Sök:

Sökresultat:

4 Uppsatser om Postkonflikt - Sida 1 av 1

Privata militära företag i Irak - Säkerhet, alternativa strukturer och institutionaliseringsprocesser

Efter Koalitionens ockupation av Irak i Mars 2003 har landets säkerhetssituation varit instabil och har idag utvecklats till ett lågintensivt inbördeskrig mellan olika befolkninggrupper. Redan i början av ockupationen började man rekrytera privata militära företag (PMF) för att hjälpa till att upprätta säkerhet i en skala som inte setts tidigare. Innan Irak var helt säkrat påbörjade Koalitionen, med hjälp från PMF, rekonstruktionsarbetet med vittgående reformer i synnerhet av säkerhetsinstitutionerna.Har de privata militära företagens närvaro påverkan på den fortsatta institutionaliseringen av säkerhetsorgan i Irak?Planeringen av rekonstruktions- och institutionaliseringsprocessen har utgått från teorin kring den moderna liberala fredsskolan.Hur går PMFs närvaro i Irak ihop med arbetet av statsbyggnad av ett Postkonfliktuellt samhälle utifrån olika fredsbyggnadsteorier?Genom att sätta statsbyggnadsprocessen, med fokus på uppbyggandet av säkerhetsinstitutioner, i kontext med den vedertagna fredsskolans IRW-metod (Intervention, Reconstruction, Withdrawal) samt kritiken som utförs om den av statsvetaren Roland Paris i hans IBL-teori (Institutionalization Before Liberalization) analysera detta.Iraks fortsatta säkerhetsproblem och svårigheterna med utbyggandet av säkerhetsinstitutioner är en konsekvens av den bristfälliga planeringen och de ogenomtänkta säkerhetsreformerna är den största anledningen till det säkerhetsvakuum som är i Irak idag. PMFs påverkan i processen är p.g.a.

Val av mätinstrument

Säkerhetsrådet antog resolution 1325 (år 2000) för att förstärka FN:s fokus på förtrycket mot kvinnor och deras roll i konflikt ? och Postkonflikt ? samhällen. Det 20:e århundradets ledord blev jämlikhet, utveckling och fred. Resolution 2122 antogs tretton år senare, den understryker fokus på kvinnans rättsliga ställning, denna gång med särskild betoning på kvinnors delaktighet i beslutsprocesser. I uppsatsen har jag undersökt för- och nackdelar i FN-systemet samt folkrätten.

FN:s säkerhetsråds resolutioner 1325 och 2122: Folkrättens möjligheter att förstärka kvinnans rättsliga ställning

Säkerhetsrådet antog resolution 1325 (år 2000) för att förstärka FN:s fokus på förtrycket mot kvinnor och deras roll i konflikt ? och Postkonflikt ? samhällen. Det 20:e århundradets ledord blev jämlikhet, utveckling och fred. Resolution 2122 antogs tretton år senare, den understryker fokus på kvinnans rättsliga ställning, denna gång med särskild betoning på kvinnors delaktighet i beslutsprocesser. I uppsatsen har jag undersökt för- och nackdelar i FN-systemet samt folkrätten.

"... och hur ska man då kunna vara neutral?" : En studie om bosnienserbiska public servicejournalisters syn på yrkesrollen och den redaktionella vardagen

Syftet med denna magisteruppsats är att belysa hur bosnienserbiska public servicejournalister upplever den journalistiska yrkesrollen, den redaktionella vardagen och den samhälleliga kontexten som de befinner sig i. Journalister på Radijo Televizija Republike Srpske, RTRS, har stått i centrum för undersökningen som är av kvalitativt slag. Två datainsamlingsmetoder användes ? samtalsintervjuundersökning och frågeundersökning. Båda genomfördes på redaktionen i Banja Luka.