Patentsystemet kan ge upphov till vad som kallas patentsnår, där en aktör som vill producera en produkt eller bedriva en process måste vända sig till de olika patentinnehavare vilka innehar rättigheterna till de nödvändiga teknikerna för att få göra detta. Det här är ett förfarande som är både kostsamt och tidskrävande och därigenom får en dämpande inverkan på innovationen. För att hantera detta kan patentinnehavare gå samman i en patentpool och genom denna gemensamt licensera ut de patent vilka krävs för att producera en produkt eller bedriva en process.Dessa poolsamarbeten som berör monopolrättigheter kan dock skapa konkurrensbegränsande effekter. Genom tiderna har domstolarna gått från en bedömning av Patentpooler som en rättmätig utbyggnad av patenträtten, till en bedömning att varje avtal som ökar patenträttens omfattning är olaglig för att slutligen tillämpa regler som tar hänsyn till positiva och negativa effekter och därifrån göra en avvägning i fall till fall.Den tidiga utvecklingen tog plats i Förenta staterna men det nuvarande rättsläget är i stort det samma också i EU. De första reglerna som utfärdats om Patentpooler är de riktlinjer som kommissionen gav ut 2004, dessa ger ledning om hur kommissionen kommer att bedöma ett poolsamarbete men de utgör inte bindande rätt.