Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns skillnader inom biståndsbedömningen i Stockholm stad när det gäller Promenader. De centrala begreppen som används är Promenader, ansvar, helhetssyn, och behov. I bakgrunden beskrivs biståndsbedömningens historia, hur myndighetsutövningen går tillväga teoretiskt och ute på fältet. Det är biståndbedömning av Promenader som denna uppsats kommer att fokusera sig på. Metod delen består av en vinjettstudie som har skickats via e- mail och brev till sjutton stadsdelar inom Stockholm stad.

Cirka 50 procent alla dödsfall i Sverige beror på hjärt- och kärlsjukdomar. 40 procent av alla kvinnor drabbas någon gång av frakturer på grund av osteoporos. Många av våra vanligaste sjukdomar är idag indirekt påverkade av vårt levnadssätt. Välfärds-sjukdomarna kostar idag samhället oerhört mycket pengar och det är dags att öka resurserna för det preventiva arbetet. Att leva ett aktivt liv med hälsosamma kostvanor kan vara avgörande för vårt framtida hälsotillstånd.

SammanfattningTrots ett växande antal evidensbaserad forskning rörande fysisk aktivitet och naturvistelse som depressionslindring saknas det studier som gjorts på dessa två i kombination. Syftet är att göra en pilotstudie som undersöker om regelbundna Promenader i skogsmiljö kan påverka depressionsgraden hos personer med depression. Frågeställningar:Kan Promenader i skogen två gånger i veckan under fem veckor sänka depressionsnivån hos personer med depression?Vilken är den akuta effekten på sinnesstämningen av en 1,5 - 2 timmar lång skogspromenad hos personer med depression?Hur uppfattar personer med depression som gått två stycken 1,5 ? 2 timmar skogsPromenader i veckan i fem veckor att det påverkat deras psykiska hälsa?MetodEn interventionsstudie med en försöksgrupp utfördes under våren 2013. Åtta deltagare med depressionssymtom gick ut på promenad i naturmiljö två gånger i veckan i fem veckor.

SammanfattningTrots ett växande antal evidensbaserad forskning rörande fysisk aktivitet och naturvistelse som depressionslindring saknas det studier som gjorts på dessa två i kombination. Syftet är att göra en pilotstudie som undersöker om regelbundna Promenader i skogsmiljö kan påverka depressionsgraden hos personer med depression. Frågeställningar:Kan Promenader i skogen två gånger i veckan under fem veckor sänka depressionsnivån hos personer med depression?Vilken är den akuta effekten på sinnesstämningen av en 1,5 - 2 timmar lång skogspromenad hos personer med depression?Hur uppfattar personer med depression som gått två stycken 1,5 ? 2 timmar skogsPromenader i veckan i fem veckor att det påverkat deras psykiska hälsa?MetodEn interventionsstudie med en försöksgrupp utfördes under våren 2013. Åtta deltagare med depressionssymtom gick ut på promenad i naturmiljö två gånger i veckan i fem veckor.

Arbetet handlar om att skapa en mönsterkollektion för Eco-Boråstapeter. Kollektionen består av fem mönster som behandlar struktur, volym, rörelse och rytm. Tapeterna trycks med djuptrycksmetod på slätt bestruket non woven-papper. Målgruppen är unga designintresserade människor. En designprocess utifrån en inspirationsfas redovisas som består av experimentella filmer (Grey Gardens, Gummo och The Brown Bunny) och av fotografier tagna under Promenader i Växjö.

Vi har genomfört vårt examensarbete i en klass i årskurs 3. Syftet med arbetet var att öka barnens trafikmedvetenhet, samt se hur närmiljön påverkar dem. En stor del av arbetet har skett utomhus i form av Promenader tillsammans med barnen där vi iakttagit och förklarat risker i olika trafikmiljöer. Barnen har också svarat på enkäter i början och i slutet av vår praktikperiod. Det vi ville uppnå med arbetet var att barnen skulle bli medvetna om hur trafiken fungerar, samt se sig själva som en aktiv del i trafiken.

Uppsatsen motiveras genom statliga rapporter om ett bristande socialt innehåll i hemtjänsten. Syftet är att beskriva och förstå hur äldre upplever social gemenskap med omvårdnadspersonal i samband med praktiska och omsorgsinriktade hemtjänstinsatser och hur äldre upplever beviljade Promenader inom hemtjänsten. Uppsatsen söker svar på följande frågeställningar:- Hur upplever äldre den sociala gemenskapen vid praktiska och omsorgsinriktade hemtjänstinsatser?- Hur upplever äldre hemtjänstinsatsen promenad? - Hur viktigt anser äldre att det sociala innehållet i hemtjänsten är?Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativ metod i form av intervjuer. Åtta äldre har intervjuats, varav alla hade hemtjänst dagligen och sju hade promenad beviljat.

Syftet med denna studie är att försöka få en större förståelse för vad utevistelse betyder. Men även hur de intervjuade pedagogerna resonerar och uppfattar utevistelsens betydelse i förskolan.Metoden som har använts är semistrukturerad intervju med frågor som är öppna, för att därmed kunna komma med följdfrågor, där de intervjuade kan utveckla sina svar.Fyra pedagoger från två olika förskolor har intervjuats, deras erfarenheter som förskollärare varierar mellan 1,5 ? 35 år i yrket.Resultatet visar att pedagogerna anser att utevistelsen är en viktig aktivitet i förskolan, som dock inte utnyttjas i den utsträckning som den borde. På de förskolor som undersöktes, bestod barnens utevistelse av mycket fri lek där de i hög grad själv kunde välja vad de ville göra när de var ute. Det gjordes också Promenader och kortare utflykter som var mer strukturerade..

