Fiskfaunan i Ekeby våtmark inventerades med hjälp av två metoder, fångst-återfångst och nätProvfiske, som i möjligaste mån använde metodiken vid standardiserat Provfiske. Med fångst-återfångst metoden fångade jag sutare, abborre och småspigg, dock var fångsten av abborre och småspigg så liten att det inte kunde göras någon uppskattning av dessa populationsstorlekar. Uppskattningen av sutarnas populationsstorlek i damm 8 erhölls efter ett antal fångst och märkningstillfällen tills det fanns tillräckligt stor andel återfångst av sutare. De mjärdar som användes kunde bara fånga fisk av ett visst storleksintervall (35-120 mm) vilket troligtvis betyder att det enbart fångades 1- och 2-åriga sutare. Min uppskattning av antalet individer i populationen sutare (Lincoln Index) blev 1316 +/- 1127.

Flodkräftan är en inhemsk art i Sverige. Antalet flodkräftlokaler har under 1900-talet reducerats med över 97 procent, i huvudsak till följd av kräftpest. Flodkräftan är klassad som starkt hotad i den nationella rödlistan för hotade djurarter sedan 2005. Kräftpesten kom troligen till Europa i samband med introduktion av en nordamerikansk kräftart i Italien 1860. I dagsläget sprids kräftpest genom illegala utsättningar av den nordamerikanska signalkräftan som lagligt började introducerades i Sverige under slutet av 1960-talet.

Flodkräftan har minskat i antal efter att kräftpesten införts via signalkräftor till svenska sjöar och vattendrag. Inplantering av signalkräftor har medfört svårigheter för flodkräftsbestånd att återhämta sig då signalkräftan bär kräftpesten, men inte själva påverkas i större utsträckning. Förutom sjukdomar påverkas flodkräftors populationsstorlek också av predation. Om man bortser från pesten är det svårt att fastställa orsaken till populationsminskningen i sjöarna då många faktorer är inblandade. Syftet med detta examensarbete är att genomföra en litteraturstudie och att fastställa förekomst av flodkräfta i fyra sjöar i Västernorrlands län. I litteraturdelen behandlas bla.

During the last two hundred years many wetlands and streams in Sweden have been lowered to provide land for agriculture and forestry. Some of the coastal wetlands and streams probably served as spawning sites for certain species of fish in the Baltic Sea, but the present situation is not well known. As standardized methods to monitor fish in running waters are carried out during late summer or autumn, there is a need for methods to sample spring-spawning fish in these streams.The aim of this study was to survey the lower kilometer stretch of Hammerstaån in Stockholm, to investigate the extent to which the stream is used by spring-spawning fish. Furthermore, the study aims to evaluate a new type of survey fishing gill net calledströmöversiktsnät (SÖN). This was done by comparing the catch of fish by SÖN with that of fyke nets.