Sökresultat:
7 Uppsatser om Planarkitekt - Sida 1 av 1
Planarkitekters arbete för jämställdhet : "vad är det egentligen vi ska göra?"
Jämställdhet låter bra ? men vad är det egentligen vi Planarkitekter ska göra? Det finns idag stor kunskap om jämställdhetsarbete och riktlinjer för hur detta arbete bör bedrivas. Samtidigt har inte implementeringen inom planeringsprofessionen utvecklats i någon större omfattning. Frågan är varför det inte har skett, samt hur Planarkitekter kan integrera jämställdhetsaspekter i sitt arbete. Syftet med examensarbetet är att undersöka rekommendationer från experter och deras möjliga tillämpning.
Planarkitekters arbete för jämställdhet - "vad är det egentligen vi ska göra?"
Jämställdhet låter bra ? men vad är det egentligen vi Planarkitekter ska göra?
Det finns idag stor kunskap om jämställdhetsarbete och riktlinjer för hur detta
arbete bör bedrivas. Samtidigt har inte implementeringen inom
planeringsprofessionen utvecklats i någon större omfattning. Frågan är varför
det inte har skett, samt hur Planarkitekter kan integrera jämställdhetsaspekter
i sitt arbete.
Syftet med examensarbetet är att undersöka rekommendationer från experter och
deras möjliga tillämpning. Rekommendationer om jämställdhetsarbete i
arbetsprocessen från nulägesbeskrivning fram till ett färdigt planförslag
undersöks.
3D och kommunal fysisk planering
På senare år har tekniker för 3D-visualisering fått ett allt mer utbrett användande inom kommunal fysisk planering. Detta, plus att jag själv använder tekniken i mitt dagliga arbete som Planarkitekt, väckte frågor kring skälet till införandet av tekniken, vilka beslut och förväntningar som legat till grund för införandet och vilket forskningsstöd tekniken har, vad gäller visualisering, tydlighet och kommunicerbarhet i planarbetet. Detta examensarbete i Fysisk planering vid BTH, vill belysa dessa frågor. Arbetet består av litteratursökning efter adekvat forskning i ämnet, en enkät ställd till ett litet urval av anställda och politiker i fyra kommuner som är medlemmar i ett 3D nätverk, en dokumentsökning på samma kommuners hemsidor samt en kompletterande enkätundersökning bland Planarkitekter i fem andra kommuner som inte är medlemmar i ovan nämnda nätverk. Forskningsstöd för effektiviteten i eller för- och nackdelar med att använda 3D-modeller för ökad förståelse och kommunikation mellan tjänstemän och politiker samt med allmänheten, i samband med kommunal fysisk planering, saknas.
3D och kommunal fysisk planering
På senare år har tekniker för 3D-visualisering fått ett allt mer utbrett
användande inom kommunal fysisk planering. Detta, plus att jag själv använder
tekniken i mitt dagliga arbete som Planarkitekt, väckte frågor kring skälet
till införandet av tekniken, vilka beslut och förväntningar som legat till
grund för införandet och vilket forskningsstöd tekniken har, vad gäller
visualisering, tydlighet och kommunicerbarhet i planarbetet.
Detta examensarbete i Fysisk planering vid BTH, vill belysa dessa frågor.
Arbetet består av litteratursökning efter adekvat forskning i ämnet, en enkät
ställd till ett litet urval av anställda och politiker i fyra kommuner som är
medlemmar i ett 3D nätverk, en dokumentsökning på samma kommuners hemsidor samt
en kompletterande enkätundersökning bland Planarkitekter i fem andra kommuner
som inte är medlemmar i ovan nämnda nätverk.
Forskningsstöd för effektiviteten i eller för- och nackdelar med att använda
3D-modeller för ökad förståelse och kommunikation mellan tjänstemän och
politiker samt med allmänheten, i samband med kommunal fysisk planering,
saknas. Genom sammanställningar av forskning inom fälten miljöpsykologi och
åskådlig planredovisning samt svensk arkitekturforskning kan man ändå få
ledtrådar till möjligheter och svårigheter med användningen av 3D visualisering
och dess roll som kommunikationsmedel.
Polstjärnan. Ett fastighetsutvecklingsprojekt
Efter att ha ägt fastigheterna benämnda som Polstjärnan, belägna i stadsdelen Lindholmen på Norra Älvstranden i Göteborg, under många år ställs Wallenstam nu vid ett vägskäl. Med byggnader som åldrats och ett område som utvecklas ifrån dem växte fastighetsutvecklingsprojektet Polstjärnan fram.Syftet med arbetet är således att utreda en framtida utvecklingsplan för fastigheterna som är väl förankrad i området Lindholmen och kvarteret Polstjärnegatan-Karlavagnsgatan. Till att börja med ville jag få en bild av Lindholmen ser ut och vad det finns för planer för fortsatt utveckling i området. Därför kontaktade jag Johan Altenius, Planarkitekt på stadsbyggnadskontoret i Göteborg och Anna Eckerstig, byggprojekt och verksamhetsansvarig på Chalmers Fastigheter.För att sedan skapa en gällande utgångspunkt för arbetet har flera personer på Wallenstam intervjuats. I dessa intervjuer har de fått ge sin bild av fastigheterna, dess historik och tidigare tankar på vidare utveckling.
Tryggt eller otryggt? En undersökning av en offentlig plats i Karlshamn.
Sammanfattning I detta examensarbete ska jag behandla ämnet trygghet respektive otrygghet och studera vad som kan göras genom fysisk planering för att skapa ökad trygghet på en offentlig plats i Karlshamn. En allmän plats kan definieras som ett område med fritt tillträde för allmän användning. (Teknisk rapport SIS-CEN/TR 14383?2:2 008 Brottsförebyggande genom stadsplanering och byggnadsutformning ? Del 2: Stadsplanering, 2007, s 12) Detta innebär gata, väg, park, torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är ämnad för en gemensam behövlighet (www.boverket.se). Tryggheten är något som idag börjat växa fram och uppmärksammats från olika håll, samhället har intresserat sig för detta utifrån ett bebyggelseperspektiv.
Tryggt eller otryggt? En undersökning av en offentlig plats i Karlshamn.
Sammanfattning
I detta examensarbete ska jag behandla ämnet trygghet respektive otrygghet och
studera vad som kan göras genom fysisk planering för att skapa ökad trygghet på
en offentlig plats i Karlshamn.
En allmän plats kan definieras som ett område med fritt tillträde för allmän
användning. (Teknisk rapport SIS-CEN/TR 14383?2:2 008 Brottsförebyggande genom
stadsplanering och byggnadsutformning ? Del 2: Stadsplanering, 2007, s 12)
Detta innebär gata, väg, park, torg eller ett annat område som enligt en
detaljplan är ämnad för en gemensam behövlighet (www.boverket.se).
Tryggheten är något som idag börjat växa fram och uppmärksammats från olika
håll, samhället har intresserat sig för detta utifrån ett bebyggelseperspektiv.