Jag har Planerat och utfört en utställning som bestod av uppdrag, arbeten och egna teckningar som jag själv gjort. Syftet med utställningen är att marknadsföra mig själv och inspirera andra. Min frågeställning har varit, hur kommer jag som designer att påverkas av att Planera en utställning åt mig själv? Att Planera själva utställningen var inte särskilt svår, däremot tankegångarna under själva processen var ganska jobbig. Jag påverkades ganska mycket av att göra något som ska spegla en själv.

Det multiprojektbaserade arbetssättet blir en allt mer vanlig syn inom moderna organisationer. Antalet projekt som genomförs inom en och samma organisation har ökat lavinartat de senaste åren, och därtill kommer problemet att Planera för alla de resurser som delar sin tid mellan flertalet projekt. Studien tar sin utgångspunkt i en antagelse om att det finns ett behov av ett IT-stöd för resursplanering i de organisationer som bygger till största delen av sin verksamhet utefter det projektbaserade arbetssättet. Studien tar även sin utgångspunkt i att de som bedriver största delen av sin verksamhet projektbaserat har problem att Planera sina resurser, och att konflikter och svårigheter i planeringen ofta uppstår. Med anledning av det multiprojektbaserade synsättet är det viktigt att ha en fungerande resursplanering för att Planera resursernas tid i de olika projekten. Inom många företag finns det stora problem med att hantera resurserna. Studien syfte är att undersöka vilka för- och nackdelar införandet av ett ITstöd för resursplanering kan medföra. Det empiriska materialet har tagits fram genom intervjuer.

Vårt examensarbete handlar om elevers upplevelser och tankar kring inflytande, medbestämmande och demokrati i skolan. Vi har lämnat ut enkäter och intervjuat i två klasser från två olika skolor. Resultatet av enkäterna och intervjuerna visar att när eleverna får frågan om vad de skulle vilja göra på lektionerna svarade de ofta saker som de var bekanta med. Intervjuerna visade även att eleverna skulle vilja bestämma mer angående innehållet i lektionerna. De ville dock inte i så stor utsträckning Planera tillsammans med läraren, hellre ge förslag som läraren kunde Planera utifrån.

Att eleven skulle vara delaktig i planeringen av sina arbeten blev uppmärksammat i och med Lgr 62 och Lgf 69 då man påpekade vikten av att elever skulle vara delaktig i en process. Tidigare hade slöjden varit fokuserad på produktion och nu ville man att undervisningen även skulle koncentreras på de två första stegen, idé och planering. Detta synsätt har utvecklats i de kommande läroplanerna fram till idag. I kursplanen för slöjd är planering av slöjdarbeten en viktig del av slöjdprocessen och ett mål att uppnå för de elever som slutar nian är att kunna Planera arbeten. Studien bygger på tre textillärares sex elevers syn på planering samt lärarnas uppfattningar om planering och elevens delaktighet i den.

SammanfattningDenna studie handlar om idrottslärares planering av undervisning som ett centralt område i undervisningsprocessen för att elever ska nå uppsatta mål. Syftet med studien var att studera på vilka sätt idrottslärarna använder kursmålen för att Planera sin undervisning. Tyngdpunkten ligger i att få en inblick i hur idrottslärare resonerar kring planering av sin undervisning, hur den utformas, struktureras och vilka faktorer som är betydelsefulla för planeringsarbetet. Undersökningen var kvalitativ där personliga intervjuer genomfördes med fyra lärare idrottslärare.Resultatet av studien visar att det finns flera betydelsefulla faktorer som påverkar idrottslärare när de Planerar sin undervisning. Läroplanen och dess kursmål fanns i bakhuvudet hos lärarna samtidigt som planeringstiden har en avgörande betydelse för hur undervisningen utformas.

Problematiken för vår undersökning grundar sig i den nya skollagen som trädde i kraft i juli 2011. Där står det reglerat att kommunen är ansvarig för alla elever i en kommun. Då det nu råder fritt skolval enligt den nya skollagen, kan elever och dess vårdnadshavare själva välja vilken grundskola de vill gå på. Eleverna kan antingen välja en kommunal grundskola eller en friskola och därmed blir planeringen och budgeteringen av elevantalet osäker för kommunerna då de inte vet hur många elever som kommer att gå i de olika skolorna.Vårt syfte med denna undersökning är att skapa förståelse för och en fördjupad kunskap om hur skolförvaltningen inom kommunen går tillväga för att Planera och budgetera osäkerhet och om budgetarbetet har påverkats av det fria skolvalet och friskolorna. Undersökningen baseras på en kvalitativ metod med tre intervjuer av ekonomer på skolförvaltningen i tre kommuner; Helsingborgs stad, Lunds kommun och Kristianstads kommun.Utifrån det empiriska materialet har det framkommit att ledorden i budgetarbetet är; planering, kommunikation och kontroll.

Överraskning är en av Försvarsmaktens sju grundprinciper för krigföring. Syftet med uppsatsen är att få fram åtgärder som är viktigt vid Planerandet och genomförandet av en överraskningsoperation. Problemställningen jag sätt är enligt följande:Vilka åtgärder krävs för att Planera och genomföra en lyckad överraskningsoperation? Källorna jag har nyttjat är tagna utifrån en stor tidsperiod med början på Clausewitz bok ?Om kriget?. Därefter så har militärteoretikern Liddell Harts texter studerats.

