Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur svenskundervisningen påverkas av Plagiering från Internet. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag ta reda på hur svensklärare definierar begreppet Plagiering, hur de resonerar kring Plagiering, om Plagieringsrisken påverkat undervisningen och i så fall vilka pedagogiska följder det fått. Arbetet ger också en översikt av tidigare forskning inom området Plagiering bland unga. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att Plagiering är relativt lätt att upptäcka för svensklärare och ofta kan undvikas med ett förebyggande pedagogiskt arbete, till exempel genom att formulera uppgifterna så att svaret inte går att hitta på Internet. Resultaten visar också att det bland eleverna förekommer oavsiktlig Plagiering, dels beroende på otillräcklig kunskap om referat- och källhänvisningsteknik, dels på grund av en inställning att det som finns på Internet tillhör alla och kan användas utan hänsyn till upphovsperson..

Syftet med detta arbete är att undersöka, tolka och förstå hur lärare verksamma vid gymnasieskolor och i den kommunala vuxenutbildningen i Luleå kommun arbetar för att komma till rätta med elevers Plagiering. Vi har undersökt detta genom att studera tidigare forskning på området samt utfört dels en enkätundersökning och dels kvalitativa intervjuer med lärare. Resultaten visade bland annat att en majoritet av informanterna anser att Plagiering är ett växande problem, att de använder flera olika sätt för att stävja Plagieringen samt att aktivt arbete med källkritik möjligen kan ha en avskräckande effekt på elever som kan tänka sig att plagiera. I slutet av uppsatsen lämnas förslag på fortsatt forskning inom ämnet, som bland annat skulle kunna belysa hur elevers arbetsuppgifter kan konstrueras för att minska risken för Plagiering..

Syftet med studien är att undersöka hur gymnasielever resonerar kring fusk och Plagiering. Frågorna vi söker svar på är: vad blir föremål för övervägande när elever resonerar kring vad som är tillåtet respektive otillåtet vid examinationer; vilka moraliska resonemang för elever och hur motiverar de dessa? Detta görs genom fokusgruppsdiskussioner där eleverna får diskutera två olika case där det ena caset berör fusk och det andra Plagiering. Casen är framtagna och omarbetade för att lyfta fram fusk- och Plagieringsrelaterade problem som passar in i elevernas sociala kontext. Resultaten visar att eleverna har svårigheter att avgöra vad som är fusk i alla situationer.

En enkätstudie av elever och lärares syn på fusk i gymnasieskolan. Hur och varför fuskar eleverna? Hur kan man minska fuskandet? Hur hanterar lärarna fusk? Hur påverkar internet Plagiering av skolarbeten?.

Elever får allt fler hjälpmedel som kan användas till fusk och det är enklare att plagiera arbeten i det allt mer tekniska samhället. När man skrev med papper och penna fick man lov att förbereda sig genom att skriva en fusklapp, idag kan man komma åt internet med sin dator eller mobiltelefon direkt man märker att en uppgift är för svår. Den nya tekniken har även inneburit att det blivit lättare att upptäcka vissa typer av fusk. Den underlättar samtidigt på många andra sätt som att det går att se klockslag när en elev lämnat in sin uppgift eller att uppgifter sparas i digital form vilket gör att de går snabbt och enkelt att söka reda på vid ett senare tillfälle.Metoden som använts var kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare på en skola som ligger i framkant inom tekniken. Det som efterfrågats i intervjuerna var i huvudsak på vilket sätt internet, mobiltelefoner, bärbara datorer och annan IT påverkat hur eleverna fuskar och hur lärarna hanterar detta.

Detta arbete Fokuserar på att belysa och öka förståelsen kring fördelarna för värdföretag utsatta för olaga kopierings- och Plagieringsverksamhet. Globaliseringen tillsammans med den hastiga teknologiska utvecklingen har skapat möjligheter för utomstående företag att basera sin produktion och försäljning på kopiering av andras innovationer, varumärken och produkter. Eftersom Plagiering och produktkopiering har på senaste år intensifierats i både tillverkning och handel, räcker inte de gällande rättsreglarna till för motarbetning av problemet. Tidigare undersökningar och teorier har mestadels inriktat sig på de negativa aspekterna produktkopiering bringar samt hur man bekämpar dessa. Därför försöker denna studie inta ett annat perspektiv och belysa positiva aspekter av produktPlagiering för värdföretag.

