SJUKSKÖTERSKANS BEMÖTANDE PÅ EN BARNAKUTMOTTAGNING EN Pilotstudie OM FÖRÄLDRARS UPPLEVELSER HIEFA ISKANDARANI KHADIJE AL-RIFAI Iskandarani, H & Al-Rifai, K. Sjuksköterskans bemötande på en barnakutmottagning. En Pilotstudie om föräldrars upplevelser. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2011. En sjuksköterska verksam på en barnakutmottagning träffar vanligen en hel del föräldrar och barn.

Det saknas statistik för hur många kvinnliga samkönade par som lever med barn iSverige idag. Att bli förstagångsförälder är omvälvande och kan beskrivas som en avde största utmaningarna i livet. Den rådande heteronormativiteten och problematikenmed att närstående kan ha svårt att ta till sig familjekonstellationen kan skapaproblem utöver de svårigheter för parrelationen som det innebär att bli förälder i sig.Att ha en känsla av sammanhang kan vara en påverkande faktor i hur man uppleverövergåenden till föräldraskap. Syftet med denna Pilotstudie var att undersöka hurkvinnliga samkönade förstagångsföräldrar upplever sin parrelation samt attundersöka mätinstrumentets QDR36s reliabilitet på kvinnliga samkönade par.Genom en kvantitativ mätning med QDR36 på sex kvinnliga samkönadeförstagångsföräldrar framkom ett högt QDR-index. På grund av litet urval kan ingagenerella slutsatser dras ifrån denna Pilotstudie, men det öppnar upp för intressantastudier i framtiden.

Uppsatsen är en Pilotstudie. Syftet är att undersöka om det går att urskilja en skillnad i konsumtionsmönster ur Uppsala auktionskammares auktionsprotokoll från åren 1783 och 1820. Studien ingår i ett forskningsprojekt omfattande olika aspekter av andrahandskonsumtion i Sverige. Undersökningen presenterar vad människor konsumerade under perioden och saluförde via auktionsväsendet. I analysen studeras protokoll för att se om det går att urskilja en förändring i konsumtionen mellan de aktuella åren..

Kurs: Reproduktiv och perinatal hälsa ? MagisteruppsatsOM 1660 HT 2008.

Kartläggning av aktivitetsmönstret hos kvinnor med långvarig smärta ger kunskap om vilka aktiviteter individerna fyller sin dag med och var dessa utförs. I denna Pilotstudie medverkade tre kvinnor med långvarig smärta som stått i kö till interdisciplinärt smärtrehabiliteringsprogram i ett år eller mer. Datainsamling utfördes med en aktivitetslogg under två dygn samt ett egenhändigt utformat frågeformulär med kompletterande uppgifter angående livssituation. Denna Pilotstudie på tre individer visade likheter avseende aktivitetskategorin vård och att de flesta aktiviteter utfördes i hemmet. Den visade även olikheter angående antalet aktiviteter som utfördes per individ..

Arbetets art: MagisteruppsatsProgram: Barnmorskeprogrammet Reproduktiv ochPerinatal hälsa Höstkursen 2007Kursbeteckning: OM1660, Examensarbete II.

Arbetets art: MagisteruppsatsProgram/kurskod: Barnmorskeprogrammet/Reproduktiv och perinatalhälsa Examens arbete II, OM 1660.

Uppsatsen är en Pilotstudie med syfte att undersöka sambandet mellan psykisk ohälsa, anknytningsmönster och upplevd självförmåga i en grupp tonåringar (n=19) som behandlas eller behandlats för psykiatriska eller sociala problem. Självskattningsformulär som mäter förekomsten av psykiatriska symtom (SCL-90), anknytningsmönster(ASQ) och upplevd självförmåga (GSE) har använts. Resultatet av studien visar att det kan finnas ett positivt samband mellan trygg anknytning och upplevd självförmåga, och negativa samband med otrygg anknytning. Graden av psykisk ohälsa har negativt samband med den upplevda självförmågan. En principalkomponentanalys tydde på att en complaintfaktor svarade för huvuddelen av variansen i materialet, vilket ger upphov till metodologiska frågor.

