Examensarbetets syfte är att validera ett situationsbaserat ledarskapstest (TKB) med två valida Personlighetstest. I studien deltog 58 studenter vid Luleå tekniska universitet, 42 kvinnor och 16 män. TKB-testet jämfördes med Gordons test del A samt med NEO PI-R.Korrelationsberäkningar gjordes mot de två Personlighetstesten. Resultaten visar på ett flertal relevanta samband med de två Personlighetstesten. Ett inkongruent samband upptäcktes och antas ha uppkommit till följd av bland annat normgruppens påverkan.

Följande studie har till syfte att undersöka aspekter kring Personlighetstest som metod i rekryteringsprocesser. De problemformuleringar som ligger till grund för studien är dels i vilket syfte Personlighetstest används och vilka argument som finns för användningen samt hur ser processen kring testen ut? Samt hur uppfattar och vilka upplevelser har rekryterare och arbetssökande om Personlighetstest som metod i rekryteringssammanhang? Empirin är hämtad från åtta intervjuer utförda på fyra rekryterare från olika rekryteringsföretag i en mellanstor stad i Sydsverige samt fyra arbetssökande, en från varje rekryterares rekryteringsföretag. Resultatet av intervjuerna har sammanfattats, diskuterats och sedan analyserats utifrån tidigare forskning och teorier. Viktiga aspekter som diskuteras är information, objektivitets- och rättviseaspekten, ?faking? samt etik och testgranskning.

Studiens syfte var att undersöka användningen av Personlighetstest respektive begåvningstest hos svenska arbetsgivare, för att få en förståelse till vilket syfte och värde det anses tillföra hos svenska arbetsgivare. Samt inbringa förståelse till att Personlighetstest i Sverige används i större frekvens jämfört med begåvningstest. Genom en enkätstudie och en semistrukturerad intervju framkom att det finns skäl att tro att skillnaderna beror på okunskap hos testanvändarna samt att organisationers urvalsmetoder kan vara svåra att förändra. Det framkom även att det är möjligt att personlighet värderas högre än vad begåvning gör hos svenska arbetsgivare. Det medför att det återfinns skäl att tro att kulturella faktorer har en större påverkan än vad tidigare forskning visat..

LKAB använder i rekryteringssammanhang Personlighetstest i syfte att om möjligt förutsäga hur kandidater agerar vid givna situationer i det framtida arbetet som produktionschef. Företaget använder Temperament and Character Inventory (TCI) och känner sig inte tillfredsställda med detta, då kandidaternas personliga egenskaper uppfattas annorlunda vid anställningsintervjun än vad testet visar. På uppdrag av LKAB har olika Personlighetstest analyserats och jämförts mot LKAB:s kravspecifikation på produktionschefer. Genom intervjuer med HR-advisors på LKAB samlades information in om produktionschefernas personliga egenskaper, LKAB:s rekryteringsprocess och om Personlighetstestet. Med utgångspunkt från företagets kravspecifikation för produktionschefer jämfördes Personlighetstesten Gordon Personal Profile Inventory, NEO Personality Inventory-Revised, Hogan Personality Inventory, Sixteen Personality Factor och Temperament and Character Inventory med hjälp av en litteraturstudie.

Personlighetstest är idag en vanligt förekommande urvalsmetod vid rekryteringssammanhang på den svenska arbetsmarkanden. En av anledningarna kan vara att studier visat att företag som använder sig av Personlighetstester generellt sätt har större avkastning och en bättre utveckling. Den här typen av vetskap kan leda till att Personlighetstest utnyttjas alltför okritiskt. Vid testanvändningen bör dock vissa etiska riktlinjer beaktas för att garantera att den arbetssökande inte utsätts för en obehaglig eller kränkande situation. Studiens syfte var således att undersöka hur den arbetssökande upplever en rekrytering där Personlighetstester är en urvalsmetod.

Det är idag väldigt vanligt att en rekryteringsprocess inkluderar ett Personlighetstest som hjälpmedel för att hitta den rätta personen för jobbet. Av denna anledning är det intressant att studera vad för funktion Personlighetstester har. Därför har denna studie genomförts i syfte att undersöka vilken betydelse Personlighetstester har som verktyg i en rekryteringsprocess, och hur man kan bedöma yrkeskompetensen hos en person med hjälp av ett Personlighetstest.För att ta reda på detta har jag använt mig av en kvalitativ metod där sex personer har intervjuats. Samtliga jobbar på samma företag som rekryterare av något slag och använder Personlighetstest i deras vardagliga arbete. Resultaten av dessa intervjupersoners utsagor har sedan analyserats utifrån Keens och Ellströms teorier om kompetens.Studiens resultat visar att Personlighetstest används olika från rekryterare till rekryterare och att det ibland kan ge väldigt värdefull information om kandidaten som söker jobbet, och ibland kan det även vara helt oanvändbart.

Det här arbetet behandlar frågan huruvida man kan använda etablerade studier av spelartyper och spelarbeteende av främst Bartle och Bateman, för att på ett praktiskt sätt hjälpa spelare att optimera sin spelupplevelse. Målet har varit att ta fram en metod för att hjälpa spelare att hitta den roll i onlinerollspelet World of Warcraft som passar spelarens spelartyp allra bäst och som denne har störst chans att uppskatta spelupplevelsen mest igenom.Detta har gjorts genom ett Personlighetstest innehållande 21 frågor baserade på forskning av spelartyper och spelarbeteende. Utifrån testtagarens svar bedöms dennes spelartyp och den klass i World of Warcraft som bäst bedöms passa spelarens preferenser föreslås. Personlighetstestet har testats av en 15 personer stor testgrupp och resultaten visade på ett övervägande positivt mottagande och merparten var nöjda med den föreslagna klassen och tyckte spelartypsbeskrivningen passade dem.Utifrån resultaten av undersökningen dras slutsatser kring att det finns ett stort intresse för en Personlighetstest av den typen, och att det har en stor potential att hjälpa både spelare att hitta sin roll i spelvärlden och för spelutvecklare att se vad som lockar i sin spelvärld och vilka spelartyper som de kanske bör satsa mer på att locka om de vill utvidga sin spelarbas..

