Title: Jaunty Vaasa-lads and lazy boys ? a study of masculinity and Patriotism in the Civil Guard in Vaasa in relation to the Finnish Civil War of 1918.This paper deals with the subject of expressions of masculinity in relation to Patriotism and nationalism as a part of the mobilisation of the so called white side in the Finnish Civil War of 1918. With regards to how this was expressed in the local Civil Guard in the town of Vaasa. The focus   lies on the construction of an ideal masculinity within this specific Civil Guard as expressed            in the Guards own documents of different varieties, during the events in the spring of 1918 and at the one year anniversary of its outbreak. The study is first and foremost based on Joan W.

The purpose of this essay is to shed some light upon the children who grew up in Sweden after their parents fled the war in former Yugoslavia. Did the parents spread their own opinions about the other ethnicities which they fought against in the war to the children, even though they live in a new country? And if so, was it an act of Patriotism for the country they once lived in and who was to blame for the war? Did the children who grew up in Sweden share the same attitudes as their parents? To find out about this we used interviews with four people, all with heritage from former Yugoslavia, Bosnia and Croatia. What we found out was that the thoughts from the parents partially were passed down to their children, even though the children thought that they had formed their own opinions. In this case the thoughts didn?t relate to any kind of Patriotism or who to blame for the war, they rather believed that they shouldn?t blame the other ethnic groups for the war.

The purpose of this essay is to shed some light upon the children who grew up in Sweden after their parents fled the war in former Yugoslavia. Did the parents spread their own opinions about the other ethnicities which they fought against in the war to the children, even though they live in a new country? And if so, was it an act of Patriotism for the country they once lived in and who was to blame for the war? Did the children who grew up in Sweden share the same attitudes as their parents? To find out about this we used interviews with four people, all with heritage from former Yugoslavia, Bosnia and Croatia. What we found out was that the thoughts from the parents partially were passed down to their children, even though the children thought that they had formed their own opinions. In this case the thoughts didn?t relate to any kind of Patriotism or who to blame for the war, they rather believed that they shouldn?t blame the other ethnic groups for the war.

Intentionen med detta arbete är att uppmärksamma citizenship education som blivit allt mer betydande när det gäller skapandet av nationell enighet/identitet i Kenya. Mer specifikt innebär det att arbetets syfte var att undersöka hur utvalda kenyanska gymnasielärare arbetar med att förmedla kunskapen om citizenship education för att skapa nationell identitet och vilket innehåll som presenteras. Bifrågan blir om lärarna därefter uppmanar eleverna på något sätt att praktisera den kunskap som förmedlas i skolan om demokratiska rättigheter i samhället. För att besvara undersökningens frågeställningar har jag granskat dokument, i form av litteratur och databaser samt genomfört intervjuer, vilka sedan har analyserats. Respondenterna i intervjuerna har fått svara på likvärdiga frågor och ämnesområden där sedan dessa har satts i kontrast mot varandra för att frambringa eventuella differenser.

Nationalismens utbredning i svenska läroböcker förändras med tiden i form av illustrationer, omfattning samt text-och bildmaterial. De böcker som jag studerat i denna uppsats är valda utifrån tre tidsnedslag (1920-, 1960-, 2000-tal) där varje tidsnedslag representerar en form av nationalism som både är lik och olik de andra tidsnedslagen. Genrellt sett så utvecklas nationalismen i takt med samhällets förändringar och ideologier. Det är utifrån samhällets behov som nationalismens utbredning tar form, vilket sedan påvisas i läroböckerna. Historiskt har nationalismen i svenska läroböcker gått från att fungera som propagandamaterial till att spegla en typ av mångkulturalism..

Syftet med studien är att undersöka hur två verklighetsbaserade Hollywoodfilmer, Pearl Harbor och World Trade Center, framställer det amerikanska folket samt dess fiender när landet blir attackerat.Vår studie är baserad på en kvalitativ kritisk diskursanalys förankrad i hermeneutiken, Vi väljer ut två filmer som vi sedan granskar och analyserar.Analysen visar att trots filmerna skiljer sig i handling och när de utspelar sig, så har de många gemensamma faktorer. Det framstår som att USA blir oskyldigt attackerat eftersom det inte redogjorts i filmerna några bakomliggande faktorer till vad som hänt. Genom symboler, handlingar, musik och tal speglas en påtaglig amerikansk Patriotism i båda filmerna, det amerikanska folket framställs som hjältar, både uniformsbeklädda och privatpersoner. Fienden är en anonym makt som publiken aldrig får chans att identifiera sig med och framställs som hjärtlös och kall genom musik, färger och bildberättande..

