I den här studien intervjuas 13 diakoner i Svenska kyrkan om Profetisk diakoni och vadde behöver för att utföra den. Syftet med studien är att undersöka diakoners syn påProfetisk diakoni och dess dilemman, kostnader och utmaningar. Slutsatsen är att diakonerna är mycket positivt inställda till Profetisk diakoni, men de harsällan tid att ägna sig åt den ? kyrkans struktur och ledarskap komplicerar arbetet. Dessutom upplever diakonerna att deras vigningslöften om att arbeta Profetiskt kan varamycket tunga att bära och svåra att leva efter, vilket kan utlösa moralisk stress.

Det har alltid funnits olika tolkningar och syn på olika bibliska texter. En av dessa texter som har varit grund till många olika teorier är Daniels bok. Diskussionerna kring denna bok har i huvudsak handlat om när och av vem boken är skriven och med det huruvida den är en Profetisk eller en apokalyptisk text.Syftet med arbetet är att undersöka hur en text tagen ur bibeln kan komma att tolkas på så olika sätt av olika religiösa samfund. Studien behandlar Daniels bok och huruvida denna text från gamla testamentet är en Profetisk eller en apokalyptisk text. Arbetet behandlar också hur texten tolkas ur ett religionsvetenskapligt perspektiv.

[E]n opolitisk "Svenska kyrkan? som mest sysslar med ?religiösa aktiviteter? har vi nästan aldrig haft i Sverige. Det vi haft av sådant har uppträtt de senaste decennierna. Detta skriver Anders Wejryd i förordet till Nya möjligheter: Svenska kyrkans sociala roll i 2000-talets Sverige.I efterkrigstidens Sverige med tilltagande fattigdom och en ökning av asylsökanden har deninomkyrkliga debatten kring Svenska kyrkans samhällsengagemang kommit att få allt störreproportioner. I detta samhällsengagemang har två delar blivit tydliga, den ena delen består idet arbete som sker där en barmhärtigt hjälpande och omsorgsfull hand räcks till fattiga ochflyktingar.

4. SammanfattningMitt syfte med den här uppsatsen har varit att undersöka förutsättningarna för en nutidsteologi utifrån frågeställningen: Vad utmärker en teologi som har ett öppet förhållningssätt dels mot andra religioner dels mot naturvetenskapens beskrivning av verkligheten? Jag har utgått från att en sådan ska kunna ge tillfredsställande förklaringar på förhållandet mellan tro och vetande, naturvetenskap och religion, och också på det faktum att det finns många religioner med delvis motsägande sanningsanspråk.Jag valde att utgå från Nathan Söderbloms beskrivning av ?Religionsproblemet?, och fann att hans lösning var att betrakta vetenskap och religion som två helt skilda företeelser med olika funktion. Naturvetenskap borde användas i utforskningen av den ?döda materien? och samhälls- och humanvetenskapen för att beskriva nutida och historiska företeelser och skeden.