Av Vings, Fritidsresors och Apollos hotell på svenskön Phuket tillåter nio av tio Prostituerade på rummen. Och tjänar pengar på det. ? Ja sir! Vi tar bara betalt 1000 baht, varje natt! säger receptionisten på ett av dem.Phuket har länge varit en favoritdestination för svenska barnfamiljer och tillsammans har de tre resejättarna 90 samarbetshotell på ön. 81 av dem tillåter Prostituerade på rummen.Under tre veckors tid har vi rest vi runt på Phuket, besökt svenskhotellen och utgett oss för att vara sexköpare.

En tjock beskrivning av en Prostituerad kvinnas liv under och efter den reglementerade prostitutionen i Malmö..

Denna uppsats är en jämförelse av två kartläggningar av prostitution på Internet: ?När prostitutionen flyttade in i vardagsrummet? skriven av Niclas Olsson vid Malmö Prostitutionsenhet och ?Slutrapport från projektet nätprostitution? skriven av Marie Johansson och Pia Turesson vid Prostitutions- och Spiralenheten i Stockholm.   Med hjälp av en diskursanalys utarbetad av Norman Fairclough kan man bland annat klarlägga hur en texts satskonstruktioner konstruerar samma texts objekt och subjekt. Genom en diskursanalys har denna uppsats konstruktioner/bilder/definitioner av ?sexsäljare?/ ?Prostituerad?, ?socialsekreterare? och den hjälp som socialsekreteraren erbjuder sexsäljaren, analyserats.    Analysen och jämförelsen har visat att författarna till de båda texterna har skildaförhållningssätt till Prostituerade, sig själva som socialsekreterare och den hjälp de erbjuder sin målgrupp. Det förhållningssätt ?Slutrapport från projektet nätprostitution? visar upp ligger nära ett förhållningssätt som i uppsatsen beskrivs som den Svenska offentliga hållningen till prostitution.

Prostitution är ett komplext fenomen och inom socialt arbete finns det olika organisationer och myndigheter som arbetar för att hjälpa Prostituerade. Media är ett kommunikationsverktyg som används för att förmedla information till samhällets invånare. Media förmedlar diskurser som påverkar vår sociala omgivning. Vidare upprätthåller samhället diskurser genom att diskurser avbildar verkligheten. Eva Bengtsson såldes som Prostituerad på 1970- talet till kända politiker i Sverige och har nu krävt skadestånd av regeringen.

This study is a critical discourse analysis of Swedish newspaper articles about prostitution. The purpose of the study is to investigate which discourse/discourses about prostitution that is/are adressed in the articles and identify the power relations and meanings that are constructed by the different subject posititions in the articles. Apart from critical discourse analysis social constructionism and a discussion about gender are applied in the analysis. The results supports findings in earlier research about prostitutionin Sweden; that the debate is focused around prostitution as sexual domination or prostitution regarded as a voluntary choice which rises demands of human rights for sexworkers. No prostitutes or buyers of sex where given the opportunity to comment on the matter, only journalists, politicians, social workers and policemen.

The aim of this study in social work was to investigate Swedish part-time sex workers' experiences of selling sex, of the Swedish Prohibition of Purchase of Sexual Services Act, of people's attitudes toward selling and buying sexual services and the consequences thereof. In the analysis the Erving Goffman stigma theories were used.Three part-time sex workers described their day-to-day experiences of selling sex as well as holding an ordinary job. None of them experienced that the Prohibition of Purchase of Sexual Services Act had an immediate effect on them in their work, what bothered them most was the attitudes toward sex work from society, friends and relatives. The negative attitude forced them to live a double life. None of the sex workers had the impression that the legislation had any concrete effects on their customers.

Antologin, som har sin utgångspunkt i tema Identitet & Livsvillkor, problematiserar samhällets normativa föreställningar i förhållande till sexualitet och kön. Studieområdet speglar en vision om att förändra samhället, där individen inte bör begränsa sitt identitetsskapande på grund av normaliseringsprocesser. Detta belyses ur fyra olika perspektiv som utgår ifrån deltagarnas livsberättelser och erfarenheter. I det första bidraget diskuterar Elvira Ekström i Könad prevention - en studie om unga och deras tankar kring sex och preventivmedel hur ungdomar förhåller sig till föreställningar om sexualitet och preventivmedel. Nästa kapitel "Det här känns jobbigt för mig och vi måste prata" ? en studie om heteronormens betydelse för personer med LHBQ - identiteter skrivet av Sandra Johansen, presenterar individers erfarenheter av att placeras utanför heteronormativitetens ramar.