Denna uppsats behandlar lärarkårens nationalismunder perioden 1882-1914. Dess syfte är att undersöka hur lärarkåren underdenna period ansåg att man bäst förmedlade nationell fostran och vad dennafostran borde innebära. Med hjälp av den tidigare forskningen på området somofta behandlar skolans roll och funktion inom nationalistisk fostran så har jagtagit mig an att undersöka hur lärarkåren själva uttryckt denna sin roll ochuppgift genom sitt dåtida fackorgan SvenskLäraretidning. De teorier som jag stöder mig på har framföralltpresenterats av författarna Eric Hobsbawm och Herbert Tingsten. Den förre harbeskrivit ingående hur nationalism, Patriotism och fosterlandskärlek bildas ochvad de stöder sig på, den senare har mer ingående beskrivit processen i Sverigeoch i förhållande till skolväsendet.

Det här är en studie i syfte att analysera den moçambikiska läroplanens värdegrundspolicy utifrån dess kapitel ?vision och uppdrag?. Genom denna analys undersöks vilka egenskaper samhället eftersträvar hos sina samhällsmedborgare och belyser hur eventuella diskurser i läroplanen kan ses ge mening till den goda samhällsmedborgaren.  Läroplanen interpreteras även ur ett socio-historiskt perspektiv.Genom att göra en diskursanalytisk studie på den moçambikiska läroplanstextens kapitel ?vision och uppdrag? utkristalliseras underelement, nodalpunkter och diskurser som både ger svar på vad som efterfrågas hos en god samhällsmedborgare och beskriver generella regelbundenheter som kännetecknar texten. Avslutningsvis appliceras svensk läroplansforskning på läroplanstexten för att undersöka om man utifrån det kan säga något om det moçambikiska samhället.En god samhällsmedborgare i Moçambique kännetecknas till stor del i läroplanen som någon som bidrar till att lyfta landet ur fattigdom, både individens och samhällets i stort, samt bidrar till att bevara freden i landet.

Det här är en studie i syfte att analysera den moçambikiska läroplanens värdegrundspolicy utifrån dess kapitel ?vision och uppdrag?. Genom denna analys undersöks vilka egenskaper samhället eftersträvar hos sina samhällsmedborgare och belyser hur eventuella diskurser i läroplanen kan ses ge mening till den goda samhällsmedborgaren.  Läroplanen interpreteras även ur ett socio-historiskt perspektiv.Genom att göra en diskursanalytisk studie på den moçambikiska läroplanstextens kapitel ?vision och uppdrag? utkristalliseras underelement, nodalpunkter och diskurser som både ger svar på vad som efterfrågas hos en god samhällsmedborgare och beskriver generella regelbundenheter som kännetecknar texten. Avslutningsvis appliceras svensk läroplansforskning på läroplanstexten för att undersöka om man utifrån det kan säga något om det moçambikiska samhället.En god samhällsmedborgare i Moçambique kännetecknas till stor del i läroplanen som någon som bidrar till att lyfta landet ur fattigdom, både individens och samhällets i stort, samt bidrar till att bevara freden i landet.

SAMMANFATTNINGTitel:Svenska konsumenters attityd till import - En empirisk studie av konsumentetnocentrism iSverigeNivå:Kandidatuppsats i ämnet företagsekonomi: MarknadsföringFörfattare:Sofia Ahlström & Niklas WangsellHandledare:Jonas KågströmDatum:2013 - JanuariSyfte:Syftet med detta examensarbete är att analysera hur stor grad av konsumentetnocentrism densvenske konsumenten uppvisar. Detta gör vi med hjälp av Shimp & Sharmas (1987) skalaconsumerethnocentric tendencies scale(hädanefter CETSCALE) samt tidigare beprövade undervariabler.Syftet är även att analysera hur undervariablerna samt vår egen variabel, grön protektionism, kanförfina CETSCALE. Förhoppningen är att resultatet ska ge företag en fördel avseendemarknadsföring på den svenska marknaden.Metod:Med utgångspunkt i tidigare forskning konstruerades en enkät med 24 frågor. Utifrån ettslumpmässigt sannolikhetsurval fick var femte person på Gävles tågstation en förfrågan om attsvara på enkäten. Totalt samlades 123 enkäter in och ett bortfall på 48 stycken registrerades.

SARS [Severe Acute Respiratory Syndrome] penetrated China in spring of 2003, created havoc in the social society, exposed weaknesses within the political system and pushed the nation towards a crisis of confidence. At the same time the crisis revitalised the Party's position, brought people from different social stratum together and had a beneficial impact on the populace's knowledge on health related issues.What makes the SARS crisis in China interesting for further and deeper investigation is the method it chose to respond to its national crisis. They plan of response was indeed a retrogression back to "older" times, using methods and propaganda very much like those used during Mao Zedong and later Deng Xiaoping. The first step of response was denial and cover up of the real situation, which quickly turned to unprecedented transparency, as the magnitude of SARS became known. The Party and the government were quick to proclaim themselves as the bearer of the key knowledge and information on how to best fight the disease, this in sharp contrast to the political trend of more co-operation between the private and public sector and political transparency.