The main purpose of this paper is to analyse the relation between the spatial and individual structures in Paul Austers City of Glass. The interpretative discussion is focused on the novels metafictive aspects. The analyses consists that Quinn, the main character, is linked to the city environment because of his function as detective, flânuer and author. According to Baudelaire, Benjamin and Berman the two last positions are fundamental in the literary citystructure, as well as in the formation of individuality and modernity..

Syftet med denna studie är att utföra en kritisk diskursanalys av ett urval konstkritiska texter som behandlar utställningarna Paul McCarthy: Head Shop/Shop Head från 2006 och Nationalmuseums Lust & Last från 2011. Utställningarna exemplifierar det jag kallar för den provokativa konstens diskurs. Genom analyserna vill jag se hur ett urval kritiker mottagit utställningarna samt ge en bild av den provokativa konstens diskurs med dessa två utställningar som exempel..

This essay is an attempt to study some post-modern theological positions with regard to their growing interest in the use of mystical theology and mysticism in theological research in the academic post-modern world, and to see if the 19th century theologian Albert Schweitzer couldprove a resource for this understanding of mystical theology. This position is known in the essay as ?the mystical turn.?To present the background and understanding of this post-modern view of mystical theology the essay presents three theologians, namely: Andrew Louth, Mark A. McIntosh and Sarah Coakley.These three theologians argue for the use of a contemplative and transforming mysticism as a postmodern epistemology in relation to theological research, with growing concern of the status of theology in the secular and post-modern world. Having made clear the views of these three theologians the essay then presents Albert Schweitzer's view on the mysticism of Paul.

Syftet med föreliggande uppsats är att analysera Paul Austers roman Leviathan (1992) och visa hur den är ett försök att överbrygga klyftan mellan postmodernismens språkspel och realismens mimesis. Utgångspunkten är att romanen befinner sig mellan dessa två poler. Termen språkspel är sprungen ur den poststrukturalistiska (eller dekonstruktivistiska) uppfattningen om språket som ett ?spel? utan direkt förbindelse med den empiriska verkligheten. Som en motpol till detta ställs mimesistanken, enligt vilken det tvärtom är möjligt för språket att fullständigt framställa en objektiv, sann verklighet..

AbstractIn this essay I examine the exegetical problems concerning the interpretation of the metaphor ???????????????? in 2 Corinthians 2:14.The regular idea of the metaphor is that the apostle Paul is using the picture of a Roman triumph to describe the apostle?s and his co-worker?s service for God. This includes that God is leading them into many sufferings finished off with a martyr death as the triumph was very painful for its prisoners and mostly ended with an execution. But since A.D 300 such an interpretation has been questioned. Scholars react primarily to the cruelty of it and ask if that really was Paul?s meaning.

AbstractIn this essay I examine the exegetical problems concerning the interpretation of the metaphor ???????????????? in 2 Corinthians 2:14.The regular idea of the metaphor is that the apostle Paul is using the picture of a Roman triumph to describe the apostle?s and his co-worker?s service for God. This includes that God is leading them into many sufferings finished off with a martyr death as the triumph was very painful for its prisoners and mostly ended with an execution. But since A.D 300 such an interpretation has been questioned. Scholars react primarily to the cruelty of it and ask if that really was Paul?s meaning.

This essay is aiming to go through and study the most important and frequently mentioned terms and titles used in the letters of Paul to denote and describe God, the Father, the Son and the Spirit. These include ?Christ? and ?Lord? as well. The purpose has been two-fold: on the one hand I wished to study the background and meaning of the concepts in question, as used by Paul; on the other hand ? and this has been my main concern ? I specifically wanted to look at what kind of language Paul uses to denote Father, Son and Spirit in terms of their attributed characteristics, roles and theological functions.

The aim of this master?s thesis is to investigate how Paul Feyerabend?s anarchistic theory of knowledge can help our understanding of bibliographical classification and to analyse how epistemological assumptions are manifested in bibliographic classification. Paul Feyerabend?s anarchistic theory of knowledge and science is the theoretical approach of this thesis. The first part of the thesis consists of an introduction to bibliographical classification and epistemology.

The background to this thesis is the debate of the last decades within exegetics, concerning the so called "New Perspective on Paul". Starting from this discussion, the thesis is aming to investigateand discuss the function of Abraham in Paul's argument in Romans 4. This is achieved by, to start with, a thoroughly examination and analysis of different translations of Romans 4:1. Secondly, by trying how the translation suggested by Richard B. Hays can be motivated using a narrative perspective of interpretation emphazising the context of covenant history of the text, and thirdly, by examin and discuss other interpretations of the text and compare their ability to bring intelligibility to the text.

