Syftet med studien var att undersöka om det fanns något samband mellan optimism, personliga mål, Personlighetsegenskaper och subjektivt välbefinnande. Totalt deltog 108 stycken högskolestudenter, (58 kvinnor och 50 män). Deltagarna besvarade fyra enkäter som mätte optimism, personliga mål, Personlighetsegenskaper utifrån fem-faktor modellen samt subjektivt välbefinnande. En multipel regressionsanalys visade att optimism, neuroticism och samvetsgrannhet förklarar 43.1% av variansen i välbefinnande. Det förelåg ett indirekt samband mellan subjektivt välbefinnande och variablerna kognitiva närmande mål, extroversion och trevlighet, vilket tyder på att de medieras av variablerna i regressionsmodellen.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som personalen inom dagligvaruhandeln upplevde som viktiga för arbetsmotivationen utifrån Herzberg`s tvåfaktorteori. Studien undersökte även om det fanns samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och Personlighetsegenskaper. En enkätstudie genomfördes där 74 medarbetare inom dagligvaruhandeln i Mellansverige deltog. Ett t-test visade att skillnaden mellan inre och yttre faktorer inte var signifikant. En korrelationsanalys visade på samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och Personlighetsegenskaper.

Påståendet om att ju längre ett förhållande fortgår, desto bättre lär individerna i relationen känna varandra, är ett logiskt antagande. Forskning visar att vissa Personlighetsegenskaper är mer önskvärda än andra hos en potentiell partner och att dessa egenskaper och attribut skiljer sig beroende på om ett par känt varandra lång eller kort tid. En enkätstudie genomfördes bland trettiotre par. Deltagarna uppmanades att skatta självbild, jagideal, partnerbild samt partnerideal genom att rangordna 15 Personlighetsegenskaper. Resultatet visade att individer tenderar att känna sin partner sämre i förhållanden som varat i fem till nio år i jämförelse med par som varit tillsammans kortare eller längre.

Syftet med studien var att undersöka samband mellan global arbetstillfredsställelse, Personlighetsegenskaper, psykosociala arbetsmiljöaspekter och arbetsattityder på arbetstagare i en verkstadsindustri. Dessutom var syftet att få ökad kunskap om vad det är som bidrar till global arbetstillfredsställelse. 74 deltagare besvarade frågeformuläret innehållande 53 påståenden rörande global arbetstillfredsställelse, personlighet, arbetsattityder och psykosociala arbetsmiljöaspekter. Resultatet visade samband mellan global arbetstillfredsställelse, upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön och arbetsattityderna job involvement, organizational commitment och arbetsengagemang. Det fanns inget samband mellan Personlighetsegenskaperna och global arbetstillfredsställelse.

Uppsatsen avser en kvantitativ enkätstudie baserad på BIS/BAS och Brief COPE, med syfte att undersöka olika Personlighetsegenskaper genom främst motivationsfaktorer men även copingstrategier. Urvalsgruppen innefattade anställda på en organisation inom förpackningsindustrin. Eventuell påverkan från motivationsfaktorer gällande val av copingstrategi undersöktes samt skillnader mellan tjänstemän och kollektivanställda. Resultatet visade inte på några skillnader mellan tjänstemän och kollektivanställda gällande deras skattning av arbetsmotivation. Dock framkom signifikanta skillnader mellan grupperna i användandet av vissa copingstrategier.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som personalen inom dagligvaruhandeln upplevde som viktiga för arbetsmotivationen utifrån Herzberg`s tvåfaktorteori. Studien undersökte även om det fanns samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och Personlighetsegenskaper. En enkätstudie genomfördes där 74 medarbetare inom dagligvaruhandeln i Mellansverige deltog. Ett t-test visade att skillnaden mellan inre och yttre faktorer inte var signifikant. En korrelationsanalys visade på samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och Personlighetsegenskaper.

Påståendet om att ju längre ett förhållande fortgår, desto bättre lär individerna i relationen känna varandra, är ett logiskt antagande. Forskning visar att vissa Personlighetsegenskaper är mer önskvärda än andra hos en potentiell partner och att dessa egenskaper och attribut skiljer sig beroende på om ett par känt varandra lång eller kort tid. En enkätstudie genomfördes bland trettiotre par. Deltagarna uppmanades att skatta självbild, jagideal, partnerbild samt partnerideal genom att rangordna 15 Personlighetsegenskaper. Resultatet visade att individer tenderar att känna sin partner sämre i förhållanden som varat i fem till nio år i jämförelse med par som varit tillsammans kortare eller längre.

Påståendet om att ju längre ett förhållande fortgår, desto bättre lär individerna i relationen känna varandra, är ett logiskt antagande. Forskning visar att vissa Personlighetsegenskaper är mer önskvärda än andra hos en potentiell partner och att dessa egenskaper och attribut skiljer sig beroende på om ett par känt varandra lång eller kort tid. En enkätstudie genomfördes bland trettiotre par. Deltagarna uppmanades att skatta självbild, jagideal, partnerbild samt partnerideal genom att rangordna 15 Personlighetsegenskaper. Resultatet visade att individer tenderar att känna sin partner sämre i förhållanden som varat i fem till nio år i jämförelse med par som varit tillsammans kortare eller längre.