Studiens syfte var att undersöka användningen av Personlighetstest respektive begåvningstest hos svenska arbetsgivare, för att få en förståelse till vilket syfte och värde det anses tillföra hos svenska arbetsgivare. Samt inbringa förståelse till att Personlighetstest i Sverige används i större frekvens jämfört med begåvningstest. Genom en enkätstudie och en semistrukturerad intervju framkom att det finns skäl att tro att skillnaderna beror på okunskap hos testanvändarna samt att organisationers urvalsmetoder kan vara svåra att förändra. Det framkom även att det är möjligt att personlighet värderas högre än vad begåvning gör hos svenska arbetsgivare. Det medför att det återfinns skäl att tro att kulturella faktorer har en större påverkan än vad tidigare forskning visat..

Personlighetstester är en urvalsmetod som blivit vanligt förekommande vid re-krytering av ny personal inom ett flertal yrkeskategorier och branscher i Sveri-ge. Det är därför intressant att studera människors upplevelse av personlighets-test vid rekryteringssammanhang. Studiens syfte var att undersöka individers upplevelse av och förhållningssätt till Personlighetstester under en rekryterings-process. Åtta deltagare valdes ut utifrån bekvämlighet och tre kriterier. Delta-garna skulle ha olika yrken, gjort ett Personlighetstest under de senaste två åren och blivit anställda.

Många rekryteringsmetoder som används i dag, som CV och referenstagning, har enligt studier låg validitet, däremot visar många studier att personlighet är stabilt över tid och därför är en mer valid prediktor för att kunna predicera arbetsprestation. Studiens syfte var att undersöka Shapes, ett internetbaserat Personlighetstest, och dess arton kompetensdimensioner med test-retest utifrån tre frågeställningar. En datainsamling med 91 deltagare (29 män och 62 kvinnor) gjordes vid två tillfällen med tre veckors mellanrum. Deltagarna delades upp i kön- och åldersgrupper för att se skillnad över tid inom grupperna. Medelvärdesskillnader och korrelationer över tid jämfördes där resultatet visade att det fanns positiva samband mellan båda testtillfällena på samtliga dimensioner.

Personlighetstest avser att mäta olika personlighetsdrag, olika egenskaper som formar individens personlighet. Personlighetstestet Predicting Job Performance, PJP, bygger på den så kallade ?femfaktormodellen? inom personlighetspsykologin och på studier av hur generell problemlösnings-förmåga påverkar arbetsprestation. PJP är ett arbetspsykologiskt instrument för användning i urval av arbetssökande. I föreliggande studie har personlighets-delen i PJP översatts till turkiska med syftet att utforska en turkisk version av instrumentets reliabilitet samt begrepps-validitet.

Denna uppsats handlar om Personlighetstest som urvalsmetod vid rekrytering, mer specifikt studeras testet Person Profil Analys. Syftet är att få djupare förståelse för varför detta test, trots en omfattande kritik, är ett av Sveriges mest använda. Vi har valt att undersöka testet i en specifik organisation, för att på så sätt uppnå en så detaljerad datainsamling och djupgående analys som möjligt. Organisationen vi studerat är ett av Sveriges landsting, som använder Person Profil Analys vid chefsrekrytering. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra personer som tillämpar testet vid rekrytering, i ambitionen att få förståelse för varför landstinget har valt att använda Person Profil Analys.

The purpose of this study was to investigate a Swedish assessment centre and more specifically the predictive validity of its assessments of ten managers from a Swedish technological company. The study was made by interviews with these managers' executives in order to find out how well their opinion about their employees matched the assessments made by the assessment centre consultants. The results showed that the congruence of the managers' strengths was 74% whereas that of their weaknesses was 59%..

Examensarbetets syfte är att validera ett situationsbaserat ledarskapstest (TKB) med två valida Personlighetstest. I studien deltog 58 studenter vid Luleå tekniska universitet, 42 kvinnor och 16 män. TKB-testet jämfördes med Gordons test del A samt med NEO PI-R.Korrelationsberäkningar gjordes mot de två Personlighetstesten. Resultaten visar på ett flertal relevanta samband med de två Personlighetstesten. Ett inkongruent samband upptäcktes och antas ha uppkommit till följd av bland annat normgruppens påverkan.

I studier av igenkänning av ansikten har egengruppseffekter (own-group bias) kunnat framkallas utifrån indelning av deltagarna i påhittade personlighetskategorier. Denna studies syfte var att undersöka om egengruppseffekter på liknande sätt kunde framkallas på ålders- samt attraktivitetsbedömning av röster. Totalt 38 deltagare fick utföra ett falskt Personlighetstest i syfte att dela in dem i två grupper: röd och grön. Därefter presenterades 36 röstprover ett i taget med en röd eller grön bakgrundsfärg på datorskärmen, medan deltagarna skattade talarens ålder samt röstens attraktivitet. Resultatet visade ingen effekt av indelning i personlighetskategorier.