Uppsatsen undersöker vilken av den indirekta och den direkta metoden som bör användas vid prognostisering av den svenska inflationen baserat på kvartalsdata för perioden 1993:1-2005:4. Ytterligare en aspekt med uppsatsen är att ge ökad förståelse för hur inflationen i Sverige i allmänhet ska prognoostiseras. Prognoserna skapas med de respektive metoderna och jämförs därefter med faktisk inflation för att utvärdera vilken metod som ger minst Prognosfel. De slutsatser som dras från undersökningen är att det inte är en av metod som strikt föredras vid prognostisering av den svenska inflationen. De metod som är bäst av den indirekta och den direkta beror på prognoshorisonten.

Balansering av tillgång och efterfrågan har alltid varit ett aktuellt ämne och för att klara av denna balansering krävs information om kommande efterfrågan. Denna information måste ligga så långt fram i tiden som det tar för att med säkerhet få hem exempelvis material. För att lyckas med detta använder sig företag i olika utsträckning av uppskattad framtida efterfrågan, så kallade prognoser. Prognoser kan definieras som systematiska metoder för att förutsäga framtida händelser.Problemet är att oavsett hur prognoser görs stämmer det prognostiserade värdet nästan aldrig överens med det verkliga utfallet. Många företag vet att deras prognoser inte är exakta utan att veta vad de ska göra åt saken.

Bolagsskatteintäkterna uppvisar stora variationer mellan åren och är därför en av de skatter som får störst Prognosfel. En av anledningarna till att den är så svårprognostiserad är för att bolagsskatten är svår att knyta till utvecklingen av någon underliggande makrovariabel.Eftersom utfallet på bolagsskatteintäkterna först presenteras i november året efter inkomståret måste finansdepartementet även prognostisera bolagsskatten för föregående år. I uppsatsen kommer därför en felkorrigeringsmodell att estimeras avsedd för att skatta föregående års bolagsskatteintäkter. Under uppsatsarbetets gång undersöks även vilka underliggande makrovariabler som kan tänkas påverka bolagsskatteintäkterna och användas för en långsiktig prognos.Den estimerade felkorrigeringsmodellen visade sig fungera väl som prognosverktyg för föregående års bolagsskatteintäkter. De variabler som hade största påverkan på bolagsskatteintäkterna; driftöverskottet nettot, AFGX, bolagsskattesatsen och privat konsumtion uppvisade dock inte tillräckligt starka samband för att användas vid långsiktig prognos..

Att på förhand bestämma hur mycket som ska köpas in för att täcka en ännu okänd efterfrågan, är en fråga som många inköpare kämpar med. I takt med att resurser ska utnyttjas allt effektivare blir kraven högre på minskat resursslöseri. Det ställs allt högre krav på korrekta prognoser samtidigt som det har blivit allt svårare att prognostisera enskilda artiklar. Sortimenten har utökats, artiklars livslängd har förkortats och företagsförvärv förvränger efterfrågestatistiken. Samtliga av dessa problem kämpar Ahlsells centrallager i Hallsberg med.

Volvo in Arvika produces wheel loaders, and the production is based on forecasts. When a machine is ordered, the customer can choose what type of equipment he or she wants, and these equipments are also made forecasts on. This is made by giving each equipment an estimated procentual usage that shows how many of the machines that will use this option. Today two people are working with the forecasts, planer A in Eskilstuna and planer B in Arvika. Planer A makes a forecast based on the historical outcome and planer B then makes adjustments of this based on how many options that are ordered.

Bakgrunden till detta arbete har varit att, på uppdrag av Green Cargo Road&Logistics, finna möjligheter att sänka kapitalbindningen vid Goodyears nordenlager i Norrköping. Lageromsättningshastigheten är i nuläget inte tillfredställande och även en generell minskning av lagernivåerna är önskvärd. En nulägesanalys har genomförts medelst intervjuer och studiebesök. Därefter har en grundlig litteraturstudie och en detaljstudie av ett urval artiklar i lagersystemet utförts. Utifrån dessa båda studier samt utförd problemanalys rekommenderas ett antal förslag på förbättringsåtgärder.

Prognostisering av makroekonomiska variabler är betydelsefullt för många individer i en ekonomi, inte enbart för politiska beslutsfattare. Samtliga beslut som tas i ekonomiska sammanhang grundar sig på våra framtida förväntningar om variablerna och kommer ständigt att vara förknippade med osäkerhet eftersom framtiden obönhörligen är oviss. För att underlätta beslutsfattande är det därmed nödvändigt att vidareutveckla metoder för att generera prognoser som är så tillförlitliga och rättvisande som möjligt. Bland de viktigare prognoserna är de som visar framtida inflationsförväntningar eftersom dessa tillsammans med den faktiska inflationen påverkar hur Riksbanken sätter styrräntan. Inflationsnivån och förväntningar på denna är något som påverkar såväl relationen arbetsgivare- arbetstagare som relationen långivare- låntagare.Syftet med uppsatsen är att undersöka om prognostisering av den svenska inflationen kan förbättras dels genom att använda ett mått på BNP-gap som förklarande variabel, dels genom att tillämpa en metod för interceptjustering.

Bakgrund och problemdiskussion: Det produceras idag mängder av vinstprognoser och aktierekommendationer. Det finns även en stor mängd studier genomförda med avsikt att undersöka analytikers träffsäkerhet och prognosförmåga. Majoriteten av dem är eniga om att det råder brister i analytikernas träffsäkerhet. En genomgående förklaring till detta är enligt studier att analytiker tenderar att vara överoptimistiska, överreagera på positiv information samt underreagera på negativ information.Aktieanalytikers vinstprognoser och rekommendationer kan i viss mening anses vara kvalificerade gissningar om framtiden. Det ökade missnöjet och det minskade förtroendet för analytikers prognoser har en längre tid varit ett flitigt diskuterat ämne.

Examensarbetet har utförts under hösten 2004, inom ämnesområdet Logistik vid Linköpings Tekniska Högskola, på Volvo Aero Corporation i Trollhättan. Företagets verksamhet består av utveckling och tillverkning av komponenter och reservdelar till, samt montering och underhåll av civila och militära flygplansmotorer. Volvo Aero har haft problem med hög kapitalbindning och har mycket artiklar med låg lageromsättningshastighet. Ett höjt tryck från koncernledningen på en ökad lageromsättningshastighet samtidigt med en volymuppgång har medfört en önskan om fler artiklar i lager och produktion på artiklar med hög efterfrågan. För att klara denna volymuppgång och samtidigt öka lageromsättningshastigheten måste de ta bort den del av lagret med lägst rörlighet, vilket har föranlett denna studie.