Tilltalsformer och Personbeteckningar används olika i svenskan och tyskan och kan därför skapa kulturrelaterade översättningsproblem. I tyskan används idag du i informella och Sie i distanserade relationer medan nästan alla duar varandra i svenskan. I kombination med Sie används Herr/Frau samt efternamn på tyska; på svenska används nästan alltid förnamn. Personbeteckningar skiljer sig åt genom att personens kön oftast specificeras på tyska; på svenska används oftast neutrala beteckningar. Översättaren måste välja mellan att använda tilltalsformer och personbe­teckningar som de är brukliga i källspråket eller som de är brukliga i målspråket.I den här uppsat­sen undersöktes 16 svenska och 16 tyska skönlitterära verk och deras över­sättningar till det andra språket med fokus på om tilltal och Personbeteckningar översätts enligt en källtextsorienterad eller en målspråksorienterad översättningsstrategi.

I uppsatsen undersöks pronomen som kan brukas könsneutralt och omskrivningar som brukas i stället för dessa pronomen i åsyftning av en könsneutral referent (personbeteckning). Materialet som undersökts är 20 studentuppsatser, varav innehållet i 12 har ett genusperspektiv. Jag har utgått från att följande varianter har används i uppsatserna: pronomen som han och hon, dubbla pronomina: ex han/hon, det determinativa pronomenet den, reflexiva pronomen, demonstrativa pronomenen som denne/denna, indefinita pronomen, 2:a pers. personliga pronomen, pluralisformer, metonymier, upprepning av personbeteckningen, synonym till personbeteckningen, växling från singularis till pluralis, tilltal, infinitiv, passiv och substantivering.I regel brukas pronomen som han eller hon om det går att utläsa ur kontexten att en personbeteckning innefattar majoriteten män respektive kvinnor. Dessa är i grunden inte könsneutrala men kan brukas som sådana.

Jag har för denna uppsats granskat språkbruket i samtliga riksdagspartiers jämställdhetsplaner, i avseendet språk och kön, detta för att undersöka hur språkbruket ser ut för aspekterna personliga pronomina, titlar och Personbeteckningar, böjning av adjektiv i naturligt genus, förekomst av ord och ordkombinationer som ?kvinnor?, ?män? och ?kvinnor och män? och snarlika ord samt omskrivningar. De partier som omfattas av min undersökning är centerpartiet, folkpartiet, kristdemokraterna, miljöpartiet, moderaterna, socialdemokraterna och vänsterpartiet.Mitt syfte med uppsatsen är att se i hur stor grad riksdagspartierna använder ett jämställt språk. Fokus i min uppsats ligger på att analysera hur de olika partiernas texter är uppbyggda och vilka språkliga verktyg partierna använder sig av för att språket inte ska upplevas obalanserat eller riktat till endast ett av könen. En kartläggning av språkbruket i jämställdhetsplanerna kan visa på ambitionen att skriva könsneutralt, vilka strategier som tillämpas för att kringgå könsmarkörer samt eventuella omedvetna könsmarkeringar.