Uppsatsen handlar om negationens Placering i huvudsats. Min hypotes är att negationens Placering ändras under 1500-talet, från fundament till satsadverbialsplats.Undersökningens material består av sju texter, Järteckensboken är den äldsta och Johan Runis: Prosatexter på svenska är den yngsta..

Detta arbete behandlar gestaltning och Placering av stadsmöbler - i detta arbete kallade urbana element - utifrån användarens behov. Arbetet syftar till att undersöka vad det innebär att ta hänsyn till användaren, närmare bestämt åskådliggöra hur en sådan gestaltningsprocess kan se ut och undersöka om den kan ge riktlinjer för framtida arbete i liknande projekt. Arbetet baseras på teorier om Placering och om olika användargruppers fysiska bruk av det urbana rummet. Teorin konkretiseras i Hässleholms stadskärna och det arbete som åskådliggörs är framställandet av en Placeringsplan och en gestaltning av urbana element. Resultatet baserar sig på en syntes av teori och analyser och blir till en serie urbana element som försöker uppmuntra till socialt umgänge och aktivitet.

Haraldson, Emma (2011) Mottagande och Placering i gymnasiesärskolan En diskursanalys utifrån hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med min studie är att genom en diskursanalys se till hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar kring mottagande och Placering inom gymnasiesärskolan. Jag ser även till hur samma informanter diskuterar om hur en utmanande skola för eleverna kan se ut. Den empiriska datan i denna studie är insamlad genom kvalitativa intervjuer i form av två intervjuer med tre rektorer samt tre fokusgruppssamtal med sammanlagt elva pedagoger, på två skolor i Sverige. Tillsammans med tidigare forskning redovisad som en litteraturgenomgång bildar detta grunden till denna studie. Empirin visar på en komplexitet gällande mottagande och Placering, att flera olika perspektiv kan antas där den sociala- och kognitiva kunskapen ansågs viktiga. Två diskurser gällande undervisning inom gymnasiesärskolan träder fram; ett kunskaps- och ett omsorgsfokus, där båda fokus sägs vara av betydelse för att utveckling ska ske.

Vid Placering av barn i familjehem skall det enligt Socialtjänstlagen i första hand övervägas om Placering hos anhörig eller annan närstående är möjlig. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur anhörigPlaceringar övervägs och på vilket sätt socialsekreterare inom Skellefteå kommun ser till barnets bästa i dessa bedömningar.Kvalitativa intervjuer har genomförts med två socialsekreterare som arbetar med yngre barn och för att analysera materialet har kvalitativ innehållsanalys använts. Resultatet har vidare analyserats utifrån tidigare forskning och med hjälp av bland annat Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori. Resultatet visar att socialsekreterarna anser att det går bra att tillämpa den aktuella lagparagrafen och att de alltid tar upp frågan kring möjliga anhöriga med föräldrarna inför en Placering, men att det finns en hel del faktorer att ta hänsyn när övervägandet görs. Vad som är barnets bästa är inte alltid självklart, men det är socialsekreterarnas uppgift att ta reda på under utredningstiden..

Denna undersökning belyser materialet, dess Placering och användning i förskolan. Studien är genomförd ur ett lärarperspektiv för att ge en förståelse hur material bör placeras för att ge barnen i förskolan tillgång till det material som finns där. Vidare undersöker studien pedagogernas användning av materialet i arbetet med barnen i förskolan och pedagogers uppfattning om dess Placering och tillgänglighet. Syftet har varit att undersöka hur pedagoger i arbetet med barnen använder materialet i förskolan och hur det är placerat. Vidare har syftet varit att undersöka om det finns idéer kring materialets Placering och om dessa har diskuterats bland pedagogerna. Som metod för denna undersökning har intervjuer av ett arbetslag använts som underlag. Detta för att se om idéer kring materialets betydelse förekommer hos pedagogerna och för att undersöka hur det placeras. En slutsats av undersökningen visar att en viss diskussion kring materialet och dess Placering verkar förekomma hos pedagogerna sinsemellan.