Capio Företag i Lund utför hälsokontroller och som ett led i kvalitetssäkringen jämfördes två mätmetoder för njurfunktionsundersökning i denna Pilotstudie. För att undersöka metodernas potential att identifiera asymptomatiska njurfunktions-nedsättningar vid hälsoundersökningar bestämdes två serummarkörer för glomerulärfiltrationshastighet (GFR), S-Kreatinin och S-Cystatin C hos 68, subjektivt friska, personer i åldern 28-82 år.S-Cystatin C men ej S-kreatinin visade signifikant ökning med åldern och fångade således in den åldersbetingade sänkningen av GFR. Det fanns statistiskt signifikant (p.

Uppsatsen är en jämförande kvantitativ Pilotstudie om och hur Ungerns politiska kultur och postmaterialistiska värderingar har förändrats sedan staten blev medlem i EU.Syftet är att se om det har skett några förändringar i den politiska kulturen och om EU har varit en bidragande faktor för förändringen. Primärkällor jag har använt mig av är World Values Survey och European Social Survey, och sekundärkällor är sådana källor som har definierat politisk kultur, och förklarat hur EU fungerar. Resultatet jag har kommit fram till är att den politiska kulturen inte har förändrats i stor grad men det har skett förändringar i några värderingar som leder till postmodernismen. Medlemskapet i EU kan vara en faktor till att förändringarna har skett, men det är inte enbart det som har påverkat..

Arbetets art: Magisteruppsats.Program/kurs/kurskod: Barnmorskeprogrammet/Reproduktiv och perinatalhälsa ? Examensarbete II/ OM 1660.

Specialarbete 7,5 hpSvenska språket, fortsättningskurs SV1203Vt 2013Handledare: Einar Korpus.

Bakgrund: Välbefinnande berör alla yrkeskategorier, inte minst hälso- och sjukvårdspersonal. Det är viktigt att uppleva välbefinnande för att kunna utföra god omvårdnad. Ett nytt mätinstrument kallat Job-Related Social Well-Being Scale (JSWS) har utvecklats av Ali Kazemi och har testats bland personal inom skolan och industrin men inte inom hälso- och sjukvård. Syfte: Syftet med denna studie var att bland hälso- och sjukvårdspersonal undersöka applicerbarheten hos ett mätinstrument avsett att mäta socialt välbefinnande på arbetet. Metod: Denna Pilotstudie hade en kvantitativ ansats.

Psykosociala faktorer kännetecknar allt som inte berör fysiska omständigheter på en arbetsplats. En god psykosocial arbetsmiljö ses bland annat när det råder goda relationer med arbetskamrater och när ansvars- och beslutstagande möjliggörs. Eftersom det i dagsläget råder otillräcklig information inom området är syftet med denna studie att ta fram och utforma en enkät med frågor som berör tandhygienistens psykosociala arbetsmiljö. Frågorna i enkäten kommer att konstrueras utifrån de redan etablerade frågorna i Copenhagen Psychosocial Questionnaire, COPSOQ. Enkäten ska sedan prövas i en Pilotstudie.

Utifrån en rapport gjord av Skolverket, rörande de nationella proven, har vi valt att i denna uppsats specifikt undersöka de nationella provet i svenska B på gymnasiet. Våra huvudsakliga frågor i uppsatsen behandlar gymnasielärares och gymnasieelevers olika inställningar och attityder till provet. Vi väljer även att vidare i undersökningen koppla samman användarperspektivet genom en diskussion utifrån kunskapssyn och olika läroplansmodeller. Undersökningen grundar sig i en kvantitativ enkätstudie och en kvantitativ intervju och i sin helhet bör den betraktas som en Pilotstudie. Sammanfattningsvis visar undersökningen att det råder en uttryckligt positiv inställning till de nationella provet i svenska B bland lärare och elever. Gällande resonemanget kring kunskapssynen verkar eleverna i vår undersökning fortfarande ha en behaviouristisk syn på kunskap, trots att det nationella proven är utformade för att pröva en mer djupstrukturell kunskap.