Vår projektredogörelse är baserad på hur man gör en faktabaserad sagobok för barn. Syftet med att göra en barnbok är att sätta sig in de estetiska och kunskapsmässiga processerna. Boken är tänkt att fungera som både tyst- och högläsningsbok, men ska även kunna ligga som grund och vara en inspirationskälla för ett temaarbete om Planeter. Inför projektet har vi läst litteratur om hur barnböcker/sagor är uppbyggda och fakta om Planeterna. Sedan gjorde vi vår bok utifrån vad vi läst, egna erfarenheter och framförallt egen fantasi. Efter en intensiv arbetsprocess blev resultatet en bok som kan klassificeras som både barnbok och sagobok..

Syftet med detta arbete är att utveckla mitt harmoniska språk genom att studera och analysera kompositören Olivier Messiaens musik. Med hjälp av verktyg från musikteoretisk litteratur som behandlar Messiaens musik har jag gjort en egen harmonisk analys av stycket Le Banuet céleste och komponerat egna stycken där jag inkorporerar en del av Messiaens harmoniska tekniker och idéer..

Syftet med vår undersökning var att beskriva om elevernas förståelse och kunskap i det naturvetenskapliga ämnet rymden i lägre år förändrades genom vår undervisning. Undersökningen genomfördes på en grundskola i Kiruna Kommun. Undersökningsgruppen bestod av sex elever, tre pojkar respektive tre flickor. För att kunna studera detta använde vi oss av intervjuer före och efter arbetet. Resultatet visade att eleverna hade fått en förändrad förståelse och kunskap om rymden, speciellt om solsystemet, Planeter, kometer, meteorer och vår galax.

Vår projektredogörelse är baserad på hur man gör en faktabaserad sagobok för barn. Syftet med att göra en barnbok är att sätta sig in de estetiska och kunskapsmässiga processerna. Boken är tänkt att fungera som både tyst- och högläsningsbok, men ska även kunna ligga som grund och vara en inspirationskälla för ett temaarbete om Planeter. Inför projektet har vi läst litteratur om hur barnböcker/sagor är uppbyggda och fakta om Planeterna. Sedan gjorde vi vår bok utifrån vad vi läst, egna erfarenheter och framförallt egen fantasi. Efter en intensiv arbetsprocess blev resultatet en bok som kan klassificeras som både barnbok och sagobok..

Science Fiction har sedan sin uppkomst gestaltat samhället och de samhällsfrågor som för sin tid är aktuella. Alltifrån ifall människans existens är kroppslig eller andlig, till vad som händer när livsformer från andra Planeter kommer till Jorden, har diskuteras i Science Fiction. I tv-serien Battlestar Galactica gestaltas och problematiseras vår samtid. Genom att flytta mänskligheten från Jorden och ut i rymden, där de konfronteras med en mängd etiska och moraliska frågor ? tvingade att se över vad de själva är och vad de håller på att bli.

Barns föreställningar kring naturens olika fenomen är många. Ett fenomen som alla barn upplever varje dag är övergången från dag till natt och tvärtom. För att kunna ge barn förklaringar om hur saker och ting sker och hänger samman, är det viktigt att lyssna på deras föreställningar för att sedan bygga vidare på dessa. För att ta reda på barns föreställningar kring fenomenet dag och natt, har enskilda semistrukturerade intervjuer genomförts med elever i årskurs tre. Resultaten visar att eleverna hade förståelse för att solen, månen, jorden och andra Planeter är i ständig rotation.

Denna uppsats handlar om människor som tror på existensen av utomjordiskt liv och påstår att det har skett möten och kontakter mellan människor och livsformer från andra Planeter. Mitt syfte har varit att undersöka närmare vad tron på utomjordiskt liv kan innebära och om det finns religiösa inslag i detta och om detta gestaltar sig som en religion eller livsåskådning. Jag har studerat materialet utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv och sökt efter att åskådliggöra om den sortens övertygelse bildar grunden för en livsåskådning eller religion och vad det kan innebära. Vad har dessa människor, vars idéer och tro jag studerat i denna uppsats, för åsikter?I min uppsats har jag arbetat utifrån Ulf Sjödins tolkning av Jeffners definition av begreppet livsåskådning och Helmer Ringgrens religionsdefinition.

Tiden vi lever i är fylld av teknik och snabb utveckling. Vi kommer dagligen i kontakt med teknik utan att lägga vidare fundering kring att den faktiskt ens finns där. Vi tar den för given, troligen eftersom det blivit en så naturlig del för oss att interagera med den. Hur kommer då tekniken och människan samverka i framtiden, och hur gestaltas detta i en populärkulturell text så som TV-serien Futurama? Vi är intresserade av hur människan kan tänkas använda sig av teknik i framtiden och hur synen på tekniken ser ut.

SammanfattningIdag lever vi i en värld som blir allt mer globaliserad där människor reser i allt större utsträckning och av varierande anledningar. Olika kulturer möts dagligen och det ofrånkomligt att inte påverkas av dessa möten. Syftet med denna fenomenologiska studie är att tolka och förstå hur doktorander på nationalekonomiska institutionen upplever att befinna sig i en etniskt heterogen akademisk arbetsmiljö. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ studie med fenomenologisk metodansats. Fem halvstrukturerade intervjuer med utländska och svenska doktoranderna har genomförts med syftet att analysera materialet utifrån en fenomenologisk metod och tolka resultatet med hjälp av relevanta teorier och begrepp hämtade bl.a.

Vår världsuppfattning har förändrats genom seklerna. Den länge accepterade geocentriska teorin från antikens Grekland var att solen, Planeterna och stjärnorna roterade kring jorden. Andra teorier var inte accepterade av varken kyrkan eller vetenskapen. På 1500-talet publicerades Kopernikus heliocentriska teori, som innebar att solen var i centrum och att jorden och de andra Planeterna roterar kring den. Vad Kopernikus försökte åstadkomma var en enklare världsbild än grekernas komplicerade epicykelteori.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.

Sammanfattning Är virtuella världar sakraliserade?Virtuella är sakraliserade i jämförelse med vår sekulariserade värd och jag hade inte förväntat mig ett så stort utbud av religion i onlinespel. I och med min forskning anser jag att Final Fantasy XI och World of Warcraft i största grad är sakraliserade virtuella världar där människor världen över antar rollen som så kallade ?cyberpiligrims? och ge sig ut på ett äventyr för att upptäcka sin identitet och utforska sig själva. I spelen förekommer religiösa föreställningar och de är en plats där man kan konstruera sin andlighet liksom på övriga Internet.