Bakgrund: En viktig del i att jobba som sjuksköterska är att kunna förse patienter med god omvårdnad. Att jobba i en operationssal innebär att jobba enligt ett tidsschema där de olika yrkesgrupperna ofta jobbar parallellt med varandra för att uppnå hög effektivitet. Operationssjuksköterskor ansvarar för hygien och sterilitet under operation och mötet med en vaken patient blir ofta kort och intensivt. Man arbetar med en patient i gången vilket möjliggör ett personcentrerat vårdande. Syfte: syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av Patientkontakt.

Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor på en allmänpediatrisk avdelning disponerar sin tid gällande administrativa arbetsuppgifter jämfört mot direkt och indirekt Patientkontakt. För att granska detta fenomen utfördes en aktivitetsstudie. Metod designen var icke experimentell deskriptiv observationsstudie. Där sju olika sjuksköterskor följdes under femton dagar där tidmätning skedde av på förhand kategoriserade aktiviteter. Kategoriseringsschema innehöll nio olika kategorier.

IntroduktionDen perioperativa vårdprocessen syftar till att ge sjuksköterskan och patienten en möjlighet att genom kontakt skapa en relation.SyfteSyftet med denna studie var att undersöka vad Patientkontakt innebär för operationssjuksköterskor.MetodStudiens deltagare var operationssjuksköterskor som tillfrågades om vad Patientkontakt innebar fördem. En kvalitativ innehållsanalys gjordes på intervjuerna som kodades och delades in i kategorierutifrån de meningsbärande delar som framkom.ResultatOperationssjuksköterskorna strävar efter att inge förtroende och trygghet genom att etablera en brakontakt med patienten. Genom kontakten får operationssjuksköterskorna möjlighet att tillämpa sinaomvårdnadskunskaper samt att få visa vem de är.DiskussionTrygghet, förtroende och kommunikation är grunden för en bra relation mellan sjuksköterskan ochpatienten. Relationen ger sjuksköterskorna en känsla av helhet såväl yrkesmässig som personlig. Dåsjusköterskan och patienten möts som individer kan de skapa en mellanmänsklig relation som är enförutsättning för god omvårdnad.SlutsatsOperationssjuksköterskorna värdesätter Patientkontakten.

Bakgrund: En viktig del i att jobba som sjuksköterska är att kunna förse patienter med god omvårdnad. Att jobba i en operationssal innebär att jobba enligt ett tidsschema där de olika yrkesgrupperna ofta jobbar parallellt med varandra för att uppnå hög effektivitet. Operationssjuksköterskor ansvarar för hygien och sterilitet under operation och mötet med en vaken patient blir ofta kort och intensivt. Man arbetar med en patient i gången vilket möjliggör ett personcentrerat vårdande. Syfte: syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av Patientkontakt.

Syfte: Att utreda om primärvårdssjuksköterskor i Uppsala län upplevde att det fanns faktorer sompåverkade deras möjligheter att skriva ut fysisk aktivitet på recept.Metod: Deskriptiv kvalitativ intervjustudie. Sju primärvårdssjuksköterskor inom Uppsala län harintervjuats med semistrukturerad metod. En kvalitativ innehållsanalys enligt Granheim ochLundman (2003) utfördes på manifest nivå.Resultat: Primärvårdssjuksköterskor i Uppsala län upplevde att det fanns faktorer som påverkadederas möjligheter att förskriva FaR. Det uppgavs nödvändigt att ha kunskap om hur man arbetarmed förskrivning av FaR och att uppleva sig kunna motivera patienter som har mindre mottaglighetför FaR. Att ha tillräckligt med tid avsatt upplevdes som en förutsättning för förskrivningen.

Syfte: Att utreda om primärvårdssjuksköterskor i Uppsala län upplevde att det fanns faktorer sompåverkade deras möjligheter att skriva ut fysisk aktivitet på recept.Metod: Deskriptiv kvalitativ intervjustudie. Sju primärvårdssjuksköterskor inom Uppsala län harintervjuats med semistrukturerad metod. En kvalitativ innehållsanalys enligt Granheim ochLundman (2003) utfördes på manifest nivå.Resultat: Primärvårdssjuksköterskor i Uppsala län upplevde att det fanns faktorer som påverkadederas möjligheter att förskriva FaR. Det uppgavs nödvändigt att ha kunskap om hur man arbetarmed förskrivning av FaR och att uppleva sig kunna motivera patienter som har mindre mottaglighetför FaR. Att ha tillräckligt med tid avsatt upplevdes som en förutsättning för förskrivningen.

Syfte: Att utreda om primärvårdssjuksköterskor i Uppsala län upplevde att det fanns faktorer sompåverkade deras möjligheter att skriva ut fysisk aktivitet på recept.Metod: Deskriptiv kvalitativ intervjustudie. Sju primärvårdssjuksköterskor inom Uppsala län harintervjuats med semistrukturerad metod. En kvalitativ innehållsanalys enligt Granheim ochLundman (2003) utfördes på manifest nivå.Resultat: Primärvårdssjuksköterskor i Uppsala län upplevde att det fanns faktorer som påverkadederas möjligheter att förskriva FaR. Det uppgavs nödvändigt att ha kunskap om hur man arbetarmed förskrivning av FaR och att uppleva sig kunna motivera patienter som har mindre mottaglighetför FaR. Att ha tillräckligt med tid avsatt upplevdes som en förutsättning för förskrivningen.