I denna studie jämförs 15 företags uppförandekoder. Målet med studien var att undersöka om globala företag med stark koppling till svenskt näringsliv har uppförandekoder som är lika till innehållet och vad som kunde förklara resultatet. Studien var starkt inspirerad av en amerikansk studie som undersökt likhet mellan 66 företag i USA, men även studier beträffande affärsetik och undersökningar om företags hantering av en global marknad. Tidigare studier har resonerat kring legitimitet som potentiell förklaring av fenomenet. I vårt resultat baserat på en innehållsanalys och intervjuer finner vi inte samma tendens till Plagiering av uppförandekoder som studierna baserat på amerikanska företags uppförandekoder presenterar.

Detta examensarbete är utformat ur ett kombinerat kvalitativt/kvantitativt perspektiv; där enkätundersökningar vid två gymnasieskolor utgör grunden för själva analysen. Studien har sökt utröna inställningar och attityder hos elever och lärare på frågor som handlar om fusk och fuskbeteenden i skolan. Den centrala frågan är huruvida inställningen till fusk bland elever och lärare är avhängig yttre faktorer? (Till yttre faktorer räknas exempelvis skola, geografisk region, inriktning eller andra rimliga variabler.) I arbetet används enkätformen som empiriskt grepp tillsammans med en hermeneutisk metod. De data som erhållits, har analyserats och tolkats med utgångspunkt i Vygotskijs sociokulturella teorier, främst angående språket som förmedlare av erfarenheter. Studien har genomförts med hjälp svaren från 98 gymnasieelever i årskurs 1-3 vid såväl praktiska som teorietiska program.

Användning av datorer och Informations- och kommunikationsteknologier (IKT) har förändrat människors sätt att kommunicera och utbyta information i många områden. Utbildningssektor är en av sektorer där IKT spelar en stor roll. Under de senaste åren införde utbildningssektorn många nya teknologier för att stödja undervisnings- och inlärningsmetoder. Synen på undervisning och lärande förändrades radikalt med hjälp av IKT. Tidigare forskning påpekar att IKT utvecklar studerandes olika förmågor, bland annat inlärning ökas.

Syftet med min uppsats har varit att försöka belysa vilka försvarsstrategier studenter använder sig av under en disciplinutredning, samt om dessa strategier är framgångsrika eller ej i att uppnå sitt syfte. I upptakten till mitt arbete trodde jag att jag skulle få fram analysresultat som visade på argumentation som hänvisade till ett eget lågt etos. Min hypotes var också att studenternas försvar skulle vara patostyngda. Efter att ha genomfört dokumentstudier av 18 disciplinärenden på Södertörns högskola tycks dock denna hypotes inte stämma. Verkligheten var inte så kategorisk och ?genomskinlig? som jag ville tro.

Syftet med undersökningen var att, efter en fallstudie genomförd på en svensk högstadieskola, undersöka i vilken omfattning det förekommer otillåten kopiering av källor på Internet och hur detta problematiska fusk hanteras av lärarna på en utvald högstadieskola i Sverige år 2005. För att uppnå syftet genomförde jag en gruppenkät där 34 lärare deltog och valet av gruppenkäten stod på att den ofta är bruklig inom verksamheter som skolan där flera är samlade och lättare kan nås med ett frågeformulär. Enkätens frågor undersökte förekomsten av, misstänkta eller bevisade, fall av otillåten kopiering och användning av Internetkällor där eleven har haft avsikt att fuska åren 2000-2005. Den undersöker vidare om det finns eller har funnits styrdokument som behandlar denna typ av fusk på skolan eller kommunen under samma period, hur lärarnas beredskap för fusket ser ut, hur fallen av fusk har hanterats och om lärarna själva känner sig nöjda med resultatet. Dessutom undersöker enkäten lärarnas förslag på hur fuskhanteringen skulle kunna förbättras, i de fall där de anser att den brustit, inför framtiden.