Syftet med det här arbetet är att definiera ett antal Perenner som stomme för jämtländska trädgårdar.Jämtland är ett av Sveriges 25 landskap. Det ligger i Norrland, i växtzon VI-VIII. I landskapet råder ett kallt klimat och det kommer mycket snö om vintrarna. Då en perenn vissnar ned om hösten och övervintrar med underjordiska växtdelar kan dess härdighet inte betecknas på samma sätt som för vedartade växter. Huruvida det finns Perenner som är speciellt ägnade till Jämtländska trädgårdar har undersökts.Med hjälp av öppna intervjuer av trädgårdsintresserade och kunniga personer bosatta och verksamma i Jämtland samt studier av relevant litteratur har jag definierat en stomme av Perenner som passar för trädgårdsodling i Jämtland.6 intervjuer har gjorts i Jämtland där Informanterna har angett Perenner som de anser vara bra val för jämtländska trädgårdar.Informanternas tips har tillsammans med litteraturstudier undersökts och diskuterats.

Denna studie handlar om Perenner och annueller i norra Sverige och vilka för- och nackdelar, kostnader och värden de har. Annueller lever bara en sommar. Det innebär att de måste köpas in och planteras varje år och sedan slängas efter varje säsong. Detta kan tyckas vara ett kortsiktigt sätt att pryda en stad, men varför används de då i så stor utsträckning? Kan Perenner som överlever från år till år ersätta annuellplanteringarna utan att göra avkall på estetiken? Vilken växtgrupp är dyrare att köpa och sköta? Dessa frågor besvaras i detta arbete. För att kunna göra uträkningar av inköpskostnader gjordes två utformningsförslag, ett för Perenner och ett för annueller. Dessa två förslag är lika stora och båda innehåller vårflor för att vara jämförbara.

Idag vet vi att kommuner kan få ner sina skötselkostnader för sina grönytor och samtidigt skapa attraktiva utemiljöer genom att använda sig av Perenner. I det här arbetet undersöks vad som är orsaken till varför det inte finns fler perennplanteringar i Sveriges kommuner och när perennplanteringar fyller sin funktion. Arbetet baseras på en undersökning där ett antal kommuner runt om i Sverige har svarat på frågor om hur de använder Perenner i sina planteringar och varför. Kommunernas svar sammanställs i diagram, vars syfte är att visa eventuella mönster som i sin tur, förhoppningsvis ger en bild av hur läget ser ut generellt. Svaren ställs därefter i relation till litteraturen som sammanfattats i en studie. Av resultaten kan vi se att intresset för Perenner är stort och det beror främst på att de är skötselsnåla. Det estetiska värdet spelar också en stor roll.

Perenner är på modet och har fått en större roll i planteringar i de offentliga rummen. Deras ekologiska och ekonomiska hållbarhet är god medan sommarblommor är både dyra och mindre bra för miljön. Det har lett till att trädgårdsexperter och forskare föreslår att sommarblommor på just kyrkogårdar ska bytas ut mot Perenner. Trots det är proportionen Perenner låg, vilket leder till frågeställningen hur inställningen till Perenner ser ut hos svenska kyrkogårdsförvaltningar. Denna uppsats undersöker dagens användning av och inställning till Perenner hos uppländska kyrkogårdsförvaltningar, vilket ger information och reflektion kring kyrkogårdarnas växtanvändnings ekologiska och ekonomiska hållbarhet och förslag på hur perennanvändningen kan utvecklas i framtiden.

Syftet med denna studie var att undersöka hur perennplanteringar kan byggas upp för att få ett estetiskt värde och vara långlivade, samt att undersöka hur planteringar kan byggas upp beroende på hur de ska upplevas och betraktas. Genom litteraturstudier och intervjuer sammanställdes olika faktorer som är bra att tänka på och ta hänsyn till för att få en lyckad växtkomposition och egenskaper hos Perenner som är bra att ha kännedom om när man skapar rabatter. Resultatet av denna datainsamling visar bland annat att det gäller att begränsa antalet växter för att få en rabatt att se estetisk och harmonisk ut. Det är först i masseffekt som de flesta Perenner kommer till sin rätt. Stommen i en rabatt kan vara Perenner som håller formen under lång tid och gör den tilltalande även om det inte är så mycket blommor.