I uppsatsen dras slutsatsen att kränkningsersättning på grunden köp av sexuell tjänst i vissa fall bör utgå och tänkbara juridiska konstruktioner för att möjliggöra utdömandet av kränkningsersättning i dessa fall kommer att presenteras. Slutsatsen är inte på något sätt självklar vid en första anblick varför en närmare granskning är motiverad.För att dra ovanstående slutsats behandlas svårigheten att placera in rätten till kränkningsersättning på grunden köp av sexuell tjänst i kränkningsersättningens relativt strikta mall. Vidare behandlas prostitutionens komplexitet då det är nödvändigt att avgöra huruvida en Prostituerad person blir kränkt under det eventuella angreppet som utgörs av köp av sexuell tjänst. Det konstateras i uppsatsen att somliga blir kränkta när de blir köpta för sexuella tjänster, medan andra inte blir kränkta när de säljer sexuella tjänster. Då kränkningsersättningens juridiska konstruktion inte tillåter en individuell bedömning av kränkning måste ett typfall hittas.

ABSTRACT:Uppsatsens syfte är att studera manlighetskonstruktionen i två pjäser av Eugene O´Neill: The Iceman Cometh och Long Day´s Journey Into Night. Detta genom att undersöka vilka mottyper till den normativa manligheten som förekommer i pjäsen, i vilken grad männen i pjäserna har behov av en homosocial arena för att få sin manlighet bekräftad och om kvinnan har någon roll att spela i maskulinitetsskapandet.I The Iceman Cometh är den tydligaste mottypen alkoholisten. Denne är en man som gett upp i kampen om att uppnå statusen av en ?self-made man?. Exempel på en konkurrerande manlighetsbild finns i de karaktärer som har ett förflutet inom den amerikanska anarkiströrelsen.

ABSTRACT:Uppsatsens syfte är att studera manlighetskonstruktionen i två pjäser av Eugene O´Neill: The Iceman Cometh och Long Day´s Journey Into Night. Detta genom att undersöka vilka mottyper till den normativa manligheten som förekommer i pjäsen, i vilken grad männen i pjäserna har behov av en homosocial arena för att få sin manlighet bekräftad och om kvinnan har någon roll att spela i maskulinitetsskapandet.I The Iceman Cometh är den tydligaste mottypen alkoholisten. Denne är en man som gett upp i kampen om att uppnå statusen av en ?self-made man?. Exempel på en konkurrerande manlighetsbild finns i de karaktärer som har ett förflutet inom den amerikanska anarkiströrelsen.

Syftet med den här uppsatsen har dels varit att undersöka Kärlek i Europa utifrån frågan om kvinnligt medborgarskap förstått som en normerande livslinje. De karaktärer som Birgitta bebodde världen med i Stockholm har studerats som exempel på hur det kvinnliga medborgarskapets livslinje etableras som den väg Birgitta förväntas vandra.Detta sker dels genom modern, som värderar det som viktigt att ligga i linje, och som inskärper äktenskapets betydelse för Birgitta och strävar efter att göra henne familjär med övre medelklassmiljöer.Även morbrodern, som Birgitta har en hemlig sexuell relation med, blir ett exempel på en medborgare i linje. Han är en patriarkal familjefar, vars familj blir den bild av äktenskap och familjeliv ? de två viktigaste punkterna på den kvinnliga medborgarens livslinje ? som Birgitta förhåller sig till. Att familjelivet framstår som förljuget och regisserat en den manliga blicken gör att detta inte framstår som eftersträvansvärda framtidsscenarier för Birgitta.För både modern och morbrodern innebär detta att befinna sig i linje dock att dölja hemligheter.

Syftet med den här uppsatsen har dels varit att undersöka Kärlek i Europa utifrån frågan om kvinnligt medborgarskap förstått som en normerande livslinje. De karaktärer som Birgitta bebodde världen med i Stockholm har studerats som exempel på hur det kvinnliga medborgarskapets livslinje etableras som den väg Birgitta förväntas vandra.Detta sker dels genom modern, som värderar det som viktigt att ligga i linje, och som inskärper äktenskapets betydelse för Birgitta och strävar efter att göra henne familjär med övre medelklassmiljöer.Även morbrodern, som Birgitta har en hemlig sexuell relation med, blir ett exempel på en medborgare i linje. Han är en patriarkal familjefar, vars familj blir den bild av äktenskap och familjeliv ? de två viktigaste punkterna på den kvinnliga medborgarens livslinje ? som Birgitta förhåller sig till. Att familjelivet framstår som förljuget och regisserat en den manliga blicken gör att detta inte framstår som eftersträvansvärda framtidsscenarier för Birgitta.För både modern och morbrodern innebär detta att befinna sig i linje dock att dölja hemligheter.