Forskningen visar att introduktion av goda hälsosamma vanor för barn i tidig ålder bidrar till en hälsosammare livsstil som vuxen.Syftet är att ta reda på hur pedagogerna arbetar och resonerar kring begreppet hälsa med fokus på fysisk aktivitet och kost. De medverkande pedagogerna i undersökningen har en medvetenhet och kunskap om rörelsens betydelse och arbetar praktiskt med detta dagligen, bland annat genom utevistelse, rörelselek, gymnastik samt Promenader till skog och mark. Det förekommer även matråd på förskolorna där pedagoger tillsammans med de kostansvariga kan vara med och påverka.Förskollärarna anser att det är viktigt att arbeta hälsofrämjande i förskolan för att ge barnen kunskaper och etablera grunda sunda vanor för livet..

Utgångspunkten i mina arbeten om barn och trafik har varit trafiksäkerheten som ett genomgripande samhällsproblem, med barnens utsatta läge i fokus. Arbetet är uppdelat i två delar, där ett examensarbete på C-nivå, som är en översikt, utgör Del I. Del II utgörs av detta examensarbete på D-nivå och består av en empirisk undersökning om förskolebarns trafikförståelse. Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka femåriga förskolebarns trafikförståelse utifrån tre olika aktörers perspektiv: barnens, förskolans och föräldrarnas. De frågeställningar som studerades var: vilka föreställningar som barnen har om trafik; hur barnen har tillägnat sig dessa föreställningar; hur barnen uppträder i trafiken samt hur förskolepersonalen och föräldrar arbetar med barnens trafikfostran.

Luleå kommun står inför ett generationsskifte och utmaningen att rekrytera nyaarbetstagare, då de äldre arbetstagarna vid kommunen går i pension (Wikner, 2007). Syftet med examensarbetet är att skapa en bild av vad som har fått nuvarande anställda att välja Luleå kommun som arbetsgivare och vad som kan få Luleå kommun att attrahera framtida arbetstagare. Resultaten visar att motivationen hos respondenterna vid Luleå kommun skiljdesig åt beroende på yrke, arbetslivserfarenhet samt utbildning. Respondenterna motiverades bland annat av bra kollegor, förmåner på arbetet och känslan av att utföra ett värdefullt arbete. Anledningen till att de hade flyttat till just Luleå handlade om allt från att deras partner hade flyttat hit, närhet till hemkommun och till en ren slump.

Artros är en vanlig folksjukdom där 3-5 procent av Sveriges befolkning är drabbad. Oftast drabbas höft- och knälederna vilka är de viktbärande lederna men även andra leder kan drabbas. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att belysa vuxna patienters upplevelser av artros i det dagliga livet. Studien är baserad på 11 kvalitativa och kvantitativa artiklar där Goodmans sju steg används som metod. Resultatet presenteras under temat smärta och de tre kategorierna: fysisk funktionsnedsättning, psykisk påverkan och sociala begränsningar.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur förskollärare arbetar med barns motorik i förskolan. Våra frågeställningar är: Vilka mål har förskollärare för rörelse i förskolan? Vad erbjuder förskolans miljö för möjligheter till fysisk aktivitet? Vilken roll spelar förskollärare för barns rörelse i förskolan? Vad anser förskollärare vara hinder för rörelse?I vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ metod och fem förskollärare från tre olika förskolor har intervjuats. Det framkommer av undersökningen att förskollärarnas mål med rörelse i förskolan är att barnen utvecklar sin motorik och den sociala förmågan. Förskollärarna beskriver att det förekommer en mängd olika rörelseaktiviteter i förskolan.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som påverkar hur förvärvsarbetande människor i Gävle använder sig av bil och aktiv transport när de transporterar sig till destinationer inom staden. Tio personer, fem butiksbiträden och fem lärare, intervjuades angående deras transportvanor och resonemang kring valet av transportsätt.Resultatet visade att aktiv transport var det vanligaste transportsättet till arbete, träning och butiker i centrum medan bilen var det vanligaste transportsättet till mataffären och destinationer på längre avstånd från hemmet. Avståndet till destinationen, tiden det tar att transportera sig, transport av eventuella varor, bekvämlighet, intresse av motion och rekreation, årstid, väder samt synen på ekonomi och miljö var faktorer som påverkade om deltagarna valde att transportera sig med bil eller aktiv transport. Definitionen på de olika faktorerna varierade mellan deltagarna, vilket kan tyda på att det är den personliga uppfattningen om de olika faktorerna som avgör vilket transportsätt som väljs. Det framkom ingen märkbar skillnad i resvanor mellan deltagare med olika utbildning och arbete..

Många människor lever idag i en miljö som uppmuntrar till stillasittande (inaktivitet) och som motverkar fysisk aktivitet vilket föranleder till att friskvårdsinterventioner behöver göras. Mot den bakgrunden var syftet att undersöka vad som är drivkraften till att utöva fysisk aktivitet hos anställda i Lunds kommun, samt anledningar till varför fysisk aktivitet inte utövas med tanke på det friskvårdserbjudande som finns att tillgå för de anställda. Populationen var N=229 med en svarsfrekvens på 62 %. Metoden var enkätundersökning med hög andel fasta svarsalternativ. Analysverktyget var SPSS och de analyser som användes för att ta fram den deskriptiva statistiken var crosstabulationer.