Idag går det att publicera och hämta information från databaser på Internet. Inom hälso- och sjukvården kan förbättringar av vården ske om Patientjournaler fanns tillgängliga på Internet. Här undersöks om det under svenska förhållanden är genomförbart. Studien syftar till att belysa för och nackdelar med att publicera Patientjournaler på Internet samt att belysa specifika egenskaper hos Patientjournaler som måste tas hänsyn till vid en eventuell publicering.Informationen om en patient måste skyddas mot att obehöriga kommer åt eller ändrar den. Den måste även vara åtkomlig just då den erfordras av en auktoriserad användare.

Allt fler svenska vårdgivare ger patienter direktåtkomst till sina Patientjournaler via internet. För att göra sådana tjänster så lättanvända som möjligt är det viktigt att förstå vad användarna har för bild av vad en patientjournal är och hur den är strukturerad. I den här rapporten presenteras en undersökning av hur användare uppfattar Patientjournaler. Undersökningen har omfattat intervjuer, öppen kortsortering (med inledande free-listing) och användningstest ? metoder som kompletterat varandra bra.

Detta examensarbete handlar om huruvida aktiva kort kan användas som säkerhetshjälpmedel vid hantering av datoriserade Patientjournaler inom sjukvården.Rapporten börjar med en beskrivning av informationssystemen och informations-säkerheten inom sjukvården. Därefter ges en beskrivning av aktiva kort, deras för- och nackdelar samt vilka säkerhetsfunktioner som kortet tillhandahåller.Fokuseringen ligger på om är det tekniskt möjligt för behörig personal att med hjälp av aktiva kort logga in på olika informationssystem och ge dem tillgång till den information som de behöver i patientjournalen och ändå hindra obehörig åtkomst. Gällande lagar och föreskrifter tas i beaktning samt hur aktiva kort kan användas vid digital signering av Patientjournaler.Undersökningen har genomförts med hjälp av litteraturstudie. Först undersöktes vilka krav som bör uppfyllas när Patientjournaler skall datoriseras. Därefter studerades vad som är tekniskt möjligt att utföra med aktiva kort.

Syftet med denna studie är att undersöka hur unga kvinnor framställs genom psykiatrisk journaltext. Tre unga kvinnors Patientjournaler fungerar som källa till analys av framställningssätt med fokus på konstruktion och skapandet av sjukdom i text. Denna studie visar på hur olika uttryckssätt och formuleringar i psykiatrijournalen ger möjlighet för vården att förstärka och framhäva sjukdom. Överlag så visar denna studie på att många journalanteckningar är sakliga och korrekta i sin utformning. Dock visar analysen även på hur författare av journaltext väljer att använda sig av kränkande uttryck och värderande ord..

Allt större och större andel företag väljer att presentera och förmedla varor och tjänster via e-handel. En viktig aspekt vid e-handel är att kunden känner förtroende för e-handelsapplikationen och företaget. Denna rapport redogör för vilken inverkan multimediala inslag har för förtroendet av en e-handelsapplikation, vid initialt användande. En undersökning har genomförts med hjälp av en kooperativ utvärdering av fyra e-handelsapplikationer vilka innehåller olika typer av multimediala inslag har.Resultatet av undersökningen visar att multimediala inslag inverkar positivt på förtroendet för e-handelsapplikationer. Däremot finns indikationer på att för hög grad av multimedialt inslag inverkar negativt på förtroendet för e-handelsapplikationer..

Sekretessbelagd.

Inom hälso- och sjukvården har elektroniska patientjournalsystem (EPJ) börjat implementeras och införandet av EPJ har medfört en förändrad arbetssituation för de olika yrkesgrupperna. Syftet med denna undersökning är att öka förståelsen för de olika yrkesgruppernas arbetssituation efter införandet av EPJ. En studie har genomförts vid Norrbottens Läns Landsting där fem personer från olika yrkesgrupper intervjuats. Slutsatsen av denna undersökning visar exempelvis att dokumentationen har ökat men kontexten har inte skapat förutsättningar för att hantera dokumenteringen i alla avseenden sedan införandet av EPJ. Detta har skapat stress och oro hos vårdpersonalen.

Den här uppsatsen handlar om Patientjournaler, och om hur de förhåller sig till Patientdatalagens paragraf 13. Enligt patientdatalagen ska Patientjournaler vara tydligt utformade och så lätta som möjligt att förstå för patienten. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur journalerna, och skribenterna bakom, förhåller sig till lagen. Ett annat syfte med uppsatsen är att undersöka patientjournalen som genre. Genreanalysen och Per Ledins definition av genrer utgör uppsatsens teoretiska ram.Materialet för undersökningen är sex stycken journaler från Karolinska sjukhuset (KS).