Många svenskar är välbekanta med härdighetssystemet för träd och buskar, zonkartan som delar in Sverige i åtta odlingszoner utifrån klimat. Färre känner dock till härdighetssystemet för våra Perenner. Det är ett system med fyra kategorier, A-D, som tagits fram av svenska marknadens perennodlare. Att ha ett separat härdighetssystem för örtartade Perenner är nödvändigt då deras övervintringsstrategier skiljer sig från vedartades. Men som det ser ut idag är det många Perenner som inte får plats eller hamnar mitt emellan kategorierna varför trädgårdsbranschen nu efterfrågar en översyn av härdighetssystemet.

Den övre delen av rhododendrondalen i Göteborgs Botaniska Trädgård är relativt nyanlagd, ombyggnaden startade i början av 1990-talet, med växtmaterial från insamlingsresor runt om i världen. Rhododendronen har här fått en underordnad plats på grund av de starkväxande Perennerna som nu helt dominerar platsen under sommarmånaderna. Däremot är nedre delen av rhododendrondalen inte förändra alls. Resultatet har nu blivit att den övre och nedre delen av rhododendrondalen skiljer sig, genom att den övre delen är mer genomarbetad. Den nedre delen har inte alls ett lika utvecklat gångsystem som den över delen har och det finns inte den mängden av olika Perenner.

Perenner har under det senaste decenniet blivit ett allt vanligare inslag i den offentliga miljön, där de används för att försköna parker och torg runt om i vårt land. På många håll ser man dock bristande anläggningar, vilket gör att både upplevelsevärden och ekonomiska resurser går förlorade. Den kunskap som behövs för att skapa långsiktigt hållbara perennplanteringar är idag otillräcklig och facklitteratur är mycket begränsad. Detta examensarbete har haft som mål att samla erfarenheter från ett antal verkliga exempel, där Perenner har använts som ett centralt element med varierad framgång. I arbetet har sex perennplanterings-projekt i södra Sverige studerats, varav två bostadsgårdar och fyra parker. Genom platsbesök och intervjuer med ansvariga landskapsarkitekter eller designers, har projektens olika skeden undersökts, från projektstart till färdig anläggning. Avsikten har varit att identifiera de faktorer som är av avgörande betydelse för resultatet när man arbetar med Perenner i offentlig miljö. Med de fallstudier som har gjorts, kan man konstatera att verkligheten är komplex och att varje uppdrag är en unik situation. Några viktiga slutsatser för att nå ett långsiktigt hållbart resultat är en god samorganisation mellan de inblandade aktörerna, gedigen kunskap om växtmaterialet och en pålitlig skötsel.

Som nybliven husägare ställs man inför många nya problem, man har helt plötsligt blivit med trädgård och denna skall fyllas med växter. Sedan skall man komma ihåg vad det man har köpt heter och viktigast av allt hur man får sina dyrt inköpta nya Perenner att överleva och helst få tillväxt. Jag fick en idé om hur man kunde lösa problemet och det bästa av allt var att min idé inte fanns förut. Detta examensarbete handlar om ett faktaförberedande arbete för att senare kunna skapa ett modernt och skräddarsytt digitalt redskap till personer som är innehavare av en trädgård och besitter en klen kunskap om Perenners ståndort, skötsel och egenskaper. Det är till för dem som önskar hålla sina Perenner vid god vigör, med minsta möjliga tankearbete och tid. Denna produkt kan med en viss utbyggnad i framtiden också passa yrkesfolk som ritar och projekterar för den privata sektorn. Examensarbetets uppbyggnad består av följande delar: En undersökande del vilken består i att jag valde tre Garden-centers och intervjuade både personal och kunder för att få fram fakta, frågeställningar och kunskapsnivåer som jag kunde använda av skapandet av mitt digitala program. Jag läste också litteratur om skötsel där jag identifierade olika parametrar som behövs för Perenners sunda överlevnad. En databasdel.