Syftet med studien var att underso?ka hur fo?ljsamheten av handhygien vid venprovtagning var pa? en va?rdcentral i so?dra Sverige. Bakgrund. Varje a?r drabbas tusentals patienter av va?rdrelaterade infektioner, VRI. Den vanligaste smittva?gen i va?rdarbete a?r kontaktsmitta via ha?nder.

Det har varit känt sedan 1800-talet att en god handhygien leder till en minskning av vårdrelaterade infektioner (VRI). Mer än 150 år senare brister fortfarande vårdhygienen och bara i Europa drabbas årligen omkring 3,2 miljoner människor av VRI. Ökade kostnader för hälso- och sjukvården blir följden av VRI men framförallt ett stort och onödigt lidande för patienten. Följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler har i ett flertal studier visat sig vara en betydande åtgärd för att bekämpa VRI. Trots det finns det endast ett fåtal studier om följsamheten inom ambulanssjukvård och resultaten är varierande men genomgående påvisas låg följsamhet.

Syfte: Att utreda om primärvårdssjuksköterskor i Uppsala län upplevde att det fanns faktorer sompåverkade deras möjligheter att skriva ut fysisk aktivitet på recept.Metod: Deskriptiv kvalitativ intervjustudie. Sju primärvårdssjuksköterskor inom Uppsala län harintervjuats med semistrukturerad metod. En kvalitativ innehållsanalys enligt Granheim ochLundman (2003) utfördes på manifest nivå.Resultat: Primärvårdssjuksköterskor i Uppsala län upplevde att det fanns faktorer som påverkadederas möjligheter att förskriva FaR. Det uppgavs nödvändigt att ha kunskap om hur man arbetarmed förskrivning av FaR och att uppleva sig kunna motivera patienter som har mindre mottaglighetför FaR. Att ha tillräckligt med tid avsatt upplevdes som en förutsättning för förskrivningen.

Den viktigaste åtgärden för att förhindra uppkomst av vårdrelaterade infektioner är att tillämpa de riktlinjer som finns att tillgå för basal och personlig hygien. Syftet med studien var att undersöka hur dessa riktlinjer efterföljdes av vårdpersonal vid två kirurgiska avdelningar samt om information eller utbildning beträffande riktlinjerna erhållits. Detta har undersökts genom observationer vilka dokumenterades med fältanteckningar. Materialet från fältanteckningarna analyserades med innehållsanalys. För att få svar på frågan om information eller utbildning om riktlinjerna erhållits ombads deltagarna besvara en enkät.

Syfte: Beskriva hur arbetstidsfördelning och arbetssituation ser ut för sjuksköterskan på en hjärtavdelning. Metod: Strukturerad observationsstudie av deskriptiv design med kvantitativ ansats. 14 sjuksköterskor observerades under 18 arbetspass. Ett kategoriseringsschema användes som mätinstrument. Data bearbetades med en kvantitativ analysmetod.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) orsakar både lidande och ökad mortalitetsrisk. Handhygien anses som en viktig åtgärd för att förebygga uppkomsten av VRI. Detta beror på att händerna ses som en vektor i transmissionen av smittsamma patogener mellan individer, platser och föremål. Både sjukvårdspersonalens och patienternas handhygien är därför betydelsefulla. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur följsamheten av handhygien bland sjukvårdspersonal och patienter ser ut och påverkar uppkomsten av vårdrelaterade infektioner.

Bakgrund: Ett flertal studier visar på att följsamhet i handhygien bland sjukvårdspersonal är låg.Syfte: Den föreliggande studien syftade till att identifiera vilka hinder som försvårar följsamheten i handdesinfektion för sjuksköterskor och undersköterskor.Metod: Undersökningen utfördes på tre slumpmässigt utvalda vårdavdelningar på ett sjukhus i Mellansverige i mars 2014. Sjuksköterskor och undersköterskor besvarade en enkät som konstruerats för studien.Resultat: Av studiens tilltänkta undersökningsgrupp (n=110) svarade 70 vilket motsvarar en svarsfrekvensen på 64 %. Resultatet visar att det var vanligare att desinfektera händerna efter Patientkontakt än före.  Det som i störst utsträckning angavs som hinder till att utföra handdesinfektion var tidsbrist och brist på tillgängligt handdesinfektionsmedel. Sjuksköterskor angav att de utför handdesinfektion i lägre utsträckning till följd av brist på tillgängligt handdesinfektionsmedel än undersköterskorna. Vidare framkom att de med kortare arbetserfarenhet än genomsnittet (14,3 år) angav i större utsträckning än de med längre arbetserfarenhet att de inte utförde handdesinfektion.Slutsats: Vårdpersonal uppger att det är vanligare att desinfektera händerna efter Patientkontakt än före, liksom att tidsbrist och brist på tillgängliga handdesinfektionsmedel utgör tydliga hinder för god följsamhet i handdesinfektion.

Handhygien är den mest effektiva metoden för att motverka smittspridning och för att förebygga och begränsa förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Att ?bara tvätta händerna? är dock inte tillräckligt för att åstadkomma ett adekvat skydd mot smittspridning. Handhygienen skall dessutom genomföras på ett korrekt sätt och vid rätt tillfälle i enlighet med föreskrivna riktlinjer. Syftet med denna litteraturstudie var att studera hur befintliga riktlinjer avseende handhygien i vårdarbete efterföljs av vårdpersonal i västvärlden.