Vårdprogram för höftfraktur har tidigare använts vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.  Höftspår är en ny process och målet är att underlätta flödet genom hela vårdkedjan.Syfte: Syftet är att studera hur Höftspår har påverkat omvårdnaden inom områdena; smärtskattning, smärtbehandling, vårdtid, förekomst av hudinspektion samt förekomst av trycksår hos patienter med höftfraktur, i jämförelse med Vårdprogram för höftfraktur.Metod: Journalgranskning utfördes med en retrospektiv, deskriptiv och komparativ design. Urvalet utgjordes av 30 Patientjournaler i grupp I, före införandet av Höftspår, och 30 Patientjournaler i grupp II, från införandestart för Höftspår. Inkluderade Patientjournaler var diagnosgrupp höftfraktur, >60 år, ankomst till akutmottagning med ambulans, bedömas av läkare som operationsfall med inläggning på samma sjukhus. Av de 30 granskade Patientjournalerna i grupp II var inklusionskriteriet även fascia-iliaca blockad.Resultat: Resultat som framkom var kortare vårdtid på akutmottagning och en minskning i administrerad opiat.

Akut smärta är det vanligast förekommande symtom som den prehospitala akutsjukvården ställs inför. Behandlingsriktlinjerna presenterar intranasalt Fentanyl som ett alternativ för akut smärtlindring. Då det finns ett begränsat utbud av studier utförda på vuxna och inom prehospital akutsjukvård var syftet med studien att beskriva effekter av intranasal administrering av Fentanyl i prehospital akutsjukvård. Studien genomfördes med en kvantitativ metod och med en retrospektiv, deskriptiv design. Studien baserades på en granskning av 15 Patientjournaler från Ambulanssjukvården i Region Halland och deras journalsystem Paratus.

Syftet med denna uppsats är att genom Patientjournaler undersöka hur mentalpatienter har behandlats vid Lunds hospital under åren 1879,1896 samt 1916. Det som undersökts är vilka personer som intogs för vård, vilka intagningsskälen var, vilken diagnos som tilldelades de intagna samt vilken behandling de sinnessjuka fick. Källmaterialet har bestått av Patientjournaler från avgångna patienter och detta material finns på Arkivcentrum Syd i Lund. Metoden som jag använt mig av har gått ut på att gå igenom journalerna och undersöka vilka diagnoser som tilldelades de sjuka, hur långa vistelsetiderna var, kvinnornas ålder och civilstånd, vilka intagningsorsakerna var samt vilka behandlingar och mediciner som ordinerades. Resultaten av undersökningen räknades sedan ihop och sammanställdes i tabeller vilka ligger som bilagor i arbetet.

En undersökning har gjorts för att ta reda på vad användarna tyckte om den utbildning de fick i det system som införts på deras arbetsplats, men även vad de tycker om systemet i sig.Undersökningen har varit en kvalitativ studie med kvalitativa intervjuer. Intervjuer har gjorts med en projektledare, en person ur utbildningsgruppen och fyra användare på Lasarettet i Motala. Det har även gjorts en observation av användarna vid ett utbildningstillfälle.Det huvudsakliga resultatet som framkom var att användarna är väldigt nöjda med hur systemet är tänkt att fungera, det ger både ökad patientsäkerhet men det gör även många arbetsuppgifter enklare och smidigare. Det framkom dock att användarna har en del negativa synpunkter på utbildningen och hur den har varit upplagd. Utbildningen var konstruerad så att flera olika yrkesgrupper fick gå samtidigt, vilket användarna såg som ett problem.

Allogen SCT, kan ge biverkningar på mäns sexuella hälsa i form utav minskat sexuellt intresse, skador på genitalierna och sexuell dysfunktion men även psykiska påfrestningarna från grundsjukdomen och behandlingen kan påverka patienternas sexuella hälsa. Detta examensarbete ingick i ett kvalitetsutvecklingsprojekt i vilket välbefinnande efter allogen stamcellstransplantation undersöktes. I projektet ingick tio studenter som tillsammans gick igenom journalhandlingar för patienter som genomgått allogen STC, för att ta reda på hur patienternas välbefinnande påverkades under ett år efter allogen SCT. Syftet med detta examensarbete var att beskriva i vilken omfattning sexuell hälsa dokumenteras samt vilka eventuella problem med sexuell hälsa som dokumenterats i Patientjournaler hos män under det första året efter genomgången allogen SCT. Examensarbetet var en retrospektiv, longitudinell, ickeexperimentell empirisk uppföljningsstudie med en kvalitativ ansats.

Syftet med denna uppsats är att genom Patientjournaler undersöka hur mentalpatienter har behandlats vid Lunds hospital under åren 1879,1896 samt 1916. Det som undersökts är vilka personer som intogs för vård, vilka intagningsskälen var, vilken diagnos som tilldelades de intagna samt vilken behandling de sinnessjuka fick. Källmaterialet har bestått av Patientjournaler från avgångna patienter och detta material finns på Arkivcentrum Syd i Lund. Metoden som jag använt mig av har gått ut på att gå igenom journalerna och undersöka vilka diagnoser som tilldelades de sjuka, hur långa vistelsetiderna var, kvinnornas ålder och civilstånd, vilka intagningsorsakerna var samt vilka behandlingar och mediciner som ordinerades. Resultaten av undersökningen räknades sedan ihop och sammanställdes i tabeller vilka ligger som bilagor i arbetet.

Syftet med studien var att undersöka kommunsjuksköterskan omvårdnadsdokumentation om bensår i hemsjukvård. Som metod valdes journalgranskning. Resultatet visade att omvårdnadsdokumentationen brister på många sätt..