Stadsförtätning är dagens rådande planeringsideal, städer ska växa inåt och fler funktioner och människor ska rymmas på en mindre yta. Detta har fått konsekvenser för stadens utemiljö, då förtätning ofta har skett på bekostnad av det offentliga rummet. Det ställer krav på en kvalitativ utemiljö. Men hur kan utemiljön Planeras för att främja det sociala livet i det offentliga rummet? Det är bakgrunden till denna kandidatuppsats vars syfte är att öka förståelsen för hur landskapsarkitekter kan Planera för socialt kvalitativa platser på en begränsad yta.

Personer med kognitiva nedsättningar tillhör en av de största grupperna av funktionsnedsatta personer. Premium Comai är ett hjälpmedel för att hjälpa personer med kognitiva nedsättningar att bli mer självständiga i deras vardag. Denna målgrupp har framförallt svårigheter med de exekutiva funktionerna så till exempel att minnas saker de ska genomföra eller att uppfatta hur lång tid aktiviteter tar. Denna studie undersöker hur användandet av en digital kalender som hjälpmedel för personer med kognitiva nedsättningar ser ut och hur användare av upplever hjälpmedlet, om de upplever att det hjälper dem Planera sin tid och att komma ihåg. För att undersöka detta intervjuades användare av Premium Comai, där intervjutekniken var semistrukturerade intervjuer.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur en stad som anordnar OS hanterar stadsutveckling. På senare tid har den Internationella Olympiska Kommittén (IOC) haft en hållning där de uppmuntrar kandidatstäder att Planera för det olympiska arv som spelen medför. Det finns historiska exempel som visar att OS tidigare medfört en rad ohållbara arv, däribland underutnyttjad infrastruktur som blivit en dyr börda för skattebetalare att underhålla.Detta arbete går in djupgående på Londons värdskap av OS år 2012. Vad som gör London extra intressant att undersöka är att staden nämligen var den första värdstad som kunde Planera för den IOC:s vision om ?legacy? fullt ut.

Människors livsmönster är idag inte lika förutsägbara som förr, ålder kön och klass är inte det enda som styr våra livsval längre vilket gör det svårare att Planera utifrån sådana parametrar. Det skapas nya gemenskaper på nya grunder när den digitala tekniken gör det möjligt att kommunicera oberoende av geografisk närhet. Samtidigt är folk mer benägna att flytta, dels för att studera eller hitta nya arbetsplatser men också för att upptäcka nya saker och utveckla sig själva. Att världen är föränderlig är i sig inget nytt, men globaliseringen, informationssamhället och den ökade konkurrens som de medför, leder till ett ökat behov för platser/regioner att faktiskt anpassa sig till de nya villkor som förändringarna medför och visa att man innehar attraktivitet. Att ha visioner och strategier som skapar förutsättningar för människors varierande livsstilar och livsmönster, samt att marknadsföra och kommunicera detta såväl inåt som utåt tycks bli allt viktigare..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka om eleverna på vår undersökningsskola upplever sig stressade och i så fall varför. Därmed vill vi öka vår kunskap och förståelse för stressen i skolan om den nu finns. För att nå syftet använde vi oss av metoden enkäter med 21 stycken elever och intervjuer med två elever och en skolsköterska. Vår använda litteratur tar upp allmän kunskap om stress och hur den påverkar våra ungdomar. Resultatet av vår undersökning visar att eleverna är stressade på ett eller annat sätt och att de har en önskan om att få en jämvikt mellan skola och fritid.

Syftet var att beskriva erfarenheter från föräldrar med långvarig smärta av hur deras delaktighet i aktiviteter med barnen påverkas. En kvalitativ metod valdes och totalt åtta kvinnor mellan 37-52 år intervjuades. Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i fyra kategorier: ?Barnen får ta ansvar för aktiviteter?,? Deltar utifrån egna förutsättningar?, ?Behov av stöd från andra personer? och ?Behov av att Planera aktiviteter?. Resultatet visar att barnen får ta ett stort ansvar för egna aktiviteter och för hushållsaktiviteter.

Lärare i dagens skola förväntas att vilja arbeta tillsammans med andra lärare i arbetslag, men har dock en lång tradition bakom sig att individuellt Planera och leda arbetet i klassummet. Förskollärare å sin sida har en längre tradition bakom sig att tillsammans Planera och leda arbetet bland barnen. Men vad är viktigt för samarbete i arbetslag? Syftet med studien är att bidra till kunskap om variationer i förskollärares och lärares tankar kring arbetslag i förskola och skola med fokus på det som uppfattas vara betydelsefullt för samarbete, för att sedan jämföra dessa båda yrkesgruppers uppfattningar. Med hjälp av en kvalitativ metod har tre lärare samt tre förskollärare intervjuats för att hitta olika sätt att förstå vad som är betydelsefullt för samarbete i arbetslag.

Nya metoder och dess verktyg är anledningar till varför många systemutvecklingsprojekt misslyckas. Orsaken är att verksamheter tycker att det är för svårt att anpassa metoderna. En systemutvecklingsmetod är RUP som denna rapport har avgränsats till. Det som undersöks i rapporten är hur en projektledare, då metoden RUP används, bör Planera ett systemutvecklingsprojekt i syfte att förebygga centrala problem. Problempreciseringen anses vara viktig eftersom den i grund och botten handlar om att utveckla ett framgångsrikt informationssystem.För att få svar på problempreciseringen gjordes en surveyundersökning där tekniken intervju använts för att samla relevant information.