SAMMANFATTNING: Forskning visar att Placeringsansvarigas sätt att arbeta med Placering och uppföljning av barn tenderar till att öka risken för ett så kallat sammanbrott av Placeringen, att Placeringen avslutas tidigare såsom det inte var tänkt. Studier har dock inte enbart från utgått från socialsekreterarnas syn vilket måste vara relevant då socialsekreterarna utför arbetet. Syftet med studien var att jämföra två organisationers arbetssätt och arbetssituation gällande Placering och uppföljning av barn samt att undersöka hur detta påverkar Placeringars sammanbrott. Vidare har detta förklarats utifrån organisationsteorin och gräsrotsbyråkratin. För att besvara syftet användes kvantitativ metod och enkätundersökning i två olika kommuner i Sverige.

Vid Placering av barn i familjehem skall det enligt Socialtjänstlagen i första hand övervägas om Placering hos anhörig eller annan närstående är möjlig. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur anhörigPlaceringar övervägs och på vilket sätt socialsekreterare inom Skellefteå kommun ser till barnets bästa i dessa bedömningar.Kvalitativa intervjuer har genomförts med två socialsekreterare som arbetar med yngre barn och för att analysera materialet har kvalitativ innehållsanalys använts. Resultatet har vidare analyserats utifrån tidigare forskning och med hjälp av bland annat Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori. Resultatet visar att socialsekreterarna anser att det går bra att tillämpa den aktuella lagparagrafen och att de alltid tar upp frågan kring möjliga anhöriga med föräldrarna inför en Placering, men att det finns en hel del faktorer att ta hänsyn när övervägandet görs. Vad som är barnets bästa är inte alltid självklart, men det är socialsekreterarnas uppgift att ta reda på under utredningstiden..

Denna uppsats handlar om enhetschefers upplevelser av sin Placering i förhållande till sina personalgrupper inom äldreomsorgen. Idag ställs det höga krav på kommunikation i de snabbföränderliga organisationerna som äldreomsorgen och den offentliga sektorn befinner sig i. I samband med detta ökar kraven på enhetschefen och därmed ökar svårigheten för enhetschefer att samtidigt vara tillgänglig för underställd personal. Syftet med denna studie är att redogöra för och analysera enhetschefers upplevelser av vilka konsekvenserna är beroende på avståndet mellan chefernas geografiska Placering i förhållande till sina personalgrupper. För att få svar på vår forskningsfråga har vi använt oss av en hermeneutisk ansats och kvalitativ metod.

SAMMANFATTNING: Vår uppsats Rekrytering och utredning av familjehem ? Socialtjänstens arbete med att hitta lämpliga familjehem behandlar ämnet familjehemsvård, med fokus på socialtjänstens arbete med utredning och rekrytering av familjehem. Förutom att ge en överblick över detta arbete ville vi också undersöka vad socialsekretare anser vara ett bra familjehem, samt vilka faktorer som kan leda till en framgångsrik Placering. För att uppnå syftet genomförde vi kvalitativa intervjuer med tre familjehems- och socialsekreterare i två kommuner och tog del av tidigare forskning och annan relevant litteratur. Det framkom att de undersökta kommunerna använder omarbetade versioner av Kälvestenmetoden vid utredning av familjehem, som tillsammans med PRIDE-programmet utgör de vanligaste metoderna i Sverige.

Syftet med vår uppsats var att vi ville, genom intervjuer med familjehemsföräldrar och socialsekreterare, få kunskap om och djupare förståelse för små barn som lever i familjehem. Våra frågeställningar blev därmed: Vilka erfarenheter har familjehemsföräldrar/socialsekreterare av små barn som placeras? Vid ett omhändertagande, hur kan man bibehålla relationen mellan barn och biologiska föräldrar och vilka möjligheter har barn att knyta an till familjehemsföräldrar? Hur skiljer sig en Placering som är frivillig från en tvångsPlacering? Vilka erfarenheter har familjehemsföräldrar/socialsekreterare angående barns återförening till biologiska föräldrar? Resultatet från intervjuerna visade på att såväl familjehemsföräldrar som socialsekreterare upplever svårigheter vid Placering av små barn och att man bäst bevarar relationen mellan biologiska föräldrar och barn genom kontinuerliga umgängen. Familjehemsföräldrar har inte upplevt några svårigheter för barnet att knyta an till dem och de har skilda erfarenheter av vilken form av Placering som är mest gynnsam för barnet. Både familjehemsföräldrar och socialsekreterare framför att målet är att barnet ska återförenas med ursprungsfamiljen, men de kan se svårigheter när barnet känner tillhörighet i familjehemmet..

