In 1989 the United States choose, after years of conflict, to carry out a military intervention in Panama, to remove Manuel Noriega, convicted for drug dealing and for threatening the lives of the Americans living in Panama. The aim of this study is to examine whether George H. W Bush?s arguments for the military intervention comply with the principles of the just war.The method chosen for this study is a qualitative literature study, based primarily on secondary data. It is a case study with two complementing theories, the theory of the just war and the world system theory.The result showed that the American intervention both can be justified and unjustified following the principles of the Just War Theory.

Den här kandidatuppsatsen bygger på litteraturstudier och behandlar begreppet planideal ur ett historiskt så väl som samtida perspektiv. Uppsatsens fokus ligger på diskussion kring vad dagens planideal skulle kunna vara, där hållbarhet är ett centralt begrepp. Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet har sedan Brundtlandrapporten 1987 lyfts fram som viktiga värden och har sedan dess påverkat dagens stadsplanering. För att få förståelse för vad för tidigare samhällsförändringar som ligger till grund för olika planideal ges en kortfattad historisk redogörelse för 1900-talets ideal för stadens fysiska form. I uppsatsens första del ges en historisk redogörelse för vilka planideal som dominerat i Sverige under 1900-talet och vad som föranlett dem.

?En stad för alla? är ett välanvänt begrepp idag. Dock kan man fråga sig vad en stad för alla egentligen innebär. I den här uppsatsen har jag valt att fokusera på boendefrågan i den urbana miljön, och hur denna ser ut idag. Finns det idag, i den postmoderna demokratin, utrymme för alla att bo i staden? Uppsatsen fokuserar på exempel ifrån Sverige.

Syftet med arbetet har varit att analysera hur olika stadsplaneideal direkt eller underförstått framhävs i svensk stadsplaneringsdebatt och stadsbyggande samt att undersöka vilka planideal som förespråkas. Den svenska stadsplaneringsdebatten har analyserats utifrån ett urval av artiklar ifrån de tio senaste årens nummer av tidsskrifterna Arkitekten, Arkitektur, Plan och Nordisk arkitekturforskning, vilka kan sägas utgöra den huvudsakliga arenan för den fackmässiga stadsbyggnads- och planeringsdebatten i Sverige. Resultatet av analysen har jämförts med tre aktuella och omdebatterade stadsbyggnadsprojekt i syfte att undersöka vilka kopplingar som finns mellan dagens debatt och aktuellt stadsbyggande. Resultatet har även jämförts och diskuterats utifrån den historiska stadsplaneutvecklingen av den svenska staden för att undersöka hur olika stadsplaneideal påverkat stadsbyggandet i Sverige under olika tidsperioder samt i vilken utsträckning de stadsplaneideal som förekommer i dagens debatt hämtar sin inspiration ifrån historiska förebilder. Utifrån stadsplaneringsdebatten går det att utläsa två inriktningar i dagens stadsplaneideal.

Syftet med arbetet har varit att analysera hur olika stadsplaneideal direkt eller underförstått framhävs i svensk stadsplaneringsdebatt och stadsbyggande samt att undersöka vilka planideal som förespråkas. Den svenska stadsplaneringsdebatten har analyserats utifrån ett urval av artiklar ifrån de tio senaste årens nummer av tidsskrifterna Arkitekten, Arkitektur, Plan och Nordisk arkitekturforskning, vilka kan sägas utgöra den huvudsakliga arenan för den fackmässiga stadsbyggnads- och planeringsdebatten i Sverige. Resultatet av analysen har jämförts med tre aktuella och omdebatterade stadsbyggnadsprojekt i syfte att undersöka vilka kopplingar som finns mellan dagens debatt och aktuellt stadsbyggande. Resultatet har även jämförts och diskuterats utifrån den historiska stadsplaneutvecklingen av den svenska staden för att undersöka hur olika stadsplaneideal påverkat stadsbyggandet i Sverige under olika tidsperioder samt i vilken utsträckning de stadsplaneideal som förekommer i dagens debatt hämtar sin inspiration ifrån historiska förebilder. Utifrån stadsplaneringsdebatten går det att utläsa två inriktningar i dagens stadsplaneideal. Dels den täta staden som hämtar inspiration ifrån den traditionella svenska kvartersstaden och motiveras med att den täta staden är den mest hållbara stadsformen, dels ett sökande efter nya alternativa stadsformer som inte kännetecknas av ett specifikt planeideal men som ser en risk i att föreslå en specifik planstruktur framför andra och att ett planideal per automatik skulle vara mer hållbart än ett annat.

