I studien intervjuades sex stycken olika pedagoger från olika förskolor. De intervjuade var förskollärare och barnskötare. Syftet var att få reda på vad pedagogerna i verksamheten gör för att hjälpa stammande barn samt ta reda på hur viktigt pedagogerna anser att barnens språkutveckling är. I intervjun fick pedagogerna bland annat frågan om vad de har för erfarenhet av stammande barn, hur dem arbetar med barns språkutveckling och om de har träffat på stammande barn under deras tid i förskolan.Intervjuerna skedde på pedagogernas arbetsplatser på en bestämd tid som passade pedagogerna som skulle bli intervjuade. Resultatet blev att de flesta av dem intervjuade pedagogerna inte hade stött på några barn som stammade och pedagogerna som hade gjort det lät bara barnet vara utan att göra några speciella åtgärder.

Leandersson, A. & Magnuson, E. (2011). Förutsättningar för inkludering av elever i behov av särskilt stöd. Förstår pedagogerna, kan pedagogerna och vill pedagogerna? Halmstad: Högskolan i Halmstad, sektionen för lärarutbildningen.Vårt syfte var att undersöka förutsättningar för inkludering av elever i behov av särkilt stöd.

Detta arbete handlar om att synliggöra vardagsmatematik för barn i förskolan och vi har koncentrerat oss på om pedagogerna använder matematik i vardagen och i så fall hur de går tillväga. Resultatet av vår undersökning bygger på observationer med videokamera. Det framkom i undersökningen att pedagogerna inte tänkte matematiskt i alla vardagliga situationer. Under arbetets gång såg vi en viss skillnad i hur pedagogerna använde sig av och tog tillvara på matematiken i förskolan..

Den reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö 98, 2010) uppmanar förskollärare och arbetslag att dokumentera för att utvärdera förskolans kvalitet, så kallad pedagogisk dokumentation. Mitt syfte med denna C-uppsats är att beskriva hur pedagoger uppfattar arbetet med den pedagogiska dokumentationen. Jag delade upp syftet i två frågeställningar som sökte svar på vad pedagogerna anser ska dokumenteras och för vem, samt vad pedagogerna anser att syftet med pedagogisk dokumentation är. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats. Jag använde mig av intervjuer som informationsinhämtande metod för att få ta del av pedagogernas erfarenheter och tankar.

Syftet med studien är att studera förskolans måltider och hur matematik kan åskådliggöras i dessa, samt se hur pedagogerna synliggör och talar om matematik i måltiderna. För att ta reda på detta har vi tagit hjälp av litteratur, observationer, samtal och social media. Observationer har genomförts av en förskolas måltidssituationer (frukost, lunch och mellanmål) under två dagar. Efter observationerna genomfördes samtal med pedagogerna kring observationernas syfte. Studiens frågeställningar har lagts ut på en social media där verksamma pedagoger medverkar för att se hur pedagogerna talar om matematik i måltiderna.

Uppsatsen handlar om hur pedagoger arbetar med barns inflytande i förskolan och hur det påverkar vardagen för barnen och Pedagogerna. Syftet med mitt arbete är att synliggöra hur fyra pedagoger på två olika förskolor arbetar med barns inflytande i förskolan och deras synpunkter på området. Med det ville jag också ta reda på hur pedagogerna arbetar med barnens rättigheter i förskolan. Till detta lades användandet av demokrati i förskolan. Undersökningen har utgått från frågeställningarna: Vad betyder barns inflytande i förskolan för pedagogerna? Hur tänker pedagogerna kring barnens rättigheter? När får barnen vara med och bestämma i verksamheten? När kan barnen inte få inflytande i förskolan? För att besvara frågorna har intervjuer utförts enskilt med de fyra Pedagogerna.

Studiens syfte är att öka kunskapen om hur pedagogerna arbetar för att främja barnens samspel och gemensamma lek samt se hur de bemöter barnen vid konflikter i leksituationer. Jag gör också en jämförande analys om det som sägs i intervjuerna praktiseras i vardagen. Studien är baserad på fem intervjuer med pedagoger från en förskola samt observationer av pedagogerna i deras arbete på en 3-5-års avdelning. Resultatet visar tydliga skillnader i hur pedagogerna tror/anser att de arbetar och hur de faktiskt gör..

Uppsatsen är uppbyggd på aktionsforskning som behandlar vad pedagogerna på en förskola har för förväntningar på en ommöblering av inomhusmiljön och vad det kommer att leda till för pedagogerna i deras fortsatta arbete. Jag har även behandlat hur pedagogerna tänker när vi inreder rummen på nytt. Utgångspunkten för undersökningen har växt fram när jag har varit ute på olika förskolor och sett på den oinspirerade miljön. Min upplevelse var att det oftast saknades en filosofi om varför man möblerar som man gör.Utgångspunkten för min uppsats har varit att få svar på vad pedagogerna har för förväntningar och vad arbetet leder till i deras arbete. Detta har jag försökt att få svar på genom att intervjua pedagogerna som är med i förändringen.

