Chapter 6 of the Ch?ndogya Upani?ad has often been treated in works on early Indian philosophy, as well as in some comparative studies on color symbolism. Attempts to place it in a larger framework against the background of late Vedic religion are, however, few, the rationalistic and ?tradition-challenging? appearance of the text having repeatedly been emphasized. But the doctrine contained in the text ? a cosmologic teaching on the three elements constituting the universe, each being characterized by a color (red, white, black) ? and their microcosmic counterparts in the human body, does have some clear affinities to the worldview of the Br?hma?as and ?ra?yakas, which posits a series of similar correlations (bandhu-) between macro- and microcosmos.

I följande studie kommer rekryterings- och utvecklingsmetoden Assessment Center (AC) attstuderas. Syftet med studien är att utifrån verksamma organisationers erfarenhet av AC skapa en ökad förståelse för; metodens innebörd, vilka argument som ligger till grund förorganisationers användande av metoden samt dess värde för organisationer. Studien är avkvalitativ karaktär och fokus fästs vid tolkning och förståelse av AC baserat pårespondenternas subjektiva uppfattningar och upplevelser. Studiens teoretiska referensrambehandlar; Human Resource Management, rekrytering, Personalekonomi, Talent Management och Assessment Center. Empiri har samlats från sex verksamma organisationer, varav fem organisationer vilka arbetar med AC samt en organisation som har påvisat ett eventuellt intresse av att utveckla ett AC.

Given a considerable increase in knowledge-based companies, the interest for measuring and valuing intangible assets, particularly human capital, has increased accordingly. Human capital has climbed the management research agenda as human assets make substantial contribution to the value creation in knowledge-based companies. Neither internal nor external financial statements reflect the value of an organization?s human assets. Against this backdrop, we find it interesting to explore how counting and controlling for human capital is devised.

Given a considerable increase in knowledge-based companies, the interest for measuring and valuing intangible assets, particularly human capital, has increased accordingly. Human capital has climbed the management research agenda as human assets make substantial contribution to the value creation in knowledge-based companies. Neither internal nor external financial statements reflect the value of an organization?s human assets. Against this backdrop, we find it interesting to explore how counting and controlling for human capital is devised.

Purpose:Our purpose with this essay was to see how a health promotion initiative could be profitability and how human resource cost accounting could be used for decision making. Does it cost more than it taste? Method:We have been using qualitative interviews with politicians, human health developerand accountants in a municipality. We have also collected data from a university lecturer which shows numbers from the health promotion initiative and how it is been affecting the involved staff. Result:The result show us that the politicians, human health developer and accountants all want to introduce physical exercising at work.

Immateriella resurser är i dagens postindustriella samhälle organisationens främsta tillgång. I och med att jämställdhet i organisationen kan bidra till verksamhetsutveckling och ökad lönsamhet, kan argumenteras för att jämställdhet är en immateriell resurs för organisationen. Denna resurs kan mätas med personalrelaterade nyckeltal, exempelvis JÄMIX. Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt JÄMIX används i organisationer och därmed bidra till en ökad förståelse för personalrelaterade nyckeltal med inriktning mot jämställdhet. De organisationer som medverkade i studien hade abonnerat på JÄMIX i minst två år.

Syftet: Syftet med denna uppsats är att studera och kartlägga i vilken utsträckning användandet av formella styrmedel, i ambitionen att minska sjukfrånvaron, skiljer sig mellan stora och små företag.Metod: Vi har i denna studie tillämpat en kvantitativ forskningsmetod för att besvara uppsatsens forskningsfråga och syfte. Detta sker med hjälp av en explorativ studie, baserad på 60 slumpmässigt utvalda konsultföretag inom ekonomisk och juridisk verksamhet. Vi har utifrån befintliga teorier skapat hypoteser som testats på verkligheten och vi följer därför en deduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in via telefonintervjuer och svaren har sedan sammanställts i olika tester i SPSS.Slutsats: Vi kan utifrån vår studie konstatera att användandet av formella styrmedel skiljer sig mellan stora och små företag i tre av fyra avseenden, nämligen användandet av nyckeltal, kalkyler som beslutsunderlag och användandet av förebyggande åtgärder. Detta trots att sjukfrånvaron inte skiljer sig åt mellan stora och små företag..

Kunskapssamhället är här vilket innebär att den dominerande resursen i allt fler företag är personalen. Hushållning med mänskliga resurser har blivit en central frågeställning. Modeller har utvecklats för att lyfta fram det mänskliga kapital et och syliggöra satsningar på personalen. En ny trend är att allt fler företag börjat mäta sitt humankapital. Syftet med denna uppsats är att analysera i vilket syfte företag utför humankapitalmätningar.

Uppsatsen behandlar hur företag hanterar personalens hälsa och ohälsa genom en studie av hur företag arbetar med att redovisa sjukfrånvaron och hur de arbetar med hälsofrämjande åtgärder för att förebygga och hantera sjukfrånvaron. Företagens syn på hälsobokslut diskuteras. Uppsatsen är baserad på en fallstudie i fyra olika organisationer med olika verksamheter: detaljhandel, tillverkande företag, utbildningsföretag och offentlig sektor (kommun). Uppsatsen tar sin utgångspunkt i Personalekonomiska teorier och diskuterar två hälsobokslutsmodeller. Hälsobokslut kan vara beslutsunderlag vid eventuella åtgärder som syftar till att förbättra de anställdas hälsotillstånd, men också för att minska sjukfrånvarokostnader och arbetet med att förbättra arbetsmiljön.

