This study investigates a method for identifying human capital and its effect on company valuation. We devise a measure for the efficiency of human capital based on the personnel cost. We include all companies listed in the financial and industry sector on Nasdaq OMX Stockholm in an attempt to examine human capital and its effect on firm valuation. Our results indicate that a higher efficiency of human capital has a positive effect on return on assets. However, we find that our measure can be interpreted in two ways; either as a firm?s level of human capital efficiency or its dependency on human capital, to achieve its net sales and revenue.

Bakgrund: Globalisering har gjort försörjningskedjan till ett komplicerat nätverk med många påverkande faktorer. I försörjningskedjan är valet av anläggningars position viktigt för att företag ska behålla sin konkurrenskraft. Valet av lagerlokalisering har stor påverkan på ett företags framgång.  Problem: Lagerlokalisering är en komplex process med många faktorer som påverkar, att praktiskt tillämpa existerande modeller är komplicerat. Det saknas ett konceptuellt ramverk för lagerlokalisering. Syfte: Syfte med examensarbetet är att skapa en konceptuell modell för beslutsfattandet för lagerlokalisering för mindre företag, att finna relevanta faktorer samt att praktiskt göra en förstudie för ett företag med verksamhet i Norra Europa.

Den här uppsatsen undersöker hur andelen deltidsanställningar inom den kommunala verksamheten påverkar kommunernas Personalkostnader. Flera regressionsmodeller har använts på ett material bestående av Sveriges samtliga kommuner mellan åren 1998 och 2006. Resultaten har visat att en kommun som minskar andelen deltidsanställda med tio procentenheter beräknas sänka sina Personalkostnader med ca 1200 kr per kommuninvånare och år. Modellerna är signifikanta även när de kontrolleras för autokorrelation och relativt hårda antaganden om orsaksriktning och effektens fördröjning.Även deltidsanställningarnas inverkan på kvaliteten i den kommunala verksamheten har studerats. Trots svårigheterna att mäta kvalitet, tyder resultaten på att en minskning av andelen deltidsanställningar förväntas förbättra kvaliteten.Sammantaget visar resultaten att kommuner som erbjuder sina deltidsanställda möjlighet till heltidsanställning kan göra mindre ekonomiska vinster utan att försämra verksamhetens kvalitet.

Äldreomsorg och äldreboenden i Chile finns idag i liten utsträckning och är då privat finansierad, då omsorg av äldre i Chile tidigare främst har lösts med hjälp av familjen. Chiles förändrade ekonomiska, demografiska samt politiska situation har nu gjort att den chilenska staten tagit intresse i olika alternativ av äldreomsorg. Denna uppsats syfte var att skapa en kostnadskalkylering för en svensk modell av äldreboende anpassat till förhållanden och har skrivits på uppdrag från kommun i Santiago, Chile. Kostnadskalkylen skall användas som ett underlag för ett förslag om en uppstart av en chilensk äldreomsorgsverksamhet som skall utarbetas och lämnas till uppdragsgivaren. Metodologiskt sett har ett kvalitativt angreppssätt med intervjuer använts för att insamla data om kostnader från svenska äldreboenden samt information om prisnivåer i Chile.

Bakgrund: Globalisering har medfört ökad konkurrens, vilket har ställt högre krav på svenska företag. Företagen måste ständigt utvecklas för att kunna behålla sin konkurrenskraft, och företagen kan bemöta den hårda konkurrensen genom en utflyttning av verksamheten till utlandet eller utveckling på hemmaplan. EU-utvidgningen har medfört förbättrad kommunikation mellan företag och medborgare i medlemsländerna, vilket i sin tur har bidragit till det ökade intresset för de Östeuropeiska länderna. Många svenska företag väljer att flytta till Estland på grund av den geografiska närheten, tillgång till nya marknader och strävan efter kostnadsreducering.Problem: Är etablering i låglöneländer ett lyckat alternativ för svenska småföretag?Syfte: Att studera skillnader mellan svenska företag som producerar i Sverige och i Estland.

: Outsourcing har blivit en mycket vanlig företeelse i det moderna samhället och textilbranschen anses vara den geografiskt mest spridda industrin i världen med produktion oftast belägen i Asien. Outsourcing till trots finns det fortfarande vissa moment i värdekedjan som i stor utsträckning utförs i butik i Sverige trots att i stort sett alla andra tillverkande och sammansättande moment utförs i fabrik i låglöneländer. Ett av dessa moment är larmning av varor. Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur larmning av konfektionsplagg går till i svenska A-läge butiker samt analysera om förflyttningen av momentet bakåt i värdekedjan skulle kunna påverka detaljhandelns tidsbudgetering och lönsamhet. Frågeställningarna för studien är: På vilket sätt påverkar larmningsmomentets placering i värdekedjan butikens tidsbudgetering? Samt: Hur påverkas butikers lönsamhet av att larmningsmomentet förflyttas bakåt i värdekedjan? Den empiriska studien är indelad i tre delar; kvantitativa observationer i form av tidsstudier utförd hos tre butiker; kvalitativa intervjuer med sex tillfrågade butikschefer; samt kvalitativa intervjuer med huvudkontor från valda modeföretag.

Bakgrund och problemdiskussion: Under 1980-talet uppkom stark kritik mot den dåvarandeekonomistyrningen. Detta renderade i att större vikt började läggas vid icke-finansiella måttoch att kunden hamnade allt mer i fokus. I takt med detta har intäktsdrivare, det vill sägafaktorer som påverkar intäkter, fått mer uppmärksamhet. I dagens hårt konkurrensutsattamarknader blir det för företagen viktigt att förstå intäktsdrivarnas roll, dess påverkan påintäkter och att kunna dra nytta av detta i sin verksamhet. Tidigare studier har identifieratintäktsdrivare på olika nivåer men inga studier har tidigare undersökt hur vetskapen omintäktsdrivarna påverkat företags ekonomistyrning.Detta har lett fram till följande frågeställningar:· Hur kommer vetskapen om de identifierade, kundrelaterade intäktsdrivarna till uttryck iutformningen av de undersökta företagens ekonomistyrning ? vilka styrmedel berörs?· Hur används den berörda ekonomistyrningen ? vad är dess funktion och dess syfte?Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och analysera hur identifierade, kundrelateradeintäktsdrivare i tre företag inom kläddetaljshandelsbranschen kommer till uttryck iutformningen och användning av respektive företags ekonomistyrningAvgränsningar: Studiens utgångspunkt är resultatet från Nissen, Ståhl, och Ståhle (2007) därintäktsdrivare identifierades hos tre företag ? AB Lindex, JC AB och KappAhl AB ? inomkläddetaljhandelsbranschen.