Bakgrund: En moder som lider av post Partum depression har svårare att knyta an till sitt barn. Barnets kognitiva och känslomässiga utveckling kan då hämmas. Det är viktigt att tidigt upptäcka dessa mödrar för att på så vis kunna erbjuda stöd och förkorta moderns sjukdomstid. Syfte: Syftet var att belysa BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till mödrar med post Partum depression. Metod: Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.

Post Partum depression (PPD) drabbar mellan 10 ? 15 % av nyförlösta mödrar. Att drabbas av en PPD kan orsaka känslomässiga och kognitiva besvär för hela familjen. Kvinnan löper också en större risk att drabbas av en depression senare i livet, vilket är en faktor som kan påverka mammans relation till barnet och sin omgivning. En tidig korrekt behandling är viktig för mammans framtida välbefinnande.

Föräldraskapet innebär en stor livsförändring och medför både positiva och negativa upplevelser. Det är viktigt att föräldrar och barn får ett fungerande samspel för att ha möjlighet att utveckla en god anknytning. Bristande samspel har konsekvenser för barnets utveckling men även för hela familjen. Nyblivna föräldrar befinner sig i en sårbar period i livet och var tionde kvinna drabbas av en depression efter förlossningen. Familjen behöver stöd från omgivningen och BVC-sjuksköterskan har en viktig del i detta stöd.

Med rötter i 1970-talets kvinnorörelse, under parollen ?Det personliga är politiskt?, satte konstnären Mary Kelly moderskap, barnafödande och barnomsorg under lupp i samband med sitt verk Post-Partum Document, 1973-1979. För många kvinnliga konstutövare som gjorde sitt bästa för att, via konsten, frigöra sig från sociala roller och nedärvda beteendemönster, möttes hennes initiativ att ge en bild av denna för dem bromsande moderlighet, med förvåning.Mary Kelly delade konceptkonstens politiska patos för en distanserad reflektion över den kulturella diskursen men hon bytte den lingvistiska analysen mot psykoanalysen. Hennes råmaterial var den subjektiva erfarenheten: kroppen, dess rädslor och sexuella drivkrafter samt de institutionella och kulturella konventioner som tillfogades den. Hennes analysmetoder och omfattande teori banade väg för en mer akademisk, socialkonstruktivistisk feminism som gav ringar på vattnet efter att Post-Partum Document premiärvisades i London år 1976.

Bakgrund: Sexuell h?lsa ?r en grundl?ggande komponent f?r den upplevda h?lsan. En f?rlossningsbristning drabbar majoriteten av alla kvinnor som f?der barn och har visat sig kunna p?verka s?v?l kvinnans fysiska som psykiska h?lsa. I barnmorskans ansvarsomr?de ing?r att fr?mja den sexuella h?lsan och att ta hand om kvinnan under graviditet, f?rlossning och post Partum. Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att belysa kvinnors sexuella h?lsa efter bristning som uppst?tt i samband med vaginal f?rlossning. Metod: En systematisk litteratur?versikt med integrativ design har utf?rts.

The purpose of this study was to compare the body posture among a group of women who recently have given birth (subjects) and a group of women who never have been pregnant (controls). The comparison was done between the two groups using the Comprehensive Body Examination (CBE) according to Bunkan. In the study participated 24 women, 12 who recently have given birth and 12 who never have been pregnant. The results showed that the body posture differed between the two groups. The subjects differed more from satisfactory jointpositions than the controls.

Det har beskrivits hur upplevelserna av anknytningen till barnet kan variera beroende på mammans levnadshistoria. Med hjälp av anknytningsteorin förklarades anknytningsmönstrets betydelse för hur det sociala samspelet med omgivningen ser ut. Syftet med studien var att beskriva mammans upplevelser av att ej kunna knyta an till sitt nyfödda barn och problemområdet belystes med hjälp av självbiografier i en kvalitativ litteraturstudie. Resultatet redovisades under följande fyra kategorier: anknytningen blev inte som förväntat, prestationsångest och osäkerhet i mammarollen, känsla av att inte vara en bra mamma och ville inte vara med barnet. Slutsatsen blev att mammans upplevelser behöver lyftas fram och tydliggöras så att sjuksköterskan kan hjälpa igång och stödja mamman för att den livsviktiga anknytningen skall kunna slå rot..

Vårdtiden för mammor efter förlossningen har minskat markant de sista decennierna. Det är därför av vikt att undersöka hur nyblivna mammor upplever den första tiden efter de har fött barn. Syftet med studien var att undersöka känslan av trygghet som mammor, med tidig hemgång, kände under den första veckan efter förlossningen. Metod: Enkäten Parents Postnatal Sense of Security (PPSS) med 18 frågor plus tre tilläggsfrågor användes. Enkäten skickades till 100 nyförlösta svensktalande mammor med normala förlossningar och tidigt hemgång.

