Syftet med uppsatsen har varti att beskriva hur tegeltillverkning har påverkat ett lokalt samhälle relaterat till industrialisemen, samt att försöka skapa en lokal historieskrivning inom ett eftersatt forskningsområde. Utifrån industriella teorier, som bland annat tar upp olika definitioner av begreppet Protoindustri, görs en i huvudsak kvantitativ studie av mantalslängder och födelseböcker ur församlingarnas kyrkoarkiv samt staestik från kommerkollegiet. Därtill kommer analyser ach tolkningar av nedtecknade minnen och fotografier från tegelbrukens tid. Den undersökta perioden sträcker sig ungeför mellan 1850-1950 med olika begränsningar i tid beroende på bland annat vilken fråga som undersökts och att en del material ännu omfattas av sekretess. I resultatet dikuteras i vilken grad Enhörnas tegelbruk passar in i definitionen a Protoindustri och ett nytt begrepp, cendumindustri, föreslås för att bättre beskriva tegelindustrin och på så sätt förfina teorier om industrialisering..

The purpose of this paper is to survey the textile based proto-industrialism in Sweden in the middle of the 19th century. This case study is founded upon Anders Hansson?s pre-industrial textile production at the estate of Mölneby, Östra Frölunda in the rural district of Kind in the province of Västra Götaland.Account books from the year 1853 related to Anders Hansson?s wool fabric manufacturing have been looked into and categorized using a quantitative research method. The research has also been supplemented with a number of interviews.The result of the survey shows that Anders Hansson?s business activities fit into Mendel?s theory of proto-industrialists at a practice level.By collaborating with a merchant in Gothenburg the fabrics were traded in unknown markets, as well as in more familiar neighbouring districts.