Synen inom den sociala barnavården har gått från att se på familjen som ett system som skapade problembärare till att se familjen som en resurs. Vid Placering av barn i familjehem skall det, enligt 6 kap 5§ SoL, övervägas om en Placering i barnets nätverk är möjligt. Syftet med uppsatsen var att utifrån ett antal intervjuer med socialsekreterare få en förståelse för deras syn på att placera barn inom nätverket. Fem centrala teman används genomgående i uppsatsen. Dessa var nätverket, lagens tydlighet, utredning av familjehem, övervägande och uppföljning.

Syftet med vår uppsats var att vi ville, genom intervjuer med familjehemsföräldrar och socialsekreterare, få kunskap om och djupare förståelse för små barn som lever i familjehem. Våra frågeställningar blev därmed: Vilka erfarenheter har familjehemsföräldrar/socialsekreterare av små barn som placeras? Vid ett omhändertagande, hur kan man bibehålla relationen mellan barn och biologiska föräldrar och vilka möjligheter har barn att knyta an till familjehemsföräldrar? Hur skiljer sig en Placering som är frivillig från en tvångsPlacering? Vilka erfarenheter har familjehemsföräldrar/socialsekreterare angående barns återförening till biologiska föräldrar? Resultatet från intervjuerna visade på att såväl familjehemsföräldrar som socialsekreterare upplever svårigheter vid Placering av små barn och att man bäst bevarar relationen mellan biologiska föräldrar och barn genom kontinuerliga umgängen. Familjehemsföräldrar har inte upplevt några svårigheter för barnet att knyta an till dem och de har skilda erfarenheter av vilken form av Placering som är mest gynnsam för barnet. Både familjehemsföräldrar och socialsekreterare framför att målet är att barnet ska återförenas med ursprungsfamiljen, men de kan se svårigheter när barnet känner tillhörighet i familjehemmet..

Tidigare forskning kring klassrumsmöblering visar på att den med fördel sker efter undervisningsform; exempelvis gruppkonstellationer för grupparbeten och rader för individuellt arbete. Rader framställs som den konstellation av möbler som har den mest positiva effekten på elevernas beteende, och är den vanligaste möbleringen i svenska skolor. Syftet med denna studie var att undersöka vilken uppfattning lärare som undervisar i grundskolans senare år har kring möblering och Placering av elever i klassrummet kopplat till studiero. Sex lärare intervjuades för att kunna ge en bild av hur lärare på fältet arbetar med och resonerar kring ämnet. Resultatet av studien visar att lärarna delvis är missnöjda med klassrummen som de ser ut idag.

Denna uppsats avser att söka, jämföra och analysera hur två butiker inom samma butikskedja, genom sin visuella kommunikation, kan ge kunden olika erfarenheter. Vi valde att begränsa ämnet till endast undersöka tre faktorer: skyltar, Placering av varumärken och butikslayout. Vi bestämde oss för att jämföra två av Design Onlys butiker i Göteborg, som ligger i Nordstan och på Fredsgatan där vi uppfattar skillnader i den visuella kommunikationen Genom att med utsikt över hela kedjan från ägarnas visioner för hur butikskommunikatörer fungerar och slutligen hur kunderna uppfattar visuell kommunikation i butikerna, har vi kunnat dra slutsatser om hur väl företagets identitet matchar dess image..

EKG är en metod som registrerar hjärtats elektriska aktivitet, för att upptäcka eventuella sjukdomar eller störningar i hjärtats rytm. Tidigare studier har visat att det sker förändringar i EKG:t om bröstelektroderna inte placeras korrekt. Syftet med studien är att undersöka hur QRS-komplexen förändras vid felaktig Placering av bröstelektroderna. Vi registrerade tre EKG från 30 frivilliga patienter: -Ett vilo-EKG där elektroderna placeras rätt. Vid det andra EKG flyttades bröstelektroderna upp ett intercostalrum och vid det tredje EKG flyttades elektroderna istället ner ett intercostalrum.