Det har beskrivits hur upplevelserna av anknytningen till barnet kan variera beroende på mammans levnadshistoria. Med hjälp av anknytningsteorin förklarades anknytningsmönstrets betydelse för hur det sociala samspelet med omgivningen ser ut. Syftet med studien var att beskriva mammans upplevelser av att ej kunna knyta an till sitt nyfödda barn och problemområdet belystes med hjälp av självbiografier i en kvalitativ litteraturstudie. Resultatet redovisades under följande fyra kategorier: anknytningen blev inte som förväntat, prestationsångest och osäkerhet i mammarollen, känsla av att inte vara en bra mamma och ville inte vara med barnet. Slutsatsen blev att mammans upplevelser behöver lyftas fram och tydliggöras så att sjuksköterskan kan hjälpa igång och stödja mamman för att den livsviktiga anknytningen skall kunna slå rot..

Abortion during late gestation is often caused by placental dysfunction such as placentitis. To prevent this from happening the placenta can be monitored pre Partum so treatment can be started at an early stage. Methods for monitoring the placenta include hormonal monitoring, presence of clinical signs of placental dysfunction and ultrasonographic evaluation of the fetus and the placenta. Transrectal ultrasonography provides a very good image of the caudal portion of the allantochorion where an ascending placentitis normally establishes. An increased combined thickness of the uterus and the placenta, CTUP, has been associated with placental failure. This study included ten Swedish standardbred trotter mares in late gestation. They were monitored by transrectal ultrasonography of the placenta two times with approximately a month in between. CTUP was measured on each examination.

I Sverige drabbas idag ca 13 % av alla kvinnor av post Partum depression, förlossningsdepression under de första månaderna efter förlossningen. Genom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) finns idag stöd och hjälp för de mödrar som drabbas i form av samspelsbehandling. Intervjuer med mödrar som alla deltagit i samspelsgrupper på BUP mellanvården Nordost ligger till grund för denna studie. Syftet med studien var att belysa och få en inblick i mödrarnas erfarenhet av samspelsgrupperna, samt att undersöka vad mödrarna upplevt som gynnsamt med kontakten. Tre övergripande teman framträdde: Rädslan att inte duga som mamma, att lära sig vara mamma till sitt barn och att ta sig ur det mörka.

En honkatt går dräktig i ungefär 63 dagar. Förlossningen indelas i tre stadier: öppningsstadiet, utdrivingsstadiet och efterbörsstadiet. Under dessa stadier kan mycket gå fel. Honan kan drabbas av dystoki som antingen kan ha maternellt eller foetalt ursprung. Den vanligaste orsaken till maternell dystoki är värksvaghet som kan bero på att hon är orolig, upplever smärta eller att hon känner sig störd.

Cross-suckling, i.e. when an offspring nurses a female other than their own mother, occurs in pig production systems where sows are group housed during lactation. As production systems where several sows and their litters are housed together during lactation are getting more common, the need of knowledge regarding cross-suckling increases. The overall aims with this thesis was to investigate how sow behaviour and productivity are associated with the occurrence of cross-suckling, and to investigate consistency in sow nursing behaviour related to cross-suckling. The study included information about the first 4 parities of 40 LxY sows kept in outdoor and indoor production environments. Sows were single housed the first 2 weeks after farrowing and group housed (4 or 5 sows per group) from 2 weeks after farrowing until weaning, 7 weeks after farrowing.

A part of the midwife?s profession is to promote and support breastfeeding. The objective of this study was to describe the perception of the level of support and advice regarding breast-feeding given to women who have received postnatal care at maternity wards, and to present the opinions of the aforementioned women on how this support could be improved.Method: Women who have given birth at Uppsala University Hospital were routinely asked to fill in internet-based questionnaires regarding their views on the care that they have received. In this study, our data consists of the feedback from four questions in these questionnaires regarding breast-feeding. The answers to the closed questions were presented with descriptive statistics and the comments on two open questions have been analysed with content analysis.Results: Out of 622 women who were cared for at the hospital?s maternity ward after giving birth, 83% stated that they were very satisfied or satisfied with the information and support they received about breast-feeding, and 78% expressed the same views regarding the delivery ward.

Bakgrund: Utvecklingen av olika läkemedel och behandlingar har tillfört bättre behandlingsmöjligheter för äldre som har lett till ett längre liv. Eftersom äldre lider ofta av olika sjukdomar konsumerar de flera läkemedel än andra åldersgrupper. Samtidigt, kan förekomst av olika läkemedelsbehandlingar, som definieras som polyfarmaci, medföra en ökad risk för negativa effekter som kan påverka patientens välbefinnande och livskvalitet. Det är därför viktigt att belysa vilka omvårdnadsproblem som kan uppstå i samband med polyfarmaci. Genom identifiering av omvårdnadsproblem kan sjuksköterskan sedan prioritera och leda omvårdnadsåtgärder som gynnar den äldres trygghet och välbefinnande.Syfte: Att belysa omvårdnadsproblem relaterade till polyfarmaci hos äldre.Metod: Arbetet har utförts som en litteraturöversikt.