Detta är en korrelationsstudie med avsikt att undersöka förhållandet mellan Personlighetsegenskaper och kognitiva förmågor samt detta förhållandes inverkan på prestation. Studien är baserad på övningstestningar (n = 176) med WAIS-III, FAS, det lexikala beslutstestet SLDT samt personlighetsformuläret SSP, genomförda under informella former. Signifikanta negativa korrelationer förelåg mellan resultat på kognitiva test och personlighetsvariablerna Bitterhet, Somatisk Ångestbenägenhet, Psykisk Ångestbenägenhet, Stresskänslighet och Misstroende. Ett starkt positivt samband framkom mellan Somatisk ångestbenägenhet och antalet som riktiga ord skattade pseudoord i SLDT. Ett starkt negativt samband framkom mellan Bitterhet och samtliga skalindex i WAIS-III.

Mobbing är ett socialt problem. Därför skapades denna studie för att se om samband råder mellan mobbad, mobbare och Personlighetsegenskaper. Dessutom gjordes en könsfördelning för att se om det råder några signifikanta skillnader i händelse, kön och personlighet. För att få svar på dessa syften ställdes frågorna: Hur ser mobbingen ut och vilka drabbas? Har kön och Personlighetsegenskaper någon betydelse för om man blir mobbad eller utsätter andra för mobbing? Till hjälp användes en kvantitativ undersökningsmetod.

Ungdomar med sociala anpassningsproblem kan identifieras på olika sätt, exempelvis genom deras Personlighetsegenskaper eller kognitioner. Studiens syfte är att integrera dessa aspekter och undersöka om det finns ungdomar som både är manipulativa och förväntar sig att misslyckas samt studera om deras sociala anpassningsproblem och familjeproblematik skiljer sig från andra ungdomars. I studien används sekundärdata ifrån ett utvecklingspsykologiskt projekt, bestående av enkätsvar från åttondeklassare samt deras föräldrar i en medelstor svensk stad. Resultatet visar att det existerar en undergrupp av ungdomar som är manipulativa och förväntar sig att misslyckas. Dessa ungdomar uppvisar sociala anpassningsproblem och familjeproblem i större utsträckning än övriga ungdomar.

Att det har hänt väldigt mycket inom idrotten sedan dess start vet vi, men frågan är hur idrotten kommer att utvecklas i framtiden? Ett begrepp som blivit alltmer modernt inom svensk idrott på senare år är Sport management. Med tanke på att management eller sport inte är några nya företeelser så är sport management eller management of sport heller inga nya företeelser. För flera tusen år sedan anordnades matcher och tävlingar som arrangerades av managers. Idag har kommersialiseringen och professionaliseringen ökat och vuxit sig allt starkare inom den nationella idrottssektorn.

Mobiltelefoni och SMS (textmeddelanden) är ett intresseområde på frammarsch. Avsikten med studien var att undersöka om Personlighetsegenskaper som självkänsla och locus of control har någon inverkan på vilket sätt människor använder sina mobiltelefoner. Tidigare studier har indikerat att de som föredrar textmeddelanden har lägre självkänsla än de som föredrar röstkommunikation. Ett internetbaserat frågeformulär användes för att undersöka mobiltelefonanvändningen hos studenter vid en högskola i södra Sverige, och då speciellt undersöka tal/text preferensen i relation till ålder, kön och personliga egenskaper. Överlag visade gruppen av studenter (n= 116) en preferens mot att tala (M = 4.5 med text och tala som ytterligheter på en femgradig skala).

I denna studie har femfaktor-modellen använts för att fånga personlighetsdrag i fem dimensioner. Dessa dimensioner har använts som utgångspunkt för att utröna om något specifikt personlighetsdrag leder in personer i egenföretagande. Syftet med studien ligger även i att förstå hur egenföretagare ser på sin arbetssituation och vilka faktorer som för dem är förknippat med egenföretagande. Ett handplockat urval har gjorts och vidare har ostrukturerade intervjuer genomförts som transkriberats och kodats. Resultatet tyder på att egenföretagare känner en hög grad av välmående och att de upplever en känsla av att de har frihet att göra som de själva vill.

Tvetydigheter i tidigare studier om vad arbetstagarna uppfattar som viktigast vid ett prestationsbaserat lönesystem ligger till grund för denna undersökning. Syftet var att ta reda på hur Personlighetsegenskaper och arbetsklimat, som båda är påtagliga faktorer i en organisation, påverkar attityden till individuell lön respektive löntillfredställelse. Data består av enkätsvar från 523 landstingsanställda sjuksköterskor och undersköterskor i Sverige. Hierarkiskt multipla regressionsanalyser visade att personlighet och arbetsklimat har en viss innebörd för attityden till individuell lön och lönetillfredställelse, men att även andra variabler har betydelse. Då dessa faktorer bidrar med en viss förklaring till attityden till individuell lön och lönetillfredställelse kan det vara värt att de uppmärksammas i organisationer.