För att kunna bli pilot i kommersiell luftfart är första steget att utbilda sig. En pilotutbildning måste föregås av en medicinsk undersökning för att garantera en tillräckligt god fysisk hälsa hos den blivande piloten. Många utbildare kräver också att en person som vill utbilda sig till pilot genomgår en psykologisk lämplighetsprövning, i syfte att få en indikation på dennes personliga förutsättningar i övrigt för en lyckad utbildning och karriär inom pilotyrket. När utbildningen är genomförd är piloten redo för att se sig om efter arbete men den senaste tidens allmänna nedgång i flygbranschen har gjort det allt svårare för Piloter att få anställning. Detta arbete har syftat till att ge en inblick i bakgrunden till den typ av lämplighetsprövning som genomförs inför utbildning, hur sådana prövningar värderas av arbetsgivare i branschen samt vad som i övrigt enligt arbetsgivare avgör om en pilot är aktuell för anställning..

SammanfattningSyfte och frågeställningar Det primära syftet med denna studie är att belysa hur Piloter upplever att kommunikationen i cockpit påverkas av trötthet. Vårt sekundära syfte är att ge exempel på vad Piloterna gör för att motverka trötthet under arbetet. Hur påverkas Piloternas kommunikationsförmåga under trötthet? Hur påverkas kommunikationen mellan Piloterna under trötthet?Vilka strategier använder Piloterna för att minska tröttheten under flygningar; både förebyggande, livsstilsrelaterade strategier samt direkta åtgärder? Metod För att få en nyanserad bild av hur Piloterna upplever att tröttheten påverkar kommunika-tionen dem emellan samt vilka strategier de använder sig av för att minska tröttheten under flygningen ansågs en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer vara den lämpligaste datainsamlingsmetoden. Sex intervjuer med manliga Piloter mellan 31 och 37 år genom-fördes.Resultat Studiens resultat följer det nuvarande forskningsläget. Samtliga Piloter upplevde att tröttheten hade en negativ inverkan på kommunikationsförmågan samt kommunikationen dem emellan.

1946 infördes en ny befattning i flygvapnet ? Fältflygare. Dessa korttidsanställda Piloter utbildades fram till och med 1982, året innan den Nya Befälsordningen infördes i försvarsmakten vilken innefattade alla officerare i en och samma kategori ? yrkesofficerare. År 2008 reviderades dock befälsordningen, och sedan dess delas försvarsmaktens officerare in i två kategorier: specialistofficer respektive officer.

Inom flygbranschen arbetar man kontinuerligt med säkerhet och förbättringar för att öka säkerheten ombord på flygplanen. Tidigare såg man oftast till ett enskilt misstag som ensamt fick vara enda förklaring till att en olycka inträffade På senare år har man börjat se till helheten och försöka finna de faktorer i organisationerna som kan vara bakomliggande orsaker till att dessa misstag begås. Många studier har gjorts och man har insett vikten av attha en fungerande säkerhetskultur inom flygbolagen för att hindra att olyckor och incidenter inträffar. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur den nationella kulturen påverkarflygbolagens kulturer och de inom flygbolagen rådande säkerhetskulturerna. En undersökninghar gjorts där svenska Piloter verksamma i asiatiska flygbolag svarat på en enkät bestående av97 frågor.

Syftet med denna examensuppsats var att undersöka och beskriva svenska stridsPiloters upplevda mentala hälsa. En enkät utformades bestående av ett skattningsbatteri med frågor om sömn och trötthet, OSLO-3, CAGE, HADS, frågor om fysiska symptom, GHQ-12 och SRE. Enkäten skickades ut till 129 JAS 39 Piloter i ordinarie tjänst vid flygdivisioner i Försvarsmakten och Förvarets Materielverk (FMV). Resultatet visade att 77% av Piloterna i studien bedömdes ha symptom på mild depression och 46% hade symptom på mild ångest. De flesta av de deltagande Piloterna hade inte några alkoholrelaterade problem och 83% uppgav att de hade lätta fysiska besvär.ANOVA-analysen visade att de deltagande Piloterna på utbildningsförbandet i medeltal hade signifikant högre poäng på GHQ-12 än Piloterna på insatsförbanden.