Today's planning strategy, densification of cities, makes it difficult for municipal authorities to find spaces to build preschools and daycare centers on. The Planning and Building Act , Chapter 8, § 9 states that " if the site should be developed with buildings that contain one or more dwellings or premises for after-school , preschool, school or other activities, it should be on the property or near it, enough free space which is suitable for play and being outdoors. " Each municipality has to define the expression enough free space and a number of municipalities have established guidelines for preschool and daycare centers concerning dimensions. The guidelines measure the number of square meters of free space per child with the aim of contributing to a qualitative environment. But the size is just one quality and the issue is how other non-quantifiable qualities are taken into account in the planning process. The paper compares three municipalities, Gothenburg, Malmö and Lund.

Grönstrukturens utrymme i svenska städers planering har inte alltid varit självklar, vilket den idag kan anses vara i varierad utsträckning. I takt med en ökad urbanisering ställs växande krav på stadsplaneringen och städers mål för utnyttjande av mark och vatten. Att se tillbaka på Planeringshistoria ger en inblick i de trender och förändringar som städer genomgått och hur de har påverkat planeringen av grönstrukturen. Syftet för uppsatsen var att undersöka hur stadsplaneringen, med avseende på grönstrukturen, förändrats sedan 1940-talet till idag i Norrköping och Västerås. Målet var även att studera hur grönstruktur har definierats, vilka ställningstaganden som ligger till grund för dagens grönstruktur samt om planeringen i Norrköping och Västerås skiljer sig åt eller är likvärdig.

The residential yard at Kvarteret Landsfiskalen 1, in the area Herrgården in Rosengård, Malmö was built in 1971 and has since then been reconstructed twice, in 1984 and 2008. The yard is found in an area which was built during the years 1965 ? 1974, a period in which the swedish goverment approved a decision to build one million homes, and much of the events in this particular yard is also typical for the process in many other areas built during the same period.At the original construction the design of the yard was entirely incused by the pressure in time and finance, one was under at that time, in order to over- come the housing shortage. The design it has nevertheless been given, reflects the esthetic ideals of that time well.The building of the area was barely finished when the swedish authori- ties started handing out grants in order to support the rearmament of the outdoor environment in the areas built during the so called ?million program?.

Planeringsideal har tillsammans med andra faktorer, som ekonomiska, (lokal)politiska och juridiska, påverkat utformningen av våra städer. Rapporten tar upp de ideal eller doktriner som kan sägas ha funnits under den moderna epoken från 1850 och framåt, vilka jag kallar ?regularismen?, ?trädgårdsstaden?, ?funktionalismen? och ?efter funktionalismen?. Denna teoretiska bakgrund diskuteras sedan, med hjälp av inventering på plats, planhandlingar och intervju med kommunen dels mot två utbyggda områden i Umeå (Tomtebo och Carlslid), dels mot de ambitioner kommunen har idag för ett planområde mitt emellan dessa två. Det är naturligtvis svårt att påstå att ett visst ideal har styrt utformningen av Tomtebo och Carlslid, eller styr utformningen för det område som står i begrepp att bebyggas.

Planeringsideal har tillsammans med andra faktorer, som ekonomiska, (lokal)politiska och juridiska, påverkat utformningen av våra städer. Rapporten tar upp de ideal eller doktriner som kan sägas ha funnits under den moderna epoken från 1850 och framåt, vilka jag kallar ?regularismen?, ?trädgårdsstaden?, ?funktionalismen? och ?efter funktionalismen?. Denna teoretiska bakgrund diskuteras sedan, med hjälp av inventering på plats, planhandlingar och intervju med kommunen dels mot två utbyggda områden i Umeå (Tomtebo och Carlslid), dels mot de ambitioner kommunen har idag för ett planområde mitt emellan dessa två. Det är naturligtvis svårt att påstå att ett visst ideal har styrt utformningen av Tomtebo och Carlslid, eller styr utformningen för det område som står i begrepp att bebyggas. Däremot tycker jag att man i områdenas utformning och med hjälp av planhandlingar kan utläsa strömningar och tendenser i stadsbyggandet.