Sök:

Sökresultat:

7 Uppsatser om Polisverksamhet - Sida 1 av 1

Når informationen fram? : En studie av implementeringen av polisens underrättelsemodell (PUM) vid Västernorrlands polismyndighet.

Underrättelsetjänst, ett begrepp som för många är något abstrakt och svårgreppbart. Vad syftar egentligen underrättelsetjänst till? Något förenklat skulle man kunna säga att det syftar till att ge faktaunderlag för planering av Polisverksamhet. Verksamheten ska vara precis och kvalitativ, den ska vara underrättelseledd. I strävan efter visionen om underrättelseledd Polisverksamhet fastställde rikspolischefen hösten 2005 Polisens underrättelsemodell (PUM).

Ställ in dig i ledet! Effektiva team inom en auktoritär organisation.

Vi avser studera operativa team inom poliskåren, vad som gör dessa effektiva samt den kontext i vilken de existerar. Vi vill också undersöka huruvida eventuell diskrepans föreligger mellan teori och praktik inom området teameffektivitet. För insamlandet av empirisk data för denna uppsats har vi tillämpat en kvalitativ ansats. Vår huvudsakliga metod för datainhämtning är personliga intervjuer. Vår teoretiska referensram utgörs av Maslows hierarki, McGregors gruppteori, Belbins rollstrukturer för effektiva team, Kotters åtta steg för strategiska förändringsarbete samt Golemans teori kring emotionellt ledarskap och emotionell intelligens.

Ställ in dig i ledet! Effektiva team inom en auktoritär organisation.

Vi avser studera operativa team inom poliskåren, vad som gör dessa effektiva samt den kontext i vilken de existerar. Vi vill också undersöka huruvida eventuell diskrepans föreligger mellan teori och praktik inom området teameffektivitet. För insamlandet av empirisk data för denna uppsats har vi tillämpat en kvalitativ ansats. Vår huvudsakliga metod för datainhämtning är personliga intervjuer. Vår teoretiska referensram utgörs av Maslows hierarki, McGregors gruppteori, Belbins rollstrukturer för effektiva team, Kotters åtta steg för strategiska förändringsarbete samt Golemans teori kring emotionellt ledarskap och emotionell intelligens.

Tillämpningen av VPOP för ordningspoliser : Några aspekter på VPOP i teori och praktik

Under de senast fem åren har det inom den svenska polisen genomförts flera större organisations- och arbetsmetodreformer. 2005 började Rikspolisstyrelsen arbeta med en av dessa, Polisens underrättelsemodell, PUM. Inom ramen för denna arbetsmetod ska Verktyg för planlagd operativ Polisverksamhet, VPOP, användas. Denna rapport undersöker hur väl arbetet med VPOP fungerar och attityden till att arbeta med detta på ordningsavdelningen hos polisen i Umeå. Resultatet baserar sig på studier av centralt producerade dokument angående PUM och VPOP, och på intervjuer med olika befattningshavare på ordningsavdelningen i Umeå.

Polisutbildningen : Historik och Framtid

Dagens Polisverksamhet har en spännvidd som få andra yrkesområden. De fundamentala uppgifterna att skydda, hjälpa och ställa till rätta kompletteras ständigt med nya arbetsuppgifter. Organisationen förändras. Avancerad teknisk utrustning kommer till användning. Yrkesutbildningen anpassas därefter.

Särskilda beredskapspolisen

1996 beslutade riksdagen att utöka beredskapspolisorganisationen med en ?särskild beredskapspolis?. Denna skulle ha bättre utbildning och utrustning än den tidigare beredskapspolisen och även kunna användas till polisiära uppgifter i fredstid. Sedan 1 januari 2002 finns därför 1500 särskilda beredskapspoliser utbildade och placerade vid polismyndigheterna runt om i Sverige. Särskilda beredskapspolisens uppgifter är att delta i Polisverksamhet som syftar till befolkningsskydd och räddningstjänst.

Polisens och socialtjänstens syn på samverkan vid ungdomsbrott

1 INLEDNING Det finns många anledningar till varför jag vill skriva om ungdomsbrottslighet. En anledning är mitt stora intresse om det här ämnet som är både intressant och lärorikt. Intressant är det för att det ofta talas och skrivs om ungdomsbrottslighet i Malmö, i media, i TV nyheter, tidningar, radio, och inte minst diskussioner och debatter bland våra politiker av olika partier i hela landet om vem som bäst kan hantera ungdomsproblematiken i vårt land. Lärorikt är det på grund av att det är så många verksamheter som är inblandade vid ungdomsbrottslighet, t.ex. skolan, polisen, fritidsgårdar, rättväsendet, drabbade familjer men också själva ungdomarna som hamnar i brottslig verksamhet. Att intresset är stort för ungdomsbrottslighet kan också förklaras av att ungdomarnas ökade brottslighet ses som en markör och ett tecken på kommande problem för både samhällsutvecklingen och ungdomarna. I alla de här fallen vi nämnde är det ytterst viktigt för våra professionella organisationer d.v.s.