Baljväxter kan utgöra ett hälsosamt och klimatvänligt alternativ till kött. Med lämpliga tillagningsmetoder utgör deras innehåll av osmältbara ämnen inget problem. I dagsläget importeras den största delen av färska och torkade baljväxter som konsumeras i Sverige. En ökad inhemsk ekologisk yrkesodling av baljväxter skulle föra med sig fördelar i form av minskad användning av gödningsmedel och gynnande effekter i ett växelbruk. I Sverige odlas i stort sett bara ärter och bruna bönor som livsmedel.

Det svenska A-D härdighetssystemet för Perenner har varit i bruk under många år i Sverige men dess användning är inte så utbredd som önskat. Härdighetssystemet togs ursprungligen fram av svenska perennodlare. Därefter vidareutvecklades de från tre till fyra härdighetskategorier. 2012 skrevs ett examensarbete kring Perenners härdighet av Fredrika Eklund. I Eklunds arbete gjordes en utredning av det svenska härdighetssystemet för Perenner samt inledande förslag på vidareutveckling av systemet med hjälp av underkategorier.

Environmental issues and ecology is something that is discussed by the Climate board of the UN and by our Swedish politicians. The first part of the thesis deals with the effects of emissions of greenhouse gases in our atmosphere. There is a discussion about what counts as greenhouse gas. Interviews have been made with two growers of annual plants and one interview with a person who has worked hard to increase the use of perennials in his work place, Mjösund?s cemetery.

Är Perenner ett användbart material för våra grönytor i stadsmiljöer, som kan väcka livslust och förmedla en känsla av livets gång och kontinuitet i en föränderlig värld? När är det bäst att använda sommarblommor och när kan Perenner vara ett bättre alternativ? Är murar och buskar det enda sättet att skapa rumslighet i den lilla skalan eller har Perennerna en uppgift att fylla även här? Jag söker i denna uppsats svar på dessa frågor och samtidigt förmedla kunskap om Perennernas mångskiftande kvalitéer. Material till uppsatsen har i huvudsak varit forskningsrapporter, handböcker och faktaböcker i ämnet. Även intervjuer med företrädare för de som planerar och de som förvaltar stadsmiljöer har gjorts. Uppsatsen belyser Perenners roll i stads- och tätortsmiljöer i allmänhet och jämför perennplanteringar med möjliga alternativ. Alternativ till perenn-planteringar kan vara sommarblommor, men också buskar, gräsmatta eller rent av hårdgjorda ytor som t ex asfalt. Nuförtiden är både barn och vuxna mer stressade än förr och ofta lever man i en miljö med många hårdgjorda ytor.

Marktäckande Perenner används mer och mer i offentliga sammanhang. Detta arbete handlar om hur låga marktäckande Perenner kan fungera som undervegetation och vilka Perenner som kan fungera bra i sådana miljöer. Riktigt låga Perenner som tar tid på sig att breda ut sig eller höga Perenner med stora blad, som också bör kallas marktäckare, behandlas inte. Syftet med arbetet var att ta reda på vilka Perenner som fungerar bra som undervegetation till träd och buskar i park och trädgård. Ett resultat är att det är avgörande för en planterings överlevnad och fortsatta funktion, att ha kunskap om platsen, platsens karaktär och ståndorten och att därefter använda växter som passar in där. Det betyder att de växter man väljer måste vara så pass livskraftiga och konkurrenskraftiga att de kan klara av att tävla om rotutrymmet i en plantering med träd och buskar.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 15 hp 2015..