Syftet med mitt arbete var att ta reda på pedagogernas syn på laborativ matematik i undervisningen, om de såg en kunskapsutveckling hos eleverna när de arbetade laborativt samt om de såg några fördelar respektive nackdelar med att arbeta med en laborativ arbetsmetod. Resultaten i arbetet kommer ifrån tre intervjuade pedagoger. De tre pedagogerna är alla ämneslärare i matematik och undervisar i ämnet i varierande årskurser. Alla tre pedagogerna jobbar med laborativ matematik i någon utsträckning. Pedagogerna tyckte att begreppet laborativ matematik var svårt att definiera då arbetsmetoden kan innehålla många olika saker.

Denna undersökning handlar om barns litterära upplevelser och hur pedagogerna förhåller sig till det. Syftet är att ta reda på vilken sorts böcker barn och pedagoger tycker om, om pedagogerna har ett pedagogiskt syfte och vem det är som väljer böcker. Vi tar reda på hur pedagogerna tänker angående bokval och om barnen är delaktiga och har inflytande över valet av lånade böcker. Vi har intervjuat pedagoger vid ett tillfälle, samt samtalat med en barngrupp vid två tillfällen. Vi upptäckte situationer där pedagoger och barn tänkte olika.

Syftet med undersökningen var att studera pedagogers upplevelser av barns motorik i förskolemiljö. För att fördjupa samt tydligare beskriva syftet valdes några frågeställningar ut: Hur upplever pedagogerna motorikens betydelse i det sociala samspelet? Hur upplever pedagogerna motorikens betydelse i lärandet? Vad kan pedagogerna göra för att hjälpa barn med den motoriskautvecklingen? För att undersöka studiens syfte användes kvalitativa intervjuer, som genomfördes med fem stycken verksamma pedagoger i två förskolor. Resultatet visade att pedagogerna har olika erfarenheter och upplevelser av begreppet motorik, men att pedagogerna gemensamt lyfter vikten av motorikens betydelse för barns utveckling. Studiens slutsats är att pedagogerna samt tidigare forskning och litteratur lyfter motorikens betydelse för barns fortsatta utveckling.

Syftet med vår studie är att ta reda på vilka attityder pedagogerna i förskolan besitter gentemot flerspråkighet. Samt att få en inblick i vad pedagogerna anser att man ska arbeta med för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. I vår studie har vi använt oss av intervju som metod då vi har intervjuat tio pedagoger på två olika förskoleverksamheter. I resultatet framgår det att majoriteten av pedagogerna i förskolan har en positiv attityd och inställning gentemot flerspråkighet och att pedagogerna kontinuerligt arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling på ett medvetet sätt. .

Examensarbetes syfte är att undersöka hur förskolepedagoger tänker kring barns motoriska utveckling samt att undersöka hur förhållandet mellan fysisk miljö och val av arbetsmetod upplevs. Huvudfrågeställningen är: Hur väljer pedagoger, utifrån den fysiska miljön, att arbeta för att främja barns motoriska utveckling? Under denna följer: Vilka metoder använder pedagogerna i arbetet med att främja barns motoriska utveckling? Vilken syn har pedagogerna på barns motoriska utveckling och förskolans roll i denna? Hur arbetar pedagogerna med motoriskt osäkra barn? Hur ser pedagogerna på miljön och dess användning? I undersökningen använde vi oss av kvalitativa intervjuer med nio förskolepedagoger. Dessa pedagoger arbetade på tre olika förskolor med olika fysisk miljö. Varje intervju tog ca 30-45 min och kompletterades med studiebesök på förskolorna.

Syftet med detta arbete är främst att undersöka vilken uppfattning och erfarenheter olika pedagoger inom förskolan har av individuella utvecklingsplaner samt på vilket sätt och varför pedagogerna använder IUP.Utifrån våra frågeställningar har vi använt oss av litteraturstudier, intervjuer samt genomfört en enkätundersökning. Vi har även samlat in IUP underlag av pedagogerna vid intervjutillfället.Svaren på intervjuerna och enkätundersökningen visar att pedagogerna har börjat skriva IUP av två olika anledningar, dels utifrån eget initiativ och dels utifrån beslut som initierats av kommunen. Genom intervjuerna, enkäterna och IUP underlagen framkom det att pedagogerna använder IUP som ett sätt att lyfta fram och se det enskilda barnet, dess starka sidor och behov. IUP används även som ett sätt för pedagogerna att utveckla sitt pedagogiska arbete och verksamheten. Studien visar också att föräldrarnas delaktighet i det egna barnets utveckling har ökat..

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogerna beskriver och uppfattar sin livsvärld i en förskola där de arbetar tillsammans med barn och barns lärande och utveckling. Forskningsfrågorna som har besvarats är: Hur upplever pedagogerna sitt arbete i förskolan? Vad upplever pedagogerna att det finns för problem och förtjänster med att arbeta i förskolan? Studien har ett hermeneutiskt angreppssätt och fem pedagoger har intervjuats samt observationer har genomförts. Resultatet visar att pedagogerna till största del upplever sitt arbete som glädjefullt och detta beror till stor del på den aktuella förskolans beskaffenhet. Problematiken återfinns då pedagogerna upplever att de verkar i för stora barngrupper och är för styrda av riktlinjer och kunskapskrav som inte är deras egna.