Denna uppsats undersöker vilka strategier som använts för att översätta Personnamn från fornisländska till nusvenska i fem översättningar av Njals saga. Syftet är att utreda om det finns någon systematik i hur isländska språkelement behandlas när de saknas i svenskan (till exempel diftonger): behålls den isländska formen eller ersätts den med språkelementet som det utvecklats i svenska? Vidare undersöks översättarnas eventuella principer kring namn och namnelement som finns i nusvenska. Personnamnen i översättningarna jämförts med Personnamnen i Íslenzk fornrit. Alla Personnamn förekommer inte i alla översättningar.

[Sammanfattning saknas].

EU:s regler kring öppenhet har utvecklats från deklarationer, beslutoch fördragsbestämmelser. Sedan 2001 ger förordning 1049/2001 enlagstadgad rätt för medborgare att få tillgång till handlingar inomEU:s institutioner. Nya rättsfall på området har förändrattillämpningen av förordning 1049/2001 och Bavarian Lager-målet harpåverkat hur sekretessgrunden i 4(1)b i förordning 1049/2001 omskyddet för privatliv och personuppgifter skall förstås. Istället föratt göra en riskbedömning om den potentiella skada utlämnandet avpersonuppgifter kan ha på skyddet för privatliv har EU-domstolentolkat bestämmelsen i 4(1)b som en hänvisning direkt till förordning45/2001 om skydd för personuppgifter. Domstolen har även fastslagitatt Personnamn skall anses vara personuppgifter.

Denna uppsats består av en språksociologisk undersökning av namngivning och namntrender. Hur tänker vi när vi namnger våra barn? Är det viktigt att låta namn gå arv? Är det viktigt att vara originell? Hur mycket styr trender oss i våra namnval? Detta är några av de frågor jag har undersökt..

 SammandragFler och fler människor hamnar i en situation då de behöver skapa sig ett namn på internet. Detta är ett relativt nytt fenomen och vid skapandet av dessa namn väljer många männsikor att inte följa de namntraditioner som länge har gällt för verkliga Personnamn. Det finns dock människor som väljer att byta förnamn även i verkligheten. I den här uppsatsen undersöks vad som utmärker de namn som människor använder sig av på internet, vad som utmärker tillbytta förnamn samt vad dessa namngrupper har gemensamt och hur de skiljer sig åt. Materialet består främst av tillbytta förnamn och internetnamn insamlade från två olika communities; Lunarstorm och Bilddagboken.

Tidigare studier har gett stöd för att igenkänningsminnet understöds av minst två processer: erinring (recollection) och familjaritet. Detta testades i två beteendeexperiment, inom ett Remember/Know paradigm (experiment 1) och ett Ja/Nej paradigm där Receiver - Operating Characteristics (ROC) beräknades (2). I ett påföljande Event - related potentials (ERP) experiment undersöktes vidare distinktionen mellan minnesprocesserna under återvinning. Deltagarna studerade namn med två former av pre - experimentell familjaritet, namnfrekvens och celebritet, vilka kombinerades till ortogonala variationer av dimensionerna. Frekvens operationaliserades som antalet träffar i den nationella telefonkatalogen och celebritet som antalet träffar i massmediala webbsidor.

I föreliggande arbete jämförs Nordupplands runsvenska antroponomastikon (Personnamnsförråd) med Västergötlands med avseende på fördelningen av namnbildningstyper, vilka namn och namnleder som är mest frekventa och andelen unika namn. Det framkommer att Norduppland och Västergötland har i stort sett identisk fördelning av namnbildningstyper och andel unika namn men skiljer sig åt både gällande vilka namn och förleder som är mest frekventa och hur stor andel de frekventa namnen och förlederna utgör av respektive områdes totala material. Västergötland, vars frekventa namn utgör en större andel, förefaller ha ett mer homogent och mindre originellt antroponomastikon än Uppland. Den större variationen i det uppländska materialet kan eventuellt förklaras med att de uppländska runstenarna rests av och till minne av en socialt mer differentierad grupp. Den västgötska enheten speglar att de västgötska stenarna hört till en smalare samhällsklass.

I den här studien har jag undersökt hur par gör sina efternamnsval vid äktenskap. De alternativ som finns är att antingen ta endera partens efternamn, att ta ett nytt efternamn (namn som tidigare funnits i släkten inkluderat) eller att behålla sina respektive ogiftnamn. Jag har även undersökt hur fördelningen ser ut mellan ovanstående alternativ. Studien består av två delundersökningar, en kvantitativ och en kvalitativ. Materialet till den kvantitativa undersökningen består av 80 bröllopsannonser i UNT och materialet till den kvalitativa undersökningen består av intervjuer med 14 personer.

Förnamn kan skapa starka känslor, och attityder till ett och samma namnverkar skilja sig mellan generationerna.I denna uppsats undersöks attityder till tio av de hundra vanligasteförnamn som ges till nyfödda barn i Sverige i dag. Namnen är Emma,Tindra, Ronja, Smilla, Siri, William, Hugo, Liam, Love och Elias.Genom intervjuer vill jag ta reda på vilka attityder respondenterna hartill de olika namnen samt undersöka om det är någon skillnad i attitydertill namnen mellan den äldre och den yngre generationen. Jag vill ocksåta reda på vad respondenterna anser är orsaken till deras attityd:Namnets ?klang? ? alltså hur de tycker att namnet låter ? eller deassociationer som de i övrigt har till namnet?Resultatet visar att skillnaden i attityd till namnen inte är stor mellangenerationerna, men orsaken till attityden varierar mellanåldersgrupperna. Enbart klangen i ett namn har inte lika stor betydelseför attityden till namnet som erfarenheter från tidigare namnbärare.Denna studie kan ses som ett försök att få grepp om orsakerna tillskillnader mellan generationer angående attityder till olika namn..

Författare:! Katarina ClendinningTitel: Tabloid=Tabloidisering?Kurs: Påbyggnadskursen (D) för medie- och kommunikationsvetenskap. Göteborgs UniversitetTermin: HT 2007Syfte: Har morgontidningarnas framsida förändrats i och med övergången till tabloidformat?! 1. Har strukturen förändrats på förstasidorna på morgontidningarna efter övergången till !! tabloid?! 2.

Syftet med uppsatsen är att analysera och jämföra den engelska och tjeckiska översättningen av Stieg Larssons kriminalroman Män som hatar kvinnor och undersöka hur svenska kulturspecifika referenser har hanterats  och om de överatta texterna blev domesticerade (målspråksorienterade) eller exotiserade (källspråksorienterade). Detta undersöks genom att kategorisera de svenska kulturspecifika referenser som finns i boken och genom att kartlägga de översättningstekniker som översättarna använt sig av vid översättningen samt genom att utföra en statistisk analys av översättningsteknikernas fördelning i texterna. Eftersom vissa översättningstekniker bidrar till att den översatta texten blir domesticerad och vissa till att den blir exotiserad borde denna analys tydligt visa vilken global översättningsstrategi, d.v.s. domesticering eller exotisering, som tillämpats på båda måltexterna.Resultatet visar att det finns 306 svenska kulturspecifika referenser i boken Män som hatar kvinnor. Dessa har kategoriserats i kategorierna Geografiska namn; Personnamn; Institutioner, företag och organisationer; Mat och dryck; Politiska begrepp; Tidningar och TV; Högtider; Fordon och Övrigt.