The definition of Procrastination can be described as a behavior with deliberate postponement of tasks or commitments despite expected negative consequences for the individual and his or her environment. This study examined how widespread this behavior is among students in higher education in Sweden. Using a web-based survey, data was collected for analysis. A statistical program, SPSS, was used for evaluation of the collected data. The purpose of this study was to examine whether there are differences in the degree of Procrastination between students located on campus versus students who do their education at distance.

The definition of Procrastination can be described as a behavior with deliberate postponement of tasks or commitments despite expected negative consequences for the individual and his or her environment. This study examined how widespread this behavior is among students in higher education in Sweden. Using a web-based survey, data was collected for analysis. A statistical program, SPSS, was used for evaluation of the collected data. The purpose of this study was to examine whether there are differences in the degree of Procrastination between students located on campus versus students who do their education at distance.

Prokrastinering innebär att frivilligt skjuta upp en viktig aktivitet, trots vetskapen om att det leder till stress, ångest och ytterligare negativa konsekvenser. Enligt forskning anses 80-95 % av alla högskolestudenter prokrastinera,  50 % av studenterna uppger att detta leder till problem. Self-efficacy är individens tilltro till den egna förmågan att klara av saker. Syftet med studien var att undersöka prokrastinering i relation till self-efficacy och studieresultat. Metoden som användes var en webbenkät där två mätinstrument kombinerades, varav dessa är välkända inom forskning på området, Procrastination Assessment Scale for Students samt College Academic Self-efficacy Scale.

Syftet med studien var att undersöka om det finns samband mellan prokrastinering och anställnings- och arbetsrelaterade faktorer, samt mellan prokrastinering, målmedvetenhet; och neuroticism. Studien genomfördes i form av en enkätundersökning som besvarades av 100 personer. Enkäten bestod av frågor från General Procrastination Scale, International Personality Item Pool, samt delar ur en medarbetarundersökning från Karolinska Institutet. Studiens huvudresultat visade att män prokrastinerade mer än kvinnor och medarbetare prokrastinerade i högre utsträckning än chefer. Högre ålder hade ett samband med lägre grad av prokrastinering.

Prokrastinering innebär att individen trots medvetenhet om negativa konsekvenser skjuter upp en handling. Den bidrar till stress, färre hälsofrämjade beteenden och sämre prestation. Demografiska faktorer och pågående utbildning påverkar sannolikheten för prokrastinering. Relationen mellan stress och prokrastinering behöver utforskas, speciellt hur interventioner riktade mot stress påverkar fenomenet. En longitudinell interventionsstudie med upprepad mätning undersökte effekten av ett KBT-baserat stresshanteringsprogram (KBSP) på prokrastinering och interaktionseffekter med stress.