BAKGRUND Sjukfrånvaro är och kommer alltid att vara ett problem för företagen då den ärsvårt att undvika. Dock läggs relativt lite tid på att identifiera kostnaderna bakom sjukfrånvaro och då framförallt den kortsiktiga. Kortsiktig sjukfrånvaro orsakar mer kostnader för företaget än vad de flesta kanske tror då företaget måste kompensera den sjuka anställda om han eller hon är frånvarande.PROBLEMFORMULERING Hur kan man mäta ett företags kostnader för kortsiktig sjukfrånvaro?SYFTE Syftet med denna uppsats är att med empiriskt material och valda teorier beskriva hur man kan mäta kostnader för sjukfrånvaro i ett företag. Uppsatsen syftar att generera en kostnadsmätning gällande korttidssjukfrånvaron hos det studerade företaget.METOD Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod.

Bakgrund och problem: Långtidssjukfrånvaron har länge varit ett uppmärksammat problem och flertalet åtgärder har satts in för att minska denna. På senare tid har korttidssjukfrånvaron dock lyfts fram som ett ytterligare problem och erhållit en större uppmärksamhet i takt med dess ökning. Korttidssjukfrånvaro syns inte i offentlig statistik förrän efter den åttonde dagen och är därmed svår att studera. Likaså kan kostnaden för korttidssjukfrånvaron vara svår att fastställa eftersom korttidssjukfrånvaro består av både direkta- och indirekta kostnader.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och förklara hur stora kostnaderna är för den korttidssjukfrånvarande socialsekreteraren på en enhet i Växjö kommun. Utifrån dessa kostnader ska sedan en metodik utformas för att kunna fastställa en standardkostnad för vad korttidssjukfrånvaro per timme kostar.Metod: Under studiens gång har en abduktiv forskningsansats, en kvalitativ forskningsstrategi och en fallstudie som undersökningsdesign nyttjats.

Syfte med uppsatsen är att belysa arbetshälsovård och hälsobokslutsarbete i Finland, genom att undersöka hur två kommuner i Finland använder sig av företagshälsovård samt hälsobokslut som ett verktyg och resurs att styra samt utveckla verksamheten. Jag tittar även närmare på ett projekt, Druvan modellen, som har genomförts på en av dessa kommuner. Min uppfattning är att näringslivet och arbetslivet kommer att möta en del utmaningar i framtiden till exempel 40-talisternas pensionering och ökad antal långtidssjukskrivningar samt förtidspensioneringar. Ökat antal långtidssjukskrivningar samt förtidspensioneringar kostar stora pengar till samhället, som gör att man borde hitta ett sätt att förebygga och minska dessa. En viktig fråga är hur man då kan effektivisera arbetsmarknaden utan att bränna ut den arbetsföra befolkningen.

Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera redovisningen av personalinformation som börsnoterade IT-konsultföretag lämnar i sina årsredovisningar, samt att göra en jämförelse av eventuella förändringar som skett mellan år 1999 respektive år 2003. Vi har genomfört en kvantitativ dokumentstudie utifrån 21 stycken årsredovisningar från 1999 och 19 stycken årsredovisningar från 2003. En checklista har använts för att analysera omfattningen och typen av information. Tre hypoteser ställdes upp för att undersöka samband mellan omfattning av personalinformation och variablerna företagsstorlek, ägarstruktur samt andel utländska ägare. Den teoretiska grunden består av institutionell teori, Personalekonomi angående informationsasymmetri samt tidigare forskning inom området humankapital.

Syfte: Syftet med denna studie är att göra en beskrivning av och analysera sjukfrånvaroproblematiken på företaget Industri AB. Vi vill därmed undersöka vilka åtgärder som har genomförts för att försöka lösa problemen med sjukfrånvaron. Slutligen vill vi genomföra beräkningar på Industri AB:s sjukfrånvarokostnader för att kunna undersöka om/hur Personalekonomiska modeller går att tillämpa. Metod: Vi har inriktat oss på en deskriptiv och explorativ undersökning. Eftersom vi ville undersöka ett enda företag utifrån olika aspekter använde vi oss av fallstudiemetoden.

Denna kandidatuppsats behandlar ämnet psykosocial arbetsmiljö och personalomsättning i restaurangbranschen. Restaurangbranschen har den högsta personalomsättningen av alla svenska branscher. Då forskningen angående branschens arbetsförhållanden ur personalens perspektiv är relativt outforskad i dagsläget blir det angeläget att undersöka deras uppfattning om den psykosociala arbetsmiljön. Syftet är, därmed, att undersöka hur anställda på några à la carte-restauranger uppfattar den psykosociala arbetsmiljön samt om det har något samband med restaurangernas personalomsättning. Populationen för studien är à la carte-restauranger i Stockholms innerstad.