Denna studie har genomförts för att undersöka hur Meat Free Mondays kampanj för att minska människors köttkonsumtion representerar och presenterar relevanta frågor om miljö och hälsa i delar av deras externa kommunikation.Syftet har varit att se hur miljö- och hälsofrågorna presenteras och representeras i Meat Free Mondays digitala kommunikation via videoklipp och delar av hemsidan. Vi har diskuterat vilka motiveringar som finns för att helt eller delvis sluta äta kött och utgått från tidigare forskning och teori i miljö- och hälsokommunikation. Vidare har vi utgått utifrån begrepp som kommunikationskampanjer och social marketing, och utifrån ett teoretiskt ramverk över miljö- och hälsoutfall undersökt vilka motiv och retoriska resurser som används i kommunikationen. Det har även diskuterats vilken roll och verkan Paul McCartney har som ambassadör för kampanjen.Studiens metodologiska ram har baserats på Karlberg & Mrals neoaristoteliska retorikanalys av både text och bild, och huvudsakligen de tre appellerna ethos, logos, och pathos. Materialet innefattar fyra videoklipp från Meat Free Mondays YouTube-kanal där Paul McCartney framför tal, samt delar av Meat Free Mondays hemsida, med innehåll som berör aspekterna hälsa och miljö.Studien visar att innehållet av Meat Free Mondays kommunikation kombinerar olika strategier för att stärka kampanjens teser. Budskapet förmedlas genom att anspela mycket på människors ekologiska drift och gemensamma värderingar, och användandet av den retoriska appellen pathos framträder tydligt i materialet.

Uppsatsen diskuterar Platons och Derridas textkritik mot bakgrund av Paul Grices meningsteori. Vad innebär författarens död, hans frånvaro, för möjligheten att förstå text? Hur skall kontextens betydelse förstås i förhållande till Grices höga krav på intentionalitet och hur skall Platons rika textproduktion förklars mot bakgrund av Sokrates stränga kritik av det skrivna ordet? Uppsatsen mynnar ut i tanken att förståelsen av en text, signifikanstillskriften, naturligtvis kan peka i vilken riktning som helst, det Derrida kallar textens lösdriveri, men det behöver inte vara så, det är inte nödvändigt att det är så och om man accepterar Grice teori om mening, med dess höga grad av intentionalitet, kan det inte vara så. Det måste finnas ett hägn..

This essay tries to investigate the possibility to reconstruct the concept of mimesis in Martin Heidegger?s hermeneutical phenomenology in Sein und Zeit. Paul Ricoeur?s interpretation of the concept of mimesis in Aristotle?s Poetics, develops a new temporal understanding of the mimetic activity, which Ricoeur in his work Time and Narrative, claims to have the possibility to overcome the aporias in the phenomenology of time. With this criticism as the background context for the present study, seeks this essay to pick up Ricoeur?s new conception of mimesis, and use that in a comparative philosophical reflection on the basic concepts in Heidegger?s Sein und Zeit.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur trumslagaren påverkar den musikaliska helheten och interagerar med sina medmusiker i modernt jazztriospel. En jämförande analys har gjorts av skivinspelningar från 1961 och framåt med trumslagarna Paul Motian, Jack DeJohnette och Jorge Rossy. Analysen behandlar rytmik, dynamik och klangfärg i två standardlåtar, All the things you are och Solar, och baseras på transkription i partiturform med avsikt att tydliggöra musikernas interaktion. Uppsatsen innefattar även en konstnärlig del i form av en inspelning, där jag tillsammans med en pianist och en basist framför tre standardlåtar. Dessa inspelningar diskuteras i relation till det analyserade materialet.

In this essay I have aimed to examine how the theology of Paul Tillich relate to modern views of reality, both the way it was expressed in his contemporary time and the way I see it today. Reality I have defined as an entirety of the physic- and metaphysic reality. A so called panentism where God is reality and the world is a part of this reality.With Tillichs Systematic Theology as my principal material, I have first made a brief presentation of his theology, of its construction and main concepts. Then I have chosen to further examine the way he describes being, reason and revelation to see how this particular concepts of Tillich agree with my definition of reality. In this I have consulted the books Tillich in Dialogue by Mackenzie-Brown and Natural Theology Versus Theology of Nature, a book edited after the forth international Tillich symposium 1992, which had "Tillichs thinking as impetus for a discourse among theology, philosophy and natural sciences" as a theme.I have tried to point out the possibilities opened up by the ontology and epistemology of Tillich for the dialogue between theology and natural sciences.

The main purpose of this thesis is to discuss what exile writing is and who can be seen as an exile writer. If the word ?exile? is related to forced dislocation, like Paul Tabori and Sopia A. McClennen describes it, who can be viewed as an exile writer? Is Anders Olsson?s definition of an exile writer acceptable or not? Could the The Escape, a future story about exiled Northern Europeans in Myanmar, be classified as exile literature?Another purpose with this text is to describe how a story about exile can be made realistic and tangible to a reader who has not experienced exile.