilka verksamheter som ger de största bidragen av tungmetaller (främst bly och kadmium) till Örebros avloppsreningsverk Skebäcksverket. Arbetet syftade också till att ge förslag till fortsatta arbeten för att finna verksamheter som bidrar med tungmetaller till reningsverket. Det var främst de anmälningspliktiga och tillståndspliktiga verksamheternas bidrag som låg i fokus. Bidraget ifrån hushåll, tillskottsvatten och icke tillståndspliktiga verksamheter kom i andra hand. Anledningen till examensarbetet är att slammet producerat i Skebäcksverket innehåller höga halter av bly och kadmium.
Dagvattenundersökning på Falu Återvinning
År 2011 asfalterade Falu Återvinning 5 500 m2 för att användas till rötslamkompostering. I samband med detta gav Länsstyrelsen i Dalarnas Län ett utredningsvillkor. Utredningsvillkoret går ut på att Falu Återvinning ska undersöka vad det förorenade dagvattnet innehåller och i vilka mängder, hur stora dagvattenflödena är, vilken påverkan på omgivningen dagvattnet har samt att förslag ges till lämpligt omhändertagande av dagvatten. I dagsläget går majoriteten av dagvattnet till en lakvattendamm och resterande går till Stångtjärnsbäcken, ett vattendrag som är fiskförande.Denna rapport ska fungera som underlag till en framtida utökning av Egenkontrollprogrammet för Vatten på Falu Återvinning med avseende på dagvatten. Egenkontroll innebär att verksamheter som kan medföra olägenheter för människors och miljöns hälsa är skyldiga att kontrollera verksamhetens påverkan.Syftet med examensarbetet var att planera och genomföra provtagning samt utvärdera analysresultat av dagvatten på Falu Återvinning.
Inflytande av cellens hydrodynamik på flotation av grova partiklar
Samflotationskretsen i anrikningsverket vid Aitikgruvan består av fyra parallella linjer med nio flotationsapparater i varje serie. Fraktionsanalyser på anrikningssanden från flotationen har visat att förlusterna av koppar i stor utsträckning finns i de grova partikelstorleksklasserna. Scavengerceller av typ OK-38 (Outokumpu 38 kubikmeter) i en av serierna, 800-serien, hade modifierats för att förbättra suspenderingen och därmed floteringen av grova partiklar. Tack vare modifikationerna hade suspendering av materialet i flotationscellerna blivit bättre vilket konstaterades genom att mäta andelen fast material på olika nivåer i cellerna, men man hade inte kunnat iaktta något förhöjt utbyte av koppar. Syftet med projektet har varit att det skulle leda fram till vägledning över hur hydrodynamiken påverkar flotationen och ge rekommendationer för hur apparaterna skall utrustas samt att företaget vill ha erfarenheter av inköpta provtagarnas metodik.