Författaren till detta arbete har anledning att tro att Piloter från olika flygsystem inom Flygvapnet känner olika stor grad av meningsfullhet med det arbete de utför. I detta arbete gör författaren en undersökning där han utifrån ett beteendevetenskapligt perspektiv försöker påvisa sådana skillnader mellan stridsPiloter och transportflygPiloter. Samt vilka effekter dessa skillnader i så fall kan innebära för Piloternas hälsa och motivation i såväl yrket som i livet i allmänhet. Författaren beskriver utifrån Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) hur det går att förklara varför vissa människor är bättre rustade än andra för att klara av problematiska situationer eller svåra händelser. Vidare beskriver författaren även vikten av att individer känner en meningsfullhet i det arbete de utför och hur detta kan påverka deras vilja till att stanna kvar i det.

Under våren 2012 har vi utvecklat en IT-lösning åt simulatorcentralen på Saab Aeronautics i Tannefors, Linköping. Saab har en lång historia av att utveckla och tillverka flygplan med tillhörande stödsystem, bland annat Jas Gripen. De simulatorer som finns används dels för utveckling av nya mjukvaror åt flygplanen samt dels för utbildning och övning för Piloter.Projektet har utförts som en del av vårt examensarbete från utbildningsprogrammet Innovativ Programmering vid Linköpings universitet.Projektet har utförts av fyra personer, där arbetet har fördelats över två stycken examensarbeten för att separera arbetet och ansvaret så mycket som möjligt. Vi delade upp arbetet så att vår grupp gjorde det bakomliggande systemet med logik, datalagring och alla funktioner. Samtidigt gjorde den parallella gruppen ett grafiskt gränssnitt i form av en websida för att använda dessa funktioner.Denna rapport beskriver det arbete som gjordes av Jesper Larsson och André Teintang.

Turbulens är ett väderfenomen som har orsakat många olyckor och incidenter. Speciellt farligt är klarluftsturbulens eftersom fenomenet ej är synligt för blotta ögat, samt att det kan uppstå mycket plötsligt. Mycket pengar och resurser har lagts ned för att ta fram system som skall kunna detektera och automatiskt rapportera turbulens. Denna uppsats beskriver kortfattat hur några av dessa system fungerar samt hur systemen skall bidra till att Piloter lättare skall kunna förbereda för eller undvika turbulens. Uppsatsen beskriver system för prognostisering, detektering och automatisk rapportering av turbulens med tyngdpunkt på klarluftsturbulens..

Saab har utvecklat en produkt, Remote Tower, som tillåter flygledningen att fjärrstyra en flygplats, det vill säga att övervaka och kontrollera en flygplats på distans. Ett viktigt verktyg för flygledarna är VCS, Voice Communication System, som är Saabs egna röstkommunikationssystem, där både radio- och telefonkommunikation ingår. VCS används för att kommunicera med Piloter och markpersonal på flygplatsen. Målet är att i framtiden kunna fjärrstyra fler flygplatser samtidigt, och då finns ett behov att visualisera de inkommande samtalen från de olika flygplatserna i realtid. Detta för att undvika ett scenario där flygledaren missar ett samtal.

Varje dag begås misstag utav människor. För Piloter kan dessa misstag bli fatala. Länge har man vid flygolyckor endast sett till de direkta misstag som blivit begångna och på så sätt skaffat sig en syndabock. I detta arbete kan dock vikten av att uppmärksamma faktorer som varit bakomliggande i organisationen påvisas. Då en olycka inträffar skiljer man mellan osäkra handlingar och latenta förhållanden.

En människa har en viss mängd kapacitet för att utföra uppgifter. Om uppgifterna blir för svåra eller för många, det vill säga om den mentala arbetsbelastningen blir för hög, går det inte längre att klara av alla uppgifter och prioritering av de viktigaste uppgifterna blir nödvändigt. Piloter behöver ofta ta in och bearbeta en stor mängd information under instrumentflygning. Ofta måste en del av uppgifterna utföras samtidigt och på begränsad tid. Syftet med examensarbetet är att, med hjälp av en subjektiv mätmetod undersöka vilka moment under instrumentflygövningar som medför störst respektive minst mental arbetsbelastning.

Sammanfattning:Det svenska flygvapnet har lång erfarenhet av simulatorer och de används för pilotutbildning och träning inom många av de flygsystem som flygvapnet opererar. Dock visar statistik på att nyttjandegraden av dessa anläggningar inte är fullständig. Det tillsammans med att det i vissa fall saknas en tydlig och tillräcklig inriktning för verksamheten, väcker frågor kring hur effektivt simulatorerna egentligen används.Syftet med denna uppsats var att undersöka om Piloter som tjänstgör på en insatsdivision i det svenska flygvapnet upplever att deras träning i simulatorer tillför något till deras kunnande och utveckling, samt hur deras upplägg och genomförande av träningen i själva verket ser ut.Undersökningen genomfördes som kvalitativa intervjuer med insatsPiloter under en träningsperiod i Flygvapnets Luftstridssimuleringscenter (FLSC). Deras svar analyserades sedan med hjälp av operationella indikatorer härledda ur såväl allmänna träningsteorier som mer specifika forskningsresultat kopplade till simulatorers egenskaper i sig.Resultatet visar att Piloterna anser att simulatorer är ett värdefullt komplement till deras flygträning och om flygvapnets simulatorer nyttjas på ett ineffektivt sätt, beror det med stor sannolikhet inte på insatsPiloternas inställning till simulatorträning eller bristande kunskaper hos dessa kring hur simulatorer bör användas..

Examensarbetet som beskrivs i denna rapport handlar om en ny teknik för att förbättra säkerheten för flygplan i luften och i närheten av flygplatser. Denna teknik benämns ADS-B (Automatic Dependent Surveillance Broadcast), och är tänkt att göra det möjligt för Piloter att själva få information om trafik i närområdet. Nuvarande system baserar sig i huvudsak på visuella observationer från flygledare i kontrolltorn samt radarspaning omkring flygplatserna. Med det nuvarande systemet kommer det att bli både dyrt och svårt att upprätthålla en acceptabel nivå på flygsäkerheten när trafiken ökar. Arbetet har bedrivits i AerotechTelubs regi i Linköping samt med hjälp ifrån företaget Sectra Wireless Technologies AB.

I denna uppsats tas frågan upp om vilka drivkrafter som låg bakom förändringen i urvalsprocessen för stridsPiloter under 70-talet. 1970 skedde en reform av urvalssystemet där det gick från ett karakterologiskt urval till ett stegvist urval. Det karakterologiska urvalet baserades till större del på psykologiska intervjuer medan det stegvisa urvalet var en rad olika tester som riktade sig mot vissa specifika områden inom flygandet. Även i det stegvisa urvalet använder man sig utav psykologintervjuer men det är inte längre den övervägande största delen av informationskälla för UTK. Arbetet är upplagt som en hypotesprövning där forskaren ställt upp fyra olika hypoteser för vad som var drivkraften bakom förändringen i urvalsprocessen.

Detta examensarbete har förlagt sig på Saab Aeronautics i Tannerfors, Linköping. Saab Aeronautics utvecklar och bygger Jas Gripen. Saab Aeronautics i Linköping utvecklar simulatorer som används för att testa olika versioner av mjukvara som används i JAS Gripen plan. Dessa simulatorer används inte bara av utvecklare i testsyften utan även av Piloter som övar inför uppdrag och för att ge feedback till utvecklarna om mjukvarorna. Vi utförde examensarbetet